Rättslig handlingsförmåga

Vad är rättslig handlingsförmåga?

Rättslig handlingsförmåga innebär att en person – fysisk eller juridisk – bl.a. har rätt att själv agera i egen sak i en domstol eller hos någon annan myndighet. Vem som har rättslig handlingsförmåga framgår av civilrättsliga regler. Inom skatterätten har den som är deklarationsskyldig för skatter och avgifter som regel rättslig handlingsförmåga i sina skatteärenden. Andra regler kan gälla i t.ex. fall av förvaltarskap.

Tidigare har det reglerats i skatteförfarandelagarna vem som ska fullgöra skyldigheten att deklarera i vissa fall. I förarbetena till SFL anges att andra lagar anger vem som behörig att företräda t.ex. en omyndig, ett dödsbo eller ett aktiebolag (prop. 2010/11:165 s. 857). Det som menas är det civilrättsliga regelverket. Därför anges det bara att den uppgiftsskyldiga eller hens behöriga ställföreträdare undertecknar deklarationen i 38 kap. 3 § första stycket SFL.

Har omyndiga rättslig handlingsförmåga?

Förmyndare ska förvalta omyndigas tillgångar och företräda dem i angelägenheter som rör tillgångarna i den mån den omyndiga personen inte själv råder över dem. Gode män och förvaltare ska, i den utsträckning det följer av deras förordnande, bevaka rätten för de personer som de företräder, förvalta deras tillgångar och sörja för deras person (se 12 kap. 1 och 2 §§ FB). Exempelvis en omyndig kan därmed ibland själv initiera ett omprövningsärende. Så är fallet för en 16-åring som vill ompröva ett ärende om sin arbetsinkomst, egendom som hen själv råder över.

Om en omyndig person strax före sin myndighetsdag begär omprövning av ett beslut som rör något annat än arbetsinkomst eller avkastning från inkomsten, ska den begäran avvisas (RÅ 1939 Fi 647), oavsett om personen hunnit bli myndig innan Skatteverket beslutar i ärendet. Inget hindrar att personen begär omprövning på nytt efter uppnådd myndighetsålder, om fristen för omprövning inte löpt ut.

Om en förmyndare har inlett ett omprövningsärende för en omyndig person kan den omyndiga personen givetvis agera i ärendet om hen blir myndig under handläggningen av ärendet.

Vem agerar för dödsbon och andra juridiska personer?

Juridiska personer har rättslig handlingsförmåga.

Dödsbon företräds av dödsbodelägarna

Ett dödsbo är en juridisk person och har därför rättslig handlingsförmåga. Det är dödsbodelägarna som företräder boet (18 kap. 1 § ÄB). Dödsbodelägarna ska underteckna boets deklaration gemensamt, om ingen särskilt utnämnd person förvaltar den avlidnes egendom. Ett dödsbo som förvaltas av dödsbodelägarna kan utse en av delägarna som ombud att underteckna uppgifter i deklarationen (38 kap. 3 § andra stycket 3 SFL).

Handelsbolag företräds av sina delägare

Handelsbolag företräds av sina delägare, bolagsmännen, om inget annat har avtalats (2 kap. 17 § HBL). I HBL står det inte uttryckligt om det är möjligt för bolagsmännen att utse en utomstående person som firmatecknare. I registreringssammanhang är det numera accepterat med en sådan firmateckningsrätt, under förutsättning att även en bolagsman angivits som behörig firmatecknare.

Kommanditbolag företräds av komplementären

En kommanditdelägare i ett kommanditbolag är – i den egenskapen – inte behörig att företräda bolaget (3 kap. 7 § HBL). Företrädare för ett kommanditbolag är komplementären, d.v.s. den bolagsman som är obegränsat ansvarig för bolagets avtal och skulder (3 kap. 1 § HBL jfr med 2 kap. 17 § HBL).

Aktiebolag företräds av sin styrelse eller av firmatecknaren

Aktiebolag företräds normalt av sin styrelse (8 kap. 35 § ABL) eller, vilket är vanligast, av en eller flera firmatecknare, även externa sådana. Uppgift om vem som är firmatecknare kan hämtas från Bolagsverket. Om ingen särskild firmateckning har anmälts menar man med ”styrelsen” den beslutande styrelsen. Det innebär normalt att det för behörighet krävs att mer än hälften av styrelsens ledamöter måste skriva under (minst hälften om ordföranden ingår). Vd:n får alltid teckna bolagets firma beträffande uppgifter som ingår i den löpande förvaltningen (8 kap. 36 § ABL). Att underteckna skattedeklaration ingår enligt Skatteverkets uppfattning i ”löpande förvaltning”. Att underteckna en inkomstdeklaration ingår däremot inte i den löpande förvaltningen.

En vd är alltså bara behörig att underteckna bolagets inkomstdeklaration under förutsättning att hen är ”särskild firmatecknare”, vilket ger vd:n rätt att företräda bolaget (8 kap. 37 § första stycket ABL).

Ekonomiska föreningar företräds av sin styrelse eller firmatecknare

Ekonomiska föreningar företräds av sin styrelse eller av en särskilt utsedd firmatecknare (6 kap. 11 § lag [1987:667] om ekonomiska föreningar). Bestämmelserna om behörig företrädare är samma som gäller för aktiebolag (se ovan).

Stiftelser med anknuten förvaltning företräds av sin styrelse

Stiftelser med anknuten förvaltning företräds av sin styrelse, som tecknar stiftelsens namn och firma. När en stiftelse har registrerats i stiftelseregistret, får styrelsen bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma (2 kap. 16 § SL).

Stiftelser med egen förvaltning företräds av förvaltaren

Stiftelser med egen förvaltning företräds av förvaltaren, som tecknar stiftelsens namn och firma. När en stiftelse har registrerats i stiftelseregistret, får förvaltaren bemyndiga någon annan att företräda stiftelsen och teckna dess namn och firma (2 kap. 23 § SL).