OBS: Detta är utgåva 2019.8. Sidan är avslutad 2023.
Förvärv av ett nytt transportmedel som ska transporteras till Sverige från ett annat EU-land ska beskattas här som ett unionsintern förvärv.
Unionsinternt förvärv ska beskattas i Sverige om följande förutsättningar är uppfyllda (2 a kap. 2 § 1 och 3 § första stycket 1 ML):
Bestämmelserna motsvaras av artiklarna 2.1 b ii, 20 och 40 i mervärdesskattedirektivet.
Beskattning ska ske oavsett om transporten görs av säljaren, av köparen eller för någonderas räkning. Det är köparen som är skattskyldig för förvärvet.
Med nytt transportmedel förstås (1 kap. 13 a § ML)
och att någon av följande förutsättningar är uppfyllda:
har flugits högst 40 timmar före omsättningen.
Bestämmelsen motsvaras av artikel 2.2 i mervärdesskattedirektivet.
Ett motordrivet marktransportmedel är alltså nytt om något av nedanstående kriterier är uppfyllt:
fordonet har körts högst 600 mil.
Ett fartyg är nytt om något av nedanstående kriterier är uppfyllt:
fartyget har färdats högst 100 timmar.
Ett flygplan är nytt om något av nedanstående kriterier är uppfyllt:
För att ett motordrivet marktransportmedel ska vara begagnat måste båda nedanstående kriterier vara uppfyllda:
För att ett fartyg ska vara begagnat måste båda nedanstående kriterier var uppfyllda:
fartyget har färdats mer än 100 timmar.
För att ett flygplan ska vara begagnat måste båda nedanstående kriterier vara uppfyllda:
flygplanet har flugits mer än 40 timmar.
Det krävs alltså att båda kriterierna är uppfyllda, annars är transportmedlet att anse som nytt.
Förvärvsbeskattning i Sverige ska ske oberoende av säljarens och köparens status.
Det innebär att beskattning ska ske i Sverige oavsett om köparen är
Även en beskattningsbar person som omfattas av de särskilda reglerna för skattebefrielse i 9 d kap. ML som infördes den 1 januari 2017 kan därför bli skyldig att förvärvsbeskatta sig.
Beskattningsfrågan påverkas inte heller av om säljaren i det andra EU-landet är
någon annan.
Jfr artikel 9.2 i mervärdesskattedirektivet.
En köpare som är skattskyldig för mervärdesskatt även för andra transaktioner ska vara registrerad för mervärdesskatt och redovisar sitt förvärv i mervärdesskattedeklarationen.
En köpare som är skattskyldig endast för förvärv av ett nytt transportmedel ska redovisa skatten enligt ett särskilt förfarande. Köparen ska inte registreras till mervärdesskatt för förvärvet (7 kap. 1 § första stycket 3 SFL). I stället ska köparen skicka in en anmälan till Skatteverket i Ludvika. Anmälan (SKV 5934) kan fyllas i och skrivas ut på Skatteverkets webbsida. Den finns också i broschyren ”Moms på nya bilar, motorcyklar, båtar och flygplan” (SKV 556). Redovisningen ska köparen göra i en särskild mervärdesskattedeklaration (26 kap. 7 § andra stycket SFL). Deklarationsblankett och inbetalningskort skickar Skatteverket till köparen när anmälan har gjorts.
Beräkningen av om ett transportmedel är nytt startar när transportmedlet tas i bruk första gången.
Ett motordrivet marktransportmedel anses ha tagits i bruk första gången den dag det levererades till den första köparen eller när det togs i bruk av tillverkaren i demonstrationssyfte. I normalfallet anses fordonet ha tagits i bruk första gången när det av köparen införts i fordonsregistret för användning i trafik.
Ett fartyg eller luftfartyg anses ha tagits i bruk första gången när det levererades till eller fanns tillgängligt för den första köparen eller när det togs i bruk av tillverkaren i demonstrationssyfte.
Går det inte att fastställa datum för ovan nämnda händelser anses transportmedlet ha tagits i bruk den dag faktura utfärdades i samband med att det omsattes första gången.
Ett transportmedel förflyttas ofta från det land där inköpet gjorts till destinationslandet genom användning av själva transportmedlet. Det kan vara så att transportmedlet uppfyller förutsättningarna för att vara nytt vid inköpet, men inte när det förs in i destinationslandet.
Bedömningen om ett transportmedel är nytt görs vid förvärvstidpunkten, alltså när rätten att förfoga över varan som ägare övergår till köparen. Den tolkningen påverkas inte av att platsen för det unionsinterna förvärvet är där transporten avslutas (HFD 2011 ref. 28 och C-84/09, X).
Skatteverket anser att den omständigheten att transportmedlet används för en semesterresa under transporten eller att köparen låter säljaren använda transportmedlet för demonstrationsändamål efter köpet inte påverkar denna bedömning (Skatteverkets ställningstagande Gemenskapsinternt förvärv av nytt transportmedel). Se även Kammarrätten i Sundsvalls domar, KRSU 2008-03-25, mål nr 1743-07 och KRSU 2014-02- 20, mål nr 2764-13.
Transportmedlet ska ha transporterats från ett annat EU-land till köparen i Sverige av säljaren, köparen eller för någonderas räkning.
Transporten ska ske eller påbörjas i samband med förvärvet. Skatteverket anser att en transport får anses påbörjad i samband med förvärvet även i de fall transportmedlet inte förs direkt till Sverige utan först används under t.ex. en semesterresa. I de fall en omsättning av ett nytt transportmedel uppfyller förutsättningarna för att vara en undantagen unionsintern leverans enligt bestämmelserna i omsättningslandet ska transporten till Sverige alltid anses ha skett eller påbörjats i samband med förvärvet (Skatteverkets ställningstagande Gemenskapsinternt förvärv av nytt transportmedel).
Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att förvärvet av en ny båt i Storbritannien var att anse som ett unionsinternt förvärv av ett nytt transportmedel i Sverige. Målet avgjordes efter att ett förhandsavgörande i mål C-84/09, X inhämtats från EU-domstolen. Köparen avsåg att transportera den nya båten till Sverige först sedan den seglats mer än 100 timmar för fritidsändamål i 3–5 månader i ett annat EU-land än Sverige. Båten skulle ha sin hemmahamn i Sverige och även vinterförvaras här. Köparen var bosatt i Sverige och även om båten senare i stor utsträckning skulle användas i Medelhavet så angavs inte någon särskild anknytning till något annat EU-land. Högsta förvaltningsdomstolen hänvisade till EU-domstolens dom av vilken det framgår att avgörandet av om en transaktion ska anses som en unionsintern omsättning eller ett unionsinternt förvärv inte kan bero på om en viss tidsfrist iakttagits inom vilken transporten av transportmedlet måste påbörjas eller avslutas. Det måste dock fastställas ett tidsmässigt och materiellt samband mellan leveransen av varan och transporten av den. Det måste också finnas en kontinuitet i transaktionens förlopp. För att avgöra om det är fråga om ett förvärv av ett nytt transportmedel ska en helhetsbedömning ske av samtliga objektiva omständigheter för att avgöra i vilken medlemsstat den slutliga användningen av transportmedlet planeras äga rum. Även förvärvarens avsikt ska beaktas om den kan styrkas genom objektiva omständigheter. Med beaktande av vad EU-domstolen uttalat och av de förutsättningar som köparen angett fann Högsta förvaltningsdomstolen att slutkonsumtionen av den aktuella båten får anses ske i Sverige dit båten ska transporteras. Att båten inte seglas direkt till Sverige utan används en viss kortare tid för fritidsändamål medför inte att det saknas ett tidsmässigt och materiellt samband mellan leveransen och transporten. Kontinuiteten i transaktionens förlopp anses inte heller gå förlorad genom fördröjningen av ankomsten till Sverige. Att båten under efterföljande säsonger kan komma att användas i andra EU-länder saknar betydelse eftersom platsen för ett unionsinternt förvärv ska anses vara den plats där varorna finns vid den tidpunkt då transporten till förvärvaren avslutas (jfr artikel 40 i mervärdesskattedirektivet). Eftersom båten enligt förutsättningarna ska vara ny när den levereras till köparen så avser förvärvet ett nytt transportmedel och förvärvsbeskattning ska ske i Sverige (HFD 2011 ref. 28).
Domstolens dom ovan får även anses överensstämma med Skatteverkets bedömning i ovan angivet ställningstagande.
Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att förutsättningar för ett unionsinternt förvärv i Sverige inte förelåg. Frågan gällde en personbil som fortfarande var att anse som nytt transportmedel när ägaren flyttade till Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att samtliga förutsättningar för att ett unionsinternt förvärv ska föreligga enligt ML måste vara uppfyllda redan i anslutning till förvärvet. Det krävs därmed att transporten till Sverige av det nya transportmedlet sker eller i vart fall påbörjas i samband med förvärvet. Vid det aktuella förvärvet var dessa förutsättningar inte uppfyllda eftersom fordonet fördes till Sverige först vid en senare tidpunkt i samband med att köparen flyttade till Sverige (RÅ 2001 ref. 41). Se även artikel 2 a i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.
Reglerna som bestämmer beskattningsland när det gäller nya transportmedel ska säkerställa att beskattning sker i förvärvslandet. Reglerna är uppbyggda efter principen att ett unionsinternt förvärv i destinationslandet medför ett undantag från skatteplikt i avsändarlandet. Utöver kravet på att det ska ha skett en gränsöverskridande transport finns inga ytterligare krav.
Om omsättningen av det nya transportmedlet kan undantas från skatteplikt på grund av att det transporterats till ett annat EU-land förutsätts att förvärvet av det i stället beskattas i det land där transporten avslutas. Detta innebär att i de fall en omsättning av ett nytt transportmedel uppfyller förutsättningarna för att vara en från skatteplikt undantagen unionsintern leverans enligt bestämmelserna i omsättningslandet ska förvärvsbeskattning ske i Sverige när transporten avslutas här. Jfr artikel 40 i mervärdesskattedirektivet.
Bedömning av om en transport ska anses avslutad i Sverige eller i ett annat EU-land får avgöras i varje enskilt fall (prop. 2007/08:25 s. 140).
Som framgår ovan av referatet av HFD 2011 ref. 28 så ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att den omständigheten att båten under efterföljande säsonger kan komma att användas i andra EU-länder saknade betydelse. Platsen för ett unionsinternt förvärv ska anses vara den plats där varorna finns vid den tidpunkt då transporten till förvärvaren avslutas.
Enligt Skatteverkets uppfattning ska transporten anses avslutad i det land där transportmedlet vanligtvis ska vara parkerat eller förankrat. Ett transportmedel får anses parkerat eller förankrat i Sverige om köparen är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige såvida köparen inte kan visa att transportmedlet har sin huvudsakliga parkeringsplats eller hamnplats i ett annat land (Skatteverket ställningstagande Gemenskapsinternt förvärv av nytt transportmedel). Se även C-26/16, Santogal samt Kammarrätten i Sundsvalls domar, KRSU 2011-10-04, mål nr 1234/08 och KRSU 2014-02-20, mål nr 2655-13.
Något krav på att transportmedlet ska användas stadigvarande här i landet för att det ska anses som ett unionsinternt förvärv finns inte (2 a kap. 3 § första stycket 1 ML).
Det krävs heller inte en viss minsta användningstid i Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen har bedömt att en bil förvärvad i Finland av en finsk privatperson med tillfällig anställning i Sverige fick anses uppfylla förutsättningarna för ett unionsinternt förvärv i Sverige trots att den befann sig i landet endast under en begränsad tid (179 dygn). Högsta förvaltningsdomstolen gjorde bedömningen att det förhållandet att bilen i samband med omsättningen transporterades ut ur Finland gjorde det möjligt att leveransen där kunde undantas från skatteplikt. Transporten av bilen slutade i Sverige, där förvärvaren av bilen då var bosatt. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är Sverige därmed beskattningsland (RÅ 2005 ref. 70). Se även artikel 2 b i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011.