Folkbokföring

Beslut enligt folkbokföringslagen

Beslut enligt folkbokföringslagen överklagas hos förvaltningsrätten. Vilken förvaltningsrätt man ska vända sig till beror på vilken typ av ärende det rör sig om.

• Huvudregeln är att beslut överklagas hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen vid tidpunkten för beslutet var folkbokförd (38 § första stycket FOL).
• Om beslutet avser en ändrad folkbokföringsort överklagas beslutet hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen genom det överklagade beslutet blivit folkbokförd (38 § första stycket FOL).

Ovannämnda bestämmelser syftar till att mål om folkbokföring normalt ska handläggas av den förvaltningsrätt som geografiskt är närmast för den enskilda. Om den enskilda genom ett beslut har blivit folkbokförd på en annan plats än tidigare, innebär bestämmelsen att förvaltningsrätten för inflyttningsorten blir behörig (jfr prop. 2002/03:99 s. 301).

• Beslut att inte folkbokföra en person enligt en anmälan överklagas dock hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets folkbokföring skulle ha skett om anmälan hade godtagits (38 § andra stycket FOL).

Bestämmelsen reglerar vilken förvaltningsrätt som ska pröva ett överklagande av ett beslut att inte folkbokföra en person som flyttad eller inflyttad till Sverige. Prövningen ska göras av den förvaltningsrätt inom vars domkrets den plats är belägen som sökanden har uppgett i sin anmälan om flyttning eller inflyttning (jfr prop. 2002/03:99 s. 301).

• Skatteverkets övriga beslut enligt folkbokföringslagen överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm (38 § tredje stycket FOL).

Detta gäller exempelvis överklagande av beslut avseende registrering utan att folkbokföring sker, t.ex. av barns födelse i landet då modern inte är folkbokförd här (prop. 2002/03:99 s. 301).

Vissa beslut får inte överklagas

Skatteverkets beslut om vitesförelägganden får inte överklagas. Detsamma gäller Skatteverkets beslut om fastställande av födelsenummer och kontrollsiffra i personnummer samt tilldelning av samordningsnummer. Inte heller Skatteverkets beslut om kontrollbesök får överklagas (39 § FOL).

Vem får överklaga beslut enligt folkbokföringslagen?

Skatteverkets beslut får överklagas av den person vars folkbokföring beslutet gäller och av det allmänna ombudet hos Skatteverket (40 § första stycket FOL).

Om ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare får ett beslut om barnets folkbokföring överklagas av en av vårdnadshavarna eller av dem gemensamt (40 § första stycket FOL).

Om en socialnämnd ansökt om skyddad folkbokföring för barn under 18 år får beslutet överklagas av vårdnadshavarna tillsammans eller av dem var för sig. Även socialnämnden får överklaga ett sådant beslut (40 § första stycket FOL).

Ett beslut om en persons bosättning, d.v.s. folkbokföring vid inflyttning till landet, rätt folkbokföringsort, kvarskrivning och avregistrering, får även överklagas av en kommun som berörs av beslutet (40 § första stycket FOL).

Överklagandet ska lämnas till Skatteverket

Den som vill överklaga ett beslut om folkbokföring (inflyttning, rätt folkbokföringsort, skyddad folkbokföring eller avregistrering) ska ställa överklagandet till förvaltningsrätten, men lämna det till Skatteverket inom tre veckor från den dag personen fick del av beslutet (40 § andra stycket FOL).

Beslut i en annan fråga enligt FOL får överklagas av en enskild utan begränsning till viss tid (40 § andra stycket FOL).

Det allmänna ombudets eller en kommuns överklagande ska ha kommit in till Skatteverket inom tre veckor från den dag beslutet meddelades (40 § tredje stycket FOL).

För att kammarrätten ska pröva ett överklagande av förvaltningsrättens avgörande krävs att kammarrätten meddelar prövningstillstånd (41 § FOL).

Beslut enligt lagen om personnamn

Skatteverkets beslut enligt lagen om personnamn (PNL) får överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen vars namn det gäller vid tidpunkten för beslutet var folkbokförd. Om personen vars namn det gäller inte var folkbokförd vid tidpunkten för beslutet, överklagas beslutet hos Förvaltningsrätten i Stockholm (42 § PNL).

Rätten att överklaga gäller både beslut som innebär att Skatteverket skiljer ärendet från sig och beslut under handläggningen av ärendet, t.ex. beslut om att vitesförelägga en vårdnadshavare när någon ansökan om förvärv av barnets förnamn inte gjorts inom tre månader från barnets födelse (jfr prop. 2015/16:180 s. 129 f.).

Ett beslut får som regel överklagas av den som beslutet angår, om det har gått personen emot (prop. 2015/16:180 s. 130).

Det finns möjlighet att invända mot någon annans ansökan om nybildat eller befintligt efternamn som inte kan förvärvas i familjerättslig ordning (13 § första stycket PNL). Detsamma gäller en ansökan om byte till dubbelt efternamn som inte kan förvärvas på familjerättslig grund (20 § första stycket PNL). Sådana ansökningar ska vanligtvis kungöras. Den som vill invända mot ansökan ska göra det skriftligen inom en månad från kungörelsedagen (41 § andra stycket PNL). Den som har gjort en sådan invändning får överklaga ett beslut som innebär att ansökan bifalls. Den som har avstått från att göra en sådan invändning får inte överklaga beslutet (42 § andra stycket PNL).

Tiden för överklagande är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (44 § FL). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (42 § fjärde stycket PNL).

Beslut om hindersprövning

Beslut om hindersprövning överklagas hos förvaltningsrätten. Skatteverkets beslut om hindersprövning får överklagas hos en förvaltningsrätt inom vars domkrets någon av dem som begärt hindersprövningen är folkbokförd (15 kap. 2 § första stycket ÄktB).

Om inte någon av de som begärt hindersprövning är folkbokförd överklagas beslutet hos Förvaltningsrätten i Stockholm.

Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (44 § FL). Den som vill överklaga ett beslut om hindersprövning ska ställa överklagandet till förvaltningsrätten, men lämna det till Skatteverket.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (15 kap. 2 § andra stycket ÄktB).

Beslut om gemensam vårdnad

Den som vill överklaga Skatteverkets beslut om gemensam vårdnad för föräldrar som inte är gifta med varandra får göra det hos den förvaltningsrätt inom vars domkrets barnet är folkbokfört vid tiden för beslutet (6 kap.16 § tredje stycket FB).

Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (44 § FL). Den som vill överklaga ett beslut om gemensam vårdnad ska ställa överklagandet till förvaltningsrätten, men lämna det till Skatteverket.

För att kammarrätten ska pröva ett överklagande av förvaltningsrättens avgörande krävs att kammarrätten meddelar prövningstillstånd (6 kap. 16 § fjärde stycket FB).

Beslut om äktenskapscertifikat

Skatteverkets beslut om utfärdande av äktenskapscertifikat överklagas enligt 40 § FL hos allmän förvaltningsdomstol (6 § kungörelsen [1969:123] om äktenskapscertifikat). Överklagande sker till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats (14 § lagen [1971:289] om allmänna förvaltningsdomstolar).

Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (44 § FL).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten (40 § andra stycket FL).

Beslut om gravsättning

Den som vill överklaga Skatteverkets beslut om intyg för eller anstånd med gravsättning eller kremering får göra det hos länsstyrelsen (11 kap. 6 § BegrL). Skatteverkets beslut om passersedel för att föra ut stoftet efter en person som har avlidit i Sverige ur landet får också överklagas hos länsstyrelsen (59 § BegrF).

Vilken länsstyrelse som ska pröva ett överklagande framgår av 6 § förordningen (2012:358) om behörig länsstyrelse i begravningsärenden.

Överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet (44 § FL).

Kompletterande information

• Hur beslut överklagas.