Undantag från skatteplikt

Undantag från skatteplikt för energiskatt och koldioxidskatt

Vissa bränslen är undantagna från skatteplikt avseende energiskatt och koldioxidskatt (2 kap. 11 § första stycket 1-4 LSE).

Bränslen enligt KN-nr 4401 och 4402

Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för bränslen enligt KN-nr 4401 och 4402.

KN-nr 4401 omfattar:

• brännved i form av stockar, kubbar, kvistar, risknippen eller dylikt
• trä i form av flis eller spån
• sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande form.

KN-nr 4402 omfattar träkol, inklusive kol av nötter eller nötskal, även agglomererat.

Bränslen enligt KN-nr 2705

Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för bränslen enligt KN-nr 2705, som uppkommit vid en process som avses i 6 a kap. 1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2 LSE, när dessa är avsedda att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning.

KN-nr 2705 omfattar bl.a. masugnsgas, koksugnsgas och liknande gaser som framställs från kol.

De processer som avses i 6 a kap. 1 § 1 LSE är bl.a. metallurgiska processer.

De processer som avses i 11 kap. 9 § 2 LSE är kemisk reduktion och elektrolytiska processer.

Småförpackningar

Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en liter (2 kap. 11 § första stycket 3 LSE).

Bränsleprodukter som säljs i småförpackningar har ett betydligt högre pris än produkter som säljs i större kvantiteter. Det kan därför antas att de är avsedda för skattefri användning, dvs. för andra ändamål än som motorbränslen eller för uppvärmning. En generell skattefrihet har därför inte ansetts strida mot unionsrätten (prop. 1994/95:54 s. 98).

Exempel på produkter som brukar säljas i småförpackningar är lysfotogen, tvättbensin och tändvätskor på petroleumbas.

Bränsle som förstörts eller förlorats under ett uppskovsförfarande

Energiskatt och koldioxidskatt ska inte betalas för bränsle enligt 1 kap. 3 a § LSE som under ett uppskovsförfarande blivit fullständigt förstört eller oåterkalleligen gått förlorat och därigenom blivit oanvändbart som punktskattepliktigt bränsle på grund av

• bränslets beskaffenhet (2 kap. 11 § första stycket 4 a LSE)
• oförutsedda händelser eller force majeure (2 kap. 11 § första stycket 4 b LSE).

Genom att bestämmelsen är utformad på så sätt att den omfattar bränsle när det hanteras under ett uppskovsförfarande är bestämmelsen tillämplig oavsett i vilken typ av, eller hos vilken aktör i, uppskovsförfarandet bränslet befinner sig när den skattebefriande händelsen inträffar. Därmed behövs inte separata bestämmelser för olika aktörer (prop. 2009/10:40 s. 170 jämförd med s. 190).

Den som gör gällande att bränsle fullständigt förstörts eller oåterkalleligen gått förlorat, ska på ett tillfredsställande sätt visa detta för Skatteverket om förstörelsen eller förlusten

1. har skett i Sverige, eller
2. upptäckts här och det inte går att fastställa var den skett (2 kap. 11 § andra stycket LSE).

Beskattat bränsle som förstörts eller förlorats under flyttning till mottagare i Sverige från ett annat EU-land

Undantaget från skatteplikt enligt 2 kap. 11 § första stycket 4 samt 2 kap. 11 § andra stycket LSE gäller även beskattat bränsle under flyttning från ett annat EU-land till mottagare i Sverige

• under förutsättning att den som för in eller tar emot beskattat bränsle på annat sätt än genom distansförsäljning har fullgjort de skyldigheter som föreskrivs i 4 kap. 11 § LSE, dvs. anmält varorna till Skatteverket samt ställt säkerhet för skatten innan bränslet flyttats från det andra EU-landet, eller i 26 kap. 37 § SFL, dvs. lämnat en särskild skattedeklaration till Skatteverket senast vid den händelse som medför skattskyldighet eller
• vid distansförsäljning, under förutsättning att säljaren har ställt säkerhet för skatten enligt 4 kap. 9 eller 9 b § LSE eller att mottagare som avses i 4 kap. 10 § LSE fullgjort deklarationsskyldigheten enligt 26 kap. 37 § SFL (2 kap. 11 § tredje stycket LSE).

Av bestämmelsen följer att skatt inte ska betalas för beskattat bränsle som förstörts eller förlorats under flyttning till mottagare i Sverige. Det är således inte aktuellt att tillämpa bestämmelsen om beskattat bränsle förstörts eller förlorats efter det att bränslet nått mottagaren (prop. 2009/10:40 s. 171 jämförd med s. 190).

Undantag från skatteplikt för svavelskatt

Samma undantag från skatteplikt för svavelskatt gäller som för undantag från skatteplikt avseende energi- och koldioxidskatt. Detta framgår av en hänvisning i 3 kap. 4 § LSE till 2 kap. 11 § LSE.

Svavelskatt tas inte ut för ett flytande eller gasformigt bränsle om dess svavelinnehåll är högst 0,05 viktprocent (3 kap. 2 § tredje stycket LSE).