Juridiska personer enligt 7 kap. 17 § IL

Vad är katalogen?

Systemet att befria särskilt namngivna subjekt från skattskyldighet är något som har tillämpats sedan lång tid tillbaka. Denna lagstiftningsmetod genom uppräkning fanns redan när kommunalskattelagen infördes år 1928. Från mitten av 1970-talet till 1990 flerdubblades antalet subjekt, men efter 1990 års skattereform har endast ett fåtal subjekt lagts till.

Jernkontoret beviljades skattebefrielse redan 1855 och vid tidpunkten för 1942 års lagstiftning för stiftelser innehöll katalogen endast fyra namngivna subjekt: förutom ovan nämnda Jernkontoret även Skeppshypotekskassan, AB Tipstjänst och Svenska Penninglotteriet AB. De två senast tillkomna är Anna Lindhs minnesfond (2004) och Stiftelsen Right Livelihood Award (2005).

Lagstiftningsmetoden att direkt i lag ange särskilda subjekt som ska skattegynnats har diskuterats bl.a. av Stiftelse- och föreningsskatteutredningen i betänkandet Moderniserade skatteregler för ideell sektor, SOU 2009:65, s. 225 ff. Sättet att lagstifta strider mot grundprincipen att lagstiftningen ska vara generell. Trots detta har systemet med katalogen behållits efter den översyn som gjorts av 7 kap. IL och som gäller från 1 januari 2014.

Skattskyldighetens omfattning

De subjekt som räknas upp i 7 kap. 17 § IL är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet. Subjekten beskattas endast för den löpande avkastningen av fastigheten. Kapitalvinst eller kapitalförlust när fastigheten avyttras är undantagen beskattning.

Vid avyttring av en näringsfastighet ska värdeminskningsavdrag på byggnader och avdrag för värdehöjande reparationer återföras till beskattning (26 kap. 2 § IL). I ett avgörande, som avsåg en juridisk person som var skattskyldig bara för löpande inkomst av fastighet, har dock Högsta förvaltningsdomstolen kommit fram till att sådan återföring inte behöver göras. Motiveringen var att skyldigheten att återföra dessa avdrag uppkommer som en konsekvens av avyttringen av fastigheten och inte som en följd av själva innehavet av den (RÅ 2006 ref. 52).

Om den juridiska personen bedriver verksamheten i en fastighet som uppfyller kraven i 3 kap. 4 § FTL kan inkomsten av fastigheten även vara skattefri med stöd av 7 kap. 21 § IL. Av de subjekt som anges i 7 kap. 17 § IL kan sådan fastighet ägas av Nobelstiftelsen och Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond. Läs om hur innehavet beskattas på sidan om stiftelsers fastighetsinkomster.

Särskilda krav på stiftelser som finns upptagna i 7 kap. 17 § IL

För stiftelser som omfattas av bestämmelserna i 17 § gäller också att fullföljdskravet i 6 § ska vara uppfyllt. För dessa stiftelser ska bedömningen göras utifrån respektive stiftelses angivna ändamål och inte utifrån vad som anges som allmännyttigt ändamål i 4 §. Stiftelsens angivna ändamål förutsätts vara ett allmännyttigt ändamål (7 kap. 18 § första stycket IL).

Om det finns särskilda krav angivna när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelsen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. Detta gäller t.ex. Sveriges standardiseringsförbund. Om det finns angivet att stiftelserna uteslutande ska bedriva en viss verksamhet gäller dock detta (7 kap. 18 § tredje stycket IL).

Skäl för skattebefrielse

Olika skäl har anförts för skattebefrielse utifrån den skiftande karaktären på katalogsubjekten. Regionalpolitiska skäl har t.ex. åberopats i vissa fall (Stiftelsen UV-huset). Att subjektet har ett socialt eller annat höggradigt allmännyttigt ändamål eller är av internationell betydelse har också åberopats (Nobelstiftelsen, Stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond, Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet samt Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne).

Namngivna subjekt

I katalogen i 7 kap. 17 § IL finns följande subjekt uppräknade. Subjekten är angivna i bokstavsordning.

Jernkontoret

Jernkontoret, som är den svenska stålindustrins branschorganisation, grundades redan år 1747. Kontoret är konstruerat som ett offentligrättsligt organ med privat delägarskap knutet direkt till varje järnbruk i landet. Verksamheten omfattar handelspolitik, forskning och utbildning, standardisering, energi och miljö samt skatter och avgifter. Jernkontoret leder och bedriver sedan år 1969 omfattande teknisk forskning med deltagande av samtliga stålföretag i Norden. Jernkontoret samarbetar inom EU i många forskningsprojekt för stålindustrin och dessutom utarbetar Jernkontoret branschstatistik och bedriver bergshistorisk forskning. Till Jernkontoret har delegerats arbetsuppgifter som avser Sveriges deltagande i internationella samarbetsorgan på stålområdet, såsom International Iron and Steel Institute (IISI) och Eurofer, det europeiska järn- och stålindustriförbundet. Jernkontoret skattebefriades redan 1855 (SOU 2009:65, s.254–255).

Skattegynnandet har den begränsningen att den bara gäller så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna.

Nobelstiftelsen

Nobelstiftelsen grundades genom testamente av Alfred Nobel. Enligt testamentet skulle det bildas en fond av Nobels efterlämnade förmögenhet, där räntan årligen skulle delas ut som prisbelöning åt dem som ”under det förlupna året gjort mänskligheten den största nytta”. Räntan skulle delas i fem lika delar, ett fysikpris, ett kemipris, ett pris inom fysiologins eller medicinens område, ett litteraturpris och ett fredspris.

Nobelstiftelsen är sedan 1946 upptagen i katalogen. Som skäl har stiftelsens internationella betydelse angetts och att stiftelsen borde likställas med de redan skattebefriade akademierna. Dess betydelse för vetenskaplig forskning och för kultursträvanden har också åberopats (BevU 1946:34).

Right Livelihood Award Stiftelsen

Right Livelihood Award Stiftelsen är det senaste tillskottet i katalogen. Stiftelsen har som ändamål att främja vetenskaplig forskning, undervisning, folklig kunskap och praktisk erfarenhet som

• bidrar till ekologisk balans i världen
• syftar till att undanröja materiell och andlig fattigdom i världen
• bidrar till varaktig fred och rättvisa.

Stiftelsen främjar sina ändamål genom att dela ut pris, även kallat det alternativa Nobelpriset. Det delas ut av riksdagen på inbjudan av talmannen och Sällskapet för Right Livelihood-priset i riksdagen (SÄRLA). Stiftelsen är känd internationellt (prop. 2004/05:139).

Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond

Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond har som ändamål att verka mot alla former av våld, att verka för demokrati och mänskliga rättigheter samt att verka för en hållbar utveckling för ett gott liv. Ändamålet ska fullföljas genom bidrag till enskilda, i första hand ungdomar och kvinnor, samt till nationella och internationella organisationer. Enligt regeringens mening är stiftelsens ändamål och verksamhet så höggradigt allmännyttig och utgör en så central nationell angelägenhet att dess medel inte bör beskattas (prop. 2003/04:33).

Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond

Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond bildades för att hedra minnet av Dag Hammarskjöld samt för att föra hans verk vidare. Dess huvudsakliga ändamål är att främja socialt, politiskt, ekonomiskt och kulturellt framåtskridande i utvecklingsländer genom utbildning för ansvarskrävande poster av medborgare i dessa länder.

När stiftelsen tillerkändes skattebefrielse hänvisades i förarbetena till dess internationella karaktär och att dess verksamhet underlättas genom att beredas en gynnsam skattemässig ställning. Det framhölls att verksamheten skulle få medel genom en världsomfattande insamling och att stiftelsens hemvist i Sverige i viss mån fick ses som en hedersbevisning för vårt land (prop. 1962:147).

Stiftelsen Industrifonden

Stiftelsen Industrifonden (tidigare Industri- och nyföretagarfonden och dessförinnan Fonden för industriellt utvecklingsarbete) inrättades 1979. Ändamålet är enligt länsstyrelsernas stiftelseregister angivet till att finansiera industriellt utvecklingsarbete och marknadsföring m.m. genom stöd enligt förordningen (1996:880) om finansiering genom stiftelsen Industrifonden.

I förarbetena framhölls att i den mån vinst uppkommer ska den användas i den fortsatta verksamheten. En beskattning av stiftelsens avkastning får alltså direkt betydelse för storleken av de medel som finns tillgängliga för kreditgivning. Det anses därför angeläget att stiftelsen får en sådan skattemässig ställning att de näringspolitiska intentioner som ligger till grund för dess bildande så långt som möjligt främjas (prop. 1979/80:32).

Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond

Stiftelsen bildades inför kung Carl XVI Gustafs 50-årsdag och har som ändamål att främja forskning, teknisk utveckling och företagande. Dess medel har tillskjutits av bl.a. de vetenskapliga akademierna och av insamlade gåvor från allmänheten och olika företag.

Stiftelsens ändamål ska vara att bidra till uthålligt nyttjande av naturresurserna och bevarande av biologisk mångfald. Anslag kan delas ut till företag, institutioner, grupper och enskilda personer som är verksamma i Sverige. Stiftelsens ändamål och verksamhet har ansetts så höggradigt allmännyttig och utgöra en så central nationell angelägenhet att dess medel inte bör beskattas (prop. 1996/97:150 s. 195 f.).

Stiftelsen Norrlandsfonden

Stiftelsen bildades 1961 genom att en viss del av malmvinstmedlen skiljdes av till en särskild fond för industriellt forsknings- och utvecklingsarbete samt främjande av näringslivets framtida utveckling i de fyra nordligaste länen. Även staten har skjutit till kapital. Efter en utvidgning 1996 omfattas även Gävleborgs län.

Forsknings- och utvecklingsarbetet ska syfta till vidareförädling av de norrländska råvarutillgångarna. Stöd lämnas genom ränte- och amorteringsfria lån och bidrag till främst små och medelstora företag (prop. 1961:77). Stiftelsen bedriver en verksamhet som liknar de regionala utvecklingsbolagen.

Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet

Stiftelsen bildades 1986 och dess ändamål är

• att genom stipendier och bidrag främja ungdomars möjligheter till internationellt utbyte, studier kring fred och nedrustning
• att stödja arbetet mot rasism och främlingsfientlighet och även på andra sätt verka för en internationell förståelse.

Utöver stipendier och bidrag ska årligen ett Olof Palme-pris utdelas för en särskilt lovvärd insats som omfattas av stiftelsens ändamål. Stiftelsen har bildats för att hedra minnet av Olof Palme och för att för framtiden understödja strävanden mot ökad internationell förståelse, gemensam säkerhet och bestående fred (prop. 1986/87:152).

Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin – PROTEKO

Stiftelsen bildades 1986 av Borås kommun och Stiftelsen Älvsborgs läns utvecklingsfond. Ändamålet är enligt stadgarna att

• inrätta och driva ett fristående produktionstekniskt centrum med kompetens och utrustning för utbildning och rådgivning inom tekoindustrin
• verka för ökad lönsamhet inom tekoindustrin
• utgöra komplement till linjebunden undervisning vid gymnasie- och högskolan, arbetsmarknadsutbildningen samt till konsultverksamhet i offentlig och privat regi
• tillgodose industrins behov i samverkan med länets utvecklingsfond.

Skattefriheten infördes efter förslag i prop. 1988/89:34.

Stiftelsen Svenska Bibelsällskapets bibelfond

Bibelfonden bildades 1978 efter avtal mellan bl.a. staten, Svenska bibelsällskapet och Svenska Bokförläggareföreningen. Avtalet innebar att staten till Svenska bibelsällskapet överlät sin upphovsrätt till bibelkommissionens bibelöversättning. De förlag som ger ut nyöversättningen av bibeln ska betala en ersättning till Bibelsällskapet för att de utnyttjar av upphovsrätten. De ersättningar som tillförs Svenska Bibelsällskapet ska förvaltas i en särskild stiftelse.

Stiftelsens uppgift ska vara att möjliggöra ett fortlöpande arbete med bibelöversättningsfrågor samt att stimulera intresset för bibeln. Enligt departementschefen är det lika mycket ett allmänt kulturintresse som ett kyrkligt intresse att de nya bibelöversättningarna får en bred spridning.

Med hänsyn till att bibelfonden har ett starkt allmännyttigt ändamål och till att de medel som tillförs fonden utgör ersättning för upphovsrättsliga prestationer, ansågs det motiverat att fonden fick en skattemässigt gynnad ställning (prop. 1978/79:21).

Stiftelsen Svenska Filminstitutet

Institutet bildades 1963 genom ett avtal mellan staten och organisationer inom filmbranschen. Verksamheten syftar till att främja värdefull svensk filmproduktion och bevarandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse samt att verka för internationellt samarbete i dessa frågor (prop. 1963:101).

Stiftelsen Sveriges Nationaldag

Stiftelsen har till syfte att främja respekten och intresset för nationaldagen och den svenska flaggan. I regeringens förslag att ta in stiftelsen i katalogen betonades att verksamheten är höggradigt allmännyttig och stiftelseändamålet utgör en central nationell angelägenhet (prop. 1993/94:50).

Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne

Stiftelsen har till ändamål att stärka ett internationellt engagemang genom studier utomlands ifråga om det fackliga arbetets betydelse för fred, frihet och demokrati. Stiftelsen ska bl.a. dela ut stipendier för fördjupade studier utomlands (prop. 1986/87:152).

Stiftelsen UV-huset

Stiftelsen har till ändamål att utöva ideell verksamhet bland tidigare anställda vid Uddevallavarvet AB och arbetslösa i Uddevallaområdet genom socialkurativa insatser. Stiftelsen bildades 1985 i samband med nedläggningen av varvet (prop. 1988/89:34).

Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet

Stiftelsen har till ändamål att bedriva eller stödja Svenska kyrkans rikskyrkliga verksamhet inom eller utom Sverige samt förvalta egendom som ställts till dess förfogande för sådana ändamål. Verksamheten avser främst Svenska kyrkans frivilliga verksamhet (prop. 1985/86:169).

Stiftelsen bildades 1984 som ett led i omorganisationen av Svenska kyrkan.

Svenska skeppshypotekskassan

Svenska skeppshypotekskassan tillkom 1929 för att underlätta rederiernas möjligheter att få långsiktiga krediter. Staten tillsköt ett grundkapital. Skattefriheten motiverades med att kassan i beskattningshänseende borde likställas med bl.a. Sveriges Allmänna Hypoteksbank. Skattefriheten behölls även efter 1942 med motiveringen att vid en likvidation tillfaller de behållna tillgångarna staten och kassan i övrigt är intimt knuten till staten (prop. 1942:134 s. 77 ff.). Riksdagen beslutade 1980 att kassan skulle slås samman med en annan kassa, Skeppsfartens sekundärlånekassa, men skattebefrielsen behölls även efter denna förändring (prop. 1980/81:58). Idag använder man namnet Svenska Skeppshypotek.

Verksamheten är i dag lagreglerad i lag (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Här framgår att ändamålet är att medverka vid finansiering av rederiverksamhet som bedrivs av ett svenskt rederi eller av en utländsk juridisk person där svenska fysiska eller juridiska personer har ett betydande inflytande eller intresse. För ändamålet lämnar skeppshypotekskassan lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, eller ikläder sig garanti för sådana lån. Lånen kan lämnas till ett svenskt rederiföretag för förvärv, ombyggnad eller reparation av mindre fartyg, för vilket statligt stöd till förlusttäckning lämnas eller kan lämnas.

Svenska UNICEF-kommittén

Förenta Nationernas barnfond, UNICEF, är en integrerad del av FN. Den tillkom år 1946 för att bistå barnen i de krigshärjade länderna. Verksamheten har senare kommit att inriktas främst på u-länderna där UNICEF deltar i planläggningen av en utökad och förbättrad barnomsorg samt utbildar bl.a. lärare och hälsovårdspersonal. Stort arbete läggs ned på bekämpning av sådana sjukdomar som främst drabbar barn.

Svenska UNICEF-kommittén bildades 1954 på initiativ av Rädda barnens centralstyrelse. Kommittén har ålagts att vara FN:s barnfond behjälplig att sprida kunskap om dess verksamhet och syften, att vara de svenska myndigheterna behjälplig med granskning av barnfondens budget och arbetsprogram samt att granska och komma med förslag rörande framställningar i frågor om fondens verksamhet (prop. 1979/80:32).

Sveriges export- och investeringsråd

Sveriges export- och investeringsråd bildades 1 januari 2013 genom en sammanslagning av Sveriges exportråd och Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (prop. 2011/12:92). Uppgiften att bedriva statligt finansierat investeringsfrämjande fördes då över till Sveriges exportråd och myndigheten för utländska investeringar i Sverige avvecklades.

Som en följd av detta har avtalet om Sveriges exportråd mellan regeringen och näringslivet, representerat av Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening, ändrats. Den nybildade organisationen har delvis fått en annan verksamhet än den som bedrevs av Sveriges exportråd, som tidigare fanns intaget i katalogen. Verksamheten i den nya organisationen anses vara så höggradigt allmännyttig att även denna organisation ska vara skattegynnad och upptagen i katalogen. Den nya organisationen har fått namnet Sveriges export- och investeringsråd och ersätter Sveriges exportråd i 17 §.

När det gäller Sveriges export- och investeringsråd ska ändringen tillämpas redan från och med beskattningsår som börjar efter den 31 december 2012 (prop. 2013/14:27, s. 48).

Sveriges Standardiseringsförbund

Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) bildades 1922. Kommissionen hade bl.a. i uppgift att

• företräda svensk standardiseringsverksamhet i internationellt samarbete på området
• utarbeta och främja utarbetande av svensk standard
• fastställa och utge svensk standard
• i övrigt vidta lämpliga åtgärder för att främja standardiseringsverksamheten i Sverige.

SIS infördes i katalogen genom prop. 1978/79:30 med den begränsningen att denna inskränkning i skattskyldigheten bara ska gälla så länge man använder sina vinstmedel till allmännyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna. Senare har det skett ett namnbyte till Sveriges Standardiseringsråd (SSR), som var det subjekt som fram till 31 december 2013 var infört i katalogen.

Den 1 januari 2012 bytte SSR medlemskrets och namnet ändrades till Sveriges Standardiseringsförbund. På grund av detta har Sveriges Standardiseringsförbund ersatt SSR i 17 § (prop. 2013/14:27, s. 49).

Skattegynnandet är fortsatt villkorat av att det bara gäller så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna.