Periodiseringsfel

En förskjutning av beskattningen mellan beskattningsperioderna

Skatteverket ska ta ut skattetillägg med en lägre procentsats om den uppgiftsskyldigas oriktiga uppgift består i att ett belopp har hänförts till fel beskattningsår eller redovisningsperiod, s.k. periodiseringsfel (49 kap. 13 § SFL). Bestämmelsen är även tillämplig i de fall Skatteverkets utredning visar att det kan antas att beloppet kan komma att hänföras till fel period.

Hur lång kan förskjutningen vara?

Det finns ingen gräns för hur lång förskjutningen av beskattningen får vara för att bestämmelsen om lägre procentsats ska vara tillämplig. Förskjutningen kan vara mycket lång. Ett exempel på lång förskjutning är när en uppgiftsskyldig felaktigt gör ett direktavdrag för en ny-, till- eller ombyggnad i stället för att göra ett värdeminskningsavdrag.

Inget egentligt skatteundandragande

Den lägre uttagsnivån har sin grund i att det i dessa situationer inte är frågan om något egentligt skatteundandragande utan bara om en förskjutning av beskattningen mellan beskattningsperioder. Vinsten för den uppgiftsskyldiga är att förfarandet kan medföra en obefogad skattekredit som uppstår genom att ett avdrag görs för tidigt, en intäkt tas upp för sent, eller att en skatt eller avgift redovisas för sent.

Vilka procentsatser kan bli aktuella?

Skatteverket kan ta ut skattetillägg med procentsatserna 10, 5 och 2 procent. Det som avgör vilken procentsats som ska tillämpas är om det handlar om ett skattetillägg på slutlig skatt eller på annan skatt. När det gäller annan skatt kan också förskjutningens längd påverka storleken av den procentsats som skattetillägget ska tas ut med.

Skattetillägg på slutlig skatt

När periodiseringsfelet omfattar slutlig skatt såsom exempelvis kommunal och statlig inkomstskatt ska ett skattetillägg tas ut med 10 procent.

Skattetillägg på annan skatt

När periodiseringsfelet omfattar annan skatt såsom exempelvis mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter och punktskatt ska skattetillägget tas ut med 5 eller 2 procent av den skatt som inte har redovisats eller som har redovisats med för högt belopp.

Förutsättningarna för att Skatteverket ska beräkna skattetillägget efter 2 procent är följande (49 kap. 13 § 2 a SFL):

• det ska vara fråga om en skatt för vilken redovisningsperioden utgör högst tre månader
• förskjutningen ska ha skett högst fyra månader före eller fyra månader efter den period som beloppet skulle ha hänförts till.

Bestämmelsen är även tillämplig när den uppgiftsskyldiga kan antas ha avsett att redovisa beloppet inom de tidperioder som nämns ovan.

Bestämmelsen innebär att oriktiga uppgifter som gäller t.ex. mervärdesskatt som redovisas årsvis aldrig kan tas ut med 2 procent. I situationer där förskjutningen är längre än 4 månader kan det inte heller bli aktuellt att ta ut något skattetillägg med 2 procent.

I sådana fall då redovisningsperioden för den aktuella skatten eller avgiften överstiger tre månader, eller förskjutningen av redovisningen av beloppet överstiger fyra månader, blir följden att en oriktig uppgift som utgör ett periodiseringsfel ska tas ut med 5 procent (49 kap. 13 § 2 b SFL).

Exempel: utgående mervärdesskatt

En uppgiftsskyldig som redovisar mervärdeskatten månadsvis har redovisat utgående mervärdesskatt med 50 000 kr i mervärdesskattedeklarationen som avser perioden oktober i stället för i deklarationen som avsåg perioden juni samma beskattningsår.

I en sådan situation ska skattetillägget beräknas efter 2 procent, eftersom beloppet redovisas i en period som löper ut högst fyra månader (oktober) efter den period som beloppet borde ha hänförts till (juni).

Om den uppgiftsskyldiga i stället hade redovisat mervärdesskatten i november skulle skattetillägget ha beräknats efter 5 procent.

Exempel: ingående mervärdesskatt

En uppgiftsskyldig som har en redovisningsperiod om tre månader har redovisat ingående mervärdesskatt i mervärdesskatte­deklarationen som avser januari–mars i stället för i deklarationen som avser juli–september samma beskattningsår.

I en sådan situation ska skattetillägget beräknas efter 5 procent, eftersom beloppet redovisats i en period som löper ut mer än fyra månader före den period som beloppet borde ha hänförts till.

För att ett skattetillägg ska kunna tas ut med 2 procent skulle den felaktiga redovisningen ha skett i mervärdesskattedeklarationen som avser perioden april–juni samma beskattningsår.

Vad räknas som periodiseringsfel och liknande fel?

Alla situationer där man konstaterat att det handlar om ett periodiseringsfel eller ett liknande fel ska medföra en lägre procentsats, eftersom det i dessa fall inte är frågan om ett egentligt skatteundandragande (prop. 1991/92:43 s. 68 och 110–111 samt prop. 2002/03:106 s. 175).

Nedan följer några exempel för att åskådliggöra vad som kan bedömas som ett periodiseringsfel och liknande fel.

Periodiseringsfel i redovisningsteknisk mening

Fel som är periodiseringsfel i redovisningsteknisk mening, d.v.s. frågan om rätt beskattningsår vid redovisning av intäkter och kostnader, omfattas av bestämmelsen.

Fel i värderingen av utgående balansposter

Fel som uppstår vid värderingen av utgående balansposter är periodiseringsfel (prop. 1991/92:43 s. 68). Exempel på utgående balansposter där det kan uppstå fel i värderingen:

• pågående arbeten
• kundfordringar m.fl.
• tillgångs- och skuldposter.

Anledningen till att även sådana fel omfattas är, enligt Skatteverket, att ett fel som beror på att en utgående balanspost värderats fel normalt rättas till om bokföringen följande år sker på ett korrekt sätt. Det finns en sorts presumtion för att en felaktigt värderad balanspost justeras mer eller mindre automatiskt följande år och det är det som motiverar att felet ska ses som ett periodiseringsfel.

Denna presumtion ska inte gälla när en utgående balanspost över huvud taget inte redovisats, t.ex. då samtliga kundfordringar utelämnats i bokföringen. I en sådan situation är risken för ett definitivt skatteundandragande betydligt större än när det bara har skett en felaktig värdering. Om ett sådant fel ska behandlas som ett periodiseringsfel beror på hur sannolikt det verkar att den uppgiftsskyldiga skulle ha rättat felet. Läs om sannolikhetsbedömningen nedan.

Om fiktiva skuldposter ingår i den utgående balansposten är det inte ett periodiseringsfel som motiverar en lägre uttagsprocent.

Felaktig värderingsmetod avseende varulager

I en del situationer kan det vara så att det inte sker någon egentlig rättelse följande år av en utgående balanspost. Som exempel kan nämnas att den uppgiftsskyldiga genomgående har tillämpat en felaktig värderingsmetod för varulagret. I en sådan situation har den uppgiftsskyldiga inte rättat felet senare år. Trots det bör felet ändå betraktas som ett periodiseringsfel, eftersom frågan endast handlar om ett avdrag för kostnader som den uppgiftsskyldiga har gjort för tidigt.

En uppenbart obefogad nedskrivning är normalt inte ett periodiseringsfel

En uppenbart obefogad nedskrivning av en tillgång bör inte i första hand ses som ett periodiseringsfel även om det kan konstateras att en rättelse faktiskt har gjorts nästkommande år (d.v.s. att tillgången nästkommande år tas upp till sitt korrekta värde) (prop. 2002/03:106 s. 175). Ett exempel på en uppenbart obefogad nedskrivning är en nedskrivning på en fordran på staten.

Fel i ingående balanspost

Det är inte fråga om ett periodiseringsfel när en ingående balanspost tas upp till ett värde som avviker från föregående års utgående balans.

Direktavdrag för inventarier

När en uppgiftsskyldig yrkar direktavdrag i stället för värdeminskningsavdrag för inventarier, består felet i att avdraget för anskaffningskostnaden gjorts för tidigt. Ett sådant fel är ett periodiseringsfel i skattetilläggssammanhang.

Felaktig klassificering av ett inventarium

Frågan om en tillgång utgör ett inventarium eller någon annan sorts tillgång, t.ex. en omsättningstillgång, är principiellt inte en periodiseringsfråga utan en klassificeringsfråga. Om klassificeringen av en tillgång avgör hur anskaffningsutgiften för tillgången ska fördelas över olika beskattningsår bör felet behandlas som ett periodiseringsfel (se t.ex. KRNG 2007-12-18, mål nr 2295-2297-05).

Direktavdrag för byggnad

Om en uppgiftsskyldig omedelbart kostnadsför anskaffningskostnaden för en byggnad i stället för att korrekt yrka avdrag genom årliga värdeminskningsavdrag, är det frågan om ett periodiseringsfel. Detsamma gäller när avdrag för ny-, till eller ombyggnad på en byggnad felaktigt har yrkats direkt i stället för genom årliga värdeminskningsavdrag.

Periodiseringsfel inom mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter m.m.

När det gäller redovisning av annan skatt som t.ex. mervärdesskatt, arbetsgivaravgifter, avdragen skatt och punktskatt är det relativt vanligt att belopp hänförs till fel redovisningsperiod. Framför allt uppkommer dessa fel vid redovisning av mervärdesskatt och punktskatt.

Bakgrunden till att det är vanligt med periodiseringsfel vid dessa skatter är att det är frågan om korta redovisningsperioder och att skattedeklarationerna som lämnas grundas på löpande bokföring. Här är det normalt frågan om förskjutningar framåt i tiden, d.v.s. att redovisningen av skatten eller avgiften sker för sent. På mervärdesskatteområdet kan det även vara frågan om förskjutningar bakåt i tiden genom att ingående mervärdesskatt dras av för tidigt.

Periodiseringsfel vid redovisning enligt kontantprincipen

Den lägre uttagsprocenten är tillämplig också vid redovisning enligt kontantprincipen (prop. 1991/92:43 s. 111 samt prop. 2002/03:106 s. 176 och s. 235). Det innebär att oriktiga uppgifter som har lämnats i inkomstslagen tjänst och kapital i vissa fall kan jämställas med periodiseringsfel.

Exempel på när den lägre procentsatsen kan tillämpas:

• En uppgiftsskyldig redovisar en försäljning av ett hus på ofri grund ett år för sent.
• En tilläggsköpeskilling för en aktieförsäljning redovisas för sent.

Kan ett felaktigt yrkat allmänt avdrag gällande underskott vara ett periodiseringsfel?

I de situationer som Skatteverket inte medger ett allmänt avdrag för underskott av aktiv näringsverksamhet på grund av att förutsättningarna inte är uppfyllda, utan i stället återför det aktuella beloppet till näringsverksamheten, ökar underskottet av näringsverksamhet med motsvarande belopp. Rättelsen medför att resultatet av näringsverksamheten påverkas samma beskattningsår. I ett sådant fall är det inte frågan om någon förskjutning mellan beskattningsåren. Samtidigt är det aktuella beloppet avdragsgillt året därpå som ett s.k. inrullat underskott.

Det finns i den aktuella situationen skäl som talar både för och emot att det skulle vara frågan om ett periodiseringsfel. Skatteverkets uppfattning är att skälen som talar för att felet ska ses som ett periodiseringsfel väger tyngre än skälen som talar emot. Felet ska därför betraktas som ett periodiseringsfel och ett skattetillägg ska tas ut med den lägre procentsatsen.

Periodiseringsfel när en ”rättelse” har gjorts

Om Skatteverket har upptäckt den oriktiga uppgiften så sent att det kan konstateras att felet har rättats, anses felet vara ett sådant periodiseringsfel som medför lägre procentsats (prop. 2002/03:106 s. 175 samt prop. 1991/92:43 s. 110–111). Exempel på sådana situationer kan vara följande:

• en utelämnad inkomst har tagits upp till beskattning i ett senare års inkomstdeklaration
• oredovisad utgående mervärdesskatt har redovisats i en mervärdesskattedeklaration i en senare period
• oredovisad arbetsgivaravgift har tagits upp i en arbetsgivardeklaration en senare period.

Den lägre procentsatsen ska även tillämpas i situationer då avdrag yrkas ett år för tidigt och Skatteverket vid tidpunkten för upptäckten kan konstatera att avdrag inte också har gjorts i den senare inkomstdeklaration där kostnaden rätteligen skulle ha redovisats (prop. 1991/92:43 s. 110–111). Detsamma gäller situationer där ingående mervärdesskatt har dragits av för tidigt och det kan konstateras att avdrag för skatten inte också har gjorts i den korrekta redovisningsperioden.

Kostnader och mervärdesskatteposter som inte är avdragsgilla kan aldrig vara periodiseringsfel

Det är inte frågan om ett periodiseringsfel om avdrag har gjorts för en kostnad som överhuvudtaget inte är avdragsgill. Exempel på sådana kostnader är mark och värdepapper som utgör anläggningstillgångar.

Det är inte heller frågan om ett periodiseringsfel om avdrag yrkas för ingående mervärdesskatt som inte är avdragsgill.

Avdrag före beslut om frivillig skattskyldighet under uppförandeskede

Ett felaktigt avdrag för ingående mervärdesskatt på kostnader som avser ny-, till- och vissa ombyggnader av en byggnad i uppförandeskedet, och som sker före ett beslut om frivillig skattskyldighet, är inte ett fel som ska betraktas som ett periodiseringsfel. Detta trots att avdrag för den ingående mervärdesskatten medges vid ett senare tillfälle, antingen retroaktivt med stöd av 9 kap. 8 § ML eller med stöd av jämkningsreglerna i 8 a kap. ML.

För att det ska vara frågan om ett periodiseringsfel avseende ingående mervärdesskatt så måste det finnas avdragsrätt för den ingående mervärdesskatten i en annan period redan när avdraget yrkas. I det aktuella fallet fanns det överhuvudtaget inte rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatten när avdraget yrkades, eftersom det vid denna tidpunkt inte fanns ett beslut om frivillig skattskyldighet under uppförandeskedet.

Det finns anledning att medge delvis befrielse när avdrag har skett före beslut om frivillig skattskyldighet under uppförandeskedet om den uppgiftsskyldiga får avdrag för den ingående mervärdesskatten i en senare period.

Även avsiktliga periodiseringsfel fel medför en lägre procentsats

Även om en uppgiftsskyldig medvetet har gjort ett periodiseringsfel ska den lägre procentsatsen tillämpas (prop. 1991/92:43 s. 68 samt prop. 2002/03:106 s. 175). Läs dock ovan om uppenbart obefogade nedskrivningar.

Dubbelavdrag medför inte lägre procentsats

Om det uppmärksammas, t.ex. vid en efterbeskattning, att ett avdrag i inkomstdeklarationen eller ett avdrag för ingående mervärdesskatt faktiskt har utnyttjats två gånger, finns det inte skäl att ta ut skattetillägg med den lägre procentsatsen. I sådana situationer är det inte frågan om ett periodiseringsfel utan om ett konstaterat dubbelavdrag (prop. 2002/03:106 s. 177).

Är det ett periodiseringsfel när den framtida avdragsrätten är villkorad?

Den lägre procentsatsen vid periodiseringsfel motiveras av att den oriktiga uppgiften inte har lett till något egentligt skatteundandragande, utan bara en förskjutning av beskattningen mellan beskattningsperioderna.

Om den framtida avdragsrätten är begränsad på något sätt, d.v.s. om den är villkorad och inskränkt handlar felet inte enbart om en förskjutning av ett avdrag mellan olika beskattningsår. Frågan är om ett sådant fel utgör ett periodiseringsfel.

Nedan följer några exempel för att åskådliggöra hur Skatteverket ska bedöma dessa situationer.

Exempel: begränsad avdragsrätt för kapitalförluster på aktier och fastigheter

Ett aktiebolag har felaktigt gjort avdrag för en förlust vid avyttring av en fastighet. Avdrag för sådana förluster får bara göras mot vinster på fastigheter, den s.k. fastighetsfållan (25 kap. 12 § IL).

I ett sådant fall finns det en avdragsgill förlust, men rätten till avdrag finns enbart i den mån det under senare år uppkommer en kapitalvinst vid avyttring av fastighet. Det är frågan om en villkorad och inskränkt avdragsrätt som Skatteverket inte vet om den överhuvudtaget kommer att inträffa. I detta fall är det inte enbart frågan om en förskjutning av ett avdrag mellan olika beskattningsår. Skatteverket anser därför att en sådan oriktig uppgift inte utgör ett periodiseringsfel.

För kapitalförluster på delägarrätter som avyttras av juridiska personer finns motsvarande bestämmelser. Sådana förluster får bara dras av mot vinster på delägarrätter, den s.k. aktiefållan (48 kap. 26 § IL). Ett fel som innebär att en sådan kapitalförlust felaktigt har dragits av mot övriga intäkter av näringsverksamheten är inte heller ett periodiseringsfel, av samma skäl som ovan.

Exempel: begränsad avdragsrätt för kommanditdelägare m.fl.

Det finns liknande bestämmelser om ”avdragsfållor” som begränsar bl.a. en kommanditdelägares möjlighet att dra av underskott (14 kap. 14–15 §§ IL). Även här är avdragsrätten för underskottet beroende av eventuella framtida inkomster från kommanditbolaget. Ett felaktigt yrkat underskottsavdrag utgör därför inte enbart en förskjutning av ett avdrag mellan olika beskattningsår. Därmed kan felet inte anses utgöra ett periodiseringsfel.

Exempel: Underskott som har spärrats en viss tid

En oriktig uppgift som består i att ett underskottsföretag dragit av ett koncernbidragsspärrat underskott mot ett mottaget koncernbidrag ska behandlas som ett periodiseringsfel. I en sådan situation har rätten till avdrag för underskottet inte fallit bort definitivt. Samma sak gäller i de fall ett underskottsföretag lämnat oriktig uppgift genom att dra av ett underskott som är spärrat under viss tid efter fusion, fission, verksamhetsavyttring eller partiell fission. Möjligheten att nyttja underskottet under spärrtiden skiljer sig åt beroende på vilken typ av ägarförändring eller ombildning det är frågan om. När spärrtiden löpt ut ska det kvarvarande underskottet dock hanteras på vanligt sätt, 40 kap. 2 § IL. Skattetillägg ska tas ut med den lägre procentsatsen 10 procent i dessa situationer. Läs mer i Skatteverkets ställningstagande Skattetillägg vid felaktigt avdrag för underskott som spärrats viss tid.

Periodiseringsfel trots att någon rättelse ännu inte har hunnit göras

Det kan bli aktuellt att tillämpa den lägre procentsatsen även i situationer där Skatteverket inte kan konstatera om det är frågan om ett periodiseringsfel. Sådana situationer uppkommer när felaktigheten upptäcks på ett så tidigt stadium att den uppgiftsskyldiga ännu inte har lämnat någon skattedeklaration eller inkomstdeklaration för den korrekta redovisningsperioden eller beskattningsåret. I en sådan situation kan det vara svårt att avgöra om en oriktig uppgift utgör ett sådant fel som motiverar en lägre procentsats på skattetillägget.

En förutsättning för att felet ska bedömas som ett periodiseringsfel bör vara att det är fråga om t.ex. intäkter eller kostnader i anslutning till beskattningsperiodens utgång, eller att omständigheterna av någon annan anledning är sådana att den uppgiftsskyldiga kan ha misstagit sig angående vad som är rätt beskattningsår eller redovisningsperiod (prop. 2002/03:106 s. 176 samt prop. 1991/92:43 s. 69 samt s. 111).

En bedömning får sedan göras i varje enskilt fall av sannolikheten för att den utelämnade posten skulle ha redovisats ett följande beskattningsår eller redovisningsperiod. Om det är frågan om en kostnad eller ingående mervärdesskatt som har dragits av för tidigt får Skatteverket i stället bedöma sannolikheten för att den uppgiftsskyldiga inte skulle ha yrkat avdraget även i den korrekta perioden.

Omständigheter som har betydelse för sannolikhetsbedömningen

Nedan följer några exempel för att åskådliggöra vilka omständigheter som har eller som skulle kunna ha betydelse för sannolikhetsbedömningen.

Flera av nedanstående exempel finns redovisade i förarbetena till regeln om periodiseringsfel (prop. 1991/92:43 s. 69 samt s. 111 samt prop. 2002/03:106 s. 176).

Den uppgiftsskyldigas bokföring

Två faktorer som är av stor betydelse för sannolikhetsbedömningen är bokföringens skick och tillförlitligheten i de rutiner som omgärdar bokföringen. En viktig omständighet är om de kontrollrutiner som den uppgiftsskyldiga använder är så effektiva att det får anses sannolikt att beloppet skulle komma att redovisas.

Beloppet är bokfört innan Skatteverket påbörjar utredningen

Om beloppet är bokfört i räkenskaperna redan innan Skatteverket har påbörjat sin utredning, är det en omständighet som bör vara tillräcklig för sannolikheten att t.ex. en intäkt eller en oredovisad skatt kommer att redovisas. Om intäkten eller skatten inte har tagits upp i rätt deklaration och inte heller har bokförts, så är detta något som talar för att den uppgiftsskyldiga inte har för avsikt att redovisa intäkten eller skatten i kommande deklaration.

Reskontran har felaktigt inte tömts

En utgående mervärdesskatt har felaktigt inte redovisats i en mervärdesskattedeklaration och skatten återfinns inte heller i huvudboken. Om fordringen i ett sådant fall återfinns i en kundreskontra som felaktigt inte har tömts, kan detta vara en sådan omständighet som indikerar att den uppgiftsskyldiga haft för avsikt att redovisa den utelämnade posten.

Felet kvarstår efter bokslutet

Den omständigheten att ett periodiseringsfel kvarstår även efter ett bokslut kan tala för att felet inte ska anses vara ett periodiseringsfel. Att någon rättelse inte har skett efter bokslutet bör dock inte vara avgörande för bedömningen. Det kan finnas omständigheter i det enskilda fallet som kan leda till att det trots det är sannolikt att en rättelse kommer att ske.

Omständigheter som är av betydelse vid redovisning enligt kontantprincipen

Vid redovisning enligt kontantprincipen, som t.ex. vid inkomst av tjänst och kapital, finns det ingen bokföring som kan ge Skatteverket vägledning. Bedömningen får då i stället grunda sig på vad som kommit fram vid skriftväxling och annan kontakt med den uppgiftsskyldiga. Här måste den uppgiftsskyldiga kunna ge en rimlig förklaring till varför det har blivit fel.

Större risk för fel när en inkomst eller skatt har utelämnats

När Skatteverket ska ta ställning till sannolikheten för hur en uppgiftsskyldig skulle ha agerat om Skatteverket inte uppmärksammat felet, kan man generellt säga att risken för att en utelämnad intäkt eller utelämnad skatt överhuvudtaget inte redovisas är större än risken för dubbelavdrag.

Vem ska ta fram bevis för att det är ett periodiseringsfel?

Skatteverket har normalt ingen skyldighet att utreda om det är ett periodiseringsfel. En sådan skyldighet uppstår bara när det av handlingarna eller andra omständigheter i ärendet finns något som tyder på att det skulle vara frågan om ett sådant fel (prop. 1991/92:43 s. 111). Eftersom det oftast inte framgår är det normalt den uppgiftsskyldigas sak att göra Skatteverket uppmärksam på frågan om periodiseringsfel. I situationer då det är aktuellt att ta ut skattetillägg med 2 procent är det även den uppgiftsskyldigas sak att göra sannolikt att en rättelse skulle komma att göras inom fyramånadersperioden.

Befrielse från skattetillägg kan bli aktuellt i vissa fall

Det finns situationer då det är oskäligt att ta ut ett helt periodiseringsskattetillägg. Ett exempel på det är när det är frågan om upprepade fel i flera perioder.

Frågor om vilken som är den korrekta perioden att ta upp en intäkt, yrka avdrag för en kostnad eller vilken som är rätt period att redovisa en skatt eller avgift kan ibland vara komplicerade, och det är lätt att den uppgiftsskyldiga gör en felbedömning. Det kan därför finnas situationer där det är motiverat att medge hel eller delvis befrielse från ett periodiseringsskattetillägg p.g.a. att det är en svår rättslig fråga. Periodiseringsfel som grundar sig på löpande bokföring kan även ses som ett sådant räkenskapsfel där hel befrielse ska medges.