OBS: Detta är utgåva 2020.1. Sidan är avslutad 2023.

Undantagets omfattning

Omsättning och införsel av periodiska organisationstidskrifter undantas från skatteplikt (3 kap. 14 § ML). Undantaget gäller både svenska och utländska publikationer. Det gäller, till skillnad mot medlemsbladen och personaltidningarna, all försäljning, d.v.s. även vid omsättning i den allmänna handeln.

Det förhållandet att en publikation ges ut av en särskild stiftelse eller en annan juridisk- eller fysisk person är inget hinder för skattefrihet. Det avgörande är om tidningen är ett organ för en sammanslutning med ett sådant syfte som anges i 3 kap. 14 § ML.

Undantaget är även tillämpligt på kassettidningar och radiotidningar (3 kap. 17 § ML).

Vad är en organisationstidskrift?

Med en organisationstidskrift menas en publikation som inte är en allmän nyhetstidning, ett medlemsblad eller en personaltidning, och som väsentligen framstår som ett organ för en eller flera sammanslutningar med huvudsakligt syfte att verka för något av följande ändamål (3 kap. 14 § ML):

  • religiöst
  • nykterhetsfrämjande
  • politiskt
  • miljövårdande
  • idrottsligt
  • försvarsfrämjande
  • att företräda medlemmar med funktionshinder.

För att en publikation ska undantas från skatteplikt fordras alltså dels att sammanslutningen har ett visst syfte, dels att publikationen framstår som ett organ för sammanslutningen.

Definitionen av vad som är en organisationstidskrift enligt 3 kap. 14 § ML är snävare och mer specifik än definitionen för medlemsblad i 3 kap. 13 § ML. Skatteverket anser att om publikationen uppfyller förutsättningarna för att vara en organisationstidskrift har bestämmelsen om organisationstidskrifter företräde på grund av att den är mer specifik. En publikation som uppfyller förutsättningarna för att vara en organisationstidskrift kan då inte vara ett medlemsblad. Däremot skulle en publikation som inte uppfyller förutsättningarna för att vara en organisationstidskrift fortfarande kunna vara ett medlemsblad.

Bedömning av vad som är religiöst ändamål

Vad som är religiöst ändamål har bedömts i ett förhandsbesked.

En publikation som gavs ut av en församling i Svenska kyrkan ansågs i ett förhandsbesked utgöra ett organ för en sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för religiöst ändamål (RSV Im 1974:30 a).

Bedömning av vad som är nykterhetsfrämjande ändamål

Vad som är nykterhetsfrämjande ändamål har bedömts i ett förhandsbesked.

En socialpolitisk publikation med inriktning på frågor i första hand rörande narkotika och andra beroendeframkallande medel som utgavs av ett förbund ansågs i ett förhandsbesked vara en organisationstidskrift undantagen från skatteplikt. Förbundet verkade för att minska missbruk och beroende av narkotika och beroendeframkallande läkemedel. Verksamheten ansågs ha ett ändamål som faller inom ramen för vad som betecknas som nykterhetsfrämjande ändamål (SRN 2006-11-10).

Bedömning av vad som är politiskt ändamål

Med politiskt ändamål avses i första hand den partipolitiska tidskriftsdebatt som bedrivs i opinionsbildande syfte.

Ett politiskt förbund som inte hade låtit registrera sig i samband med allmänna val och i övrigt inte uppträtt som politiskt parti fick inte sin tidning undantagen från skatteplikt (RÅ 1984 Aa 132).

Bedömning av vad som är miljövårdande ändamål

Med miljövårdande ändamål avses ett direkt miljövårdande intresse. Sammanslutningar som endast indirekt har en anknytning till miljövård, t.ex. en sammanslutning med medicinsk och läkarvetenskaplig inriktning, utgör inte en sådan sammanslutning som avses i 3 kap. 14 § ML.

Bedömning av vad som är idrottsligt ändamål

För att en sammanslutning ska anses ha som huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ändamål ska den uppfylla någon av följande förutsättningar (3 kap. 14 § tredje stycket ML):

  • Den ska vara ansluten till Sveriges riksidrottsförbund.
  • Den ska vara ansluten till Svenska korporationsidrottsförbundet.
  • Den ska vara representerad inom Sveriges olympiska kommitté.

En publikation som gavs ut av SVEMO (Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet) ansågs vara en publikation som framstår som ett organ för en sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för idrottsligt ändamål. SVEMO var anslutet till Riksidrottsförbundet (RÅ 1984 Aa 80).

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett förhandsbesked där en publikation inom skärm- och hängflygning ansågs vara en sådan periodisk organisationstidskrift som är undantagen från skatteplikt enligt 3 kap. 14 § ML (HFD 2017-02-02, mål nr 3299-16).

Bedömning av vad som är försvarsfrämjande ändamål

Som en sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka för försvarsfrämjande ändamål räknas endast en sammanslutning som enligt gällande föreskrifter erhåller statligt stöd till sin verksamhet (3 kap. 14 § tredje stycket ML). Av förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet framgår vilka sammanslutningar som verkar för sådant ändamål.

Ingen avdrags- eller återbetalningsrätt

Undantaget enligt 3 kap. 14 § ML är i likhet med undantaget i 3 kap. 13 § ML okvalificerat, dvs. det ger inte rätt till återbetalning enligt 10 kap. 11 § ML.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2017-02-02, mål nr 3299-16 [1]
  • RÅ 1984 Aa 132 [1]
  • RÅ 1984 Aa 80 [1]
  • SRN 2006-11-10 [1]

Lagar & förordningar

Meddelanden

  • RSV Im 1974:30 a [1]

Övrigt

  • förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet [1]