Förnamn

Ansökan om förvärv eller ändring av förnamn

Ansökan om förvärv eller ändring av förnamn görs till Skatteverket. Förvärvet eller ändringen gäller från den dag då namnet registreras i folkbokföringen (35 § PNL).

Det finns inga begränsningar mot upprepade ansökningar om förvärv eller ändring av förnamn. Även en person som förvärvat eller ändrat förnamn med stöd av bestämmelser i 1963 års eller 1982 års namnlag kan förvärva eller ändra förnamn en eller flera gånger enligt personnamnlagens bestämmelser (övergångsbestämmelserna till PNL punkt 8).

En ansökan om förvärv av förnamn vid barns födelse är avgiftsfri. För övriga ansökningar om förnamn är ansökningsavgiften 250 kronor (3 § första stycket 1 PNF). En ansökan kan avse ett eller flera förnamn. Även en ansökan om ändring av förnamn enligt om namnförvärv i annat EES-land (30 § PNL) är avgiftsbelagd. Anledningen är att Skatteverket samtidigt ska pröva förnamnet enligt 27 och 28 §§ PNL, på samma sätt som vid övriga ansökningar om ändring av förnamn.

En begäran om tilltalsnamnsmarkering är avgiftsfri.

Om en ansökan om förvärv eller ändring av förnamn gäller ett barn som har fyllt 12 men inte 18 år, krävs att barnet samtycker till ansökan (46 § första stycket PNL).

Födelse

Varje barn som föds ska ha ett eller flera förnamn.

Barnets vårdnadshavare ska inom tre månader från barnets födelse ansöka om ett eller flera förnamn för barnet. Ansökan ska göras till Skatteverket (3 § PNL och 26 § PNL).

En ansökan om förvärv av förnamn för ett nyfött barn innebär att Skatteverket prövar om förnamnet kan godkännas utifrån kraven i 28 § PNL. Skatteverket ska pröva om förnamnet kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för barnet eller av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

Även om barnet blir namngiven vid ett dop i Svenska kyrkan, måste vårdnadshavaren ändå ansöka om förnamn hos Skatteverket. Den tidigare möjligheten att göra anmälan om förnamn till dopförrättaren gäller inte från den 1 juli 2017.

Möjligheten att ansöka om förnamn vid födelsen gäller för alla barn oavsett medborgarskap. En blankett för ansökan om barnets förnamn skickas därför ut till vårdnadshavaren för alla nyfödda barn som blir folkbokförda.

Påminnelse och föreläggande vid ansökan om förnamn

Om barnets vårdnadshavare inte gör någon ansökan om förnamn inom tremånadersfristen kan Skatteverket skicka en påminnelse i ett vanligt brev till vårdnadshavaren att inom viss tid lämna in ansökan. Om Skatteverket inte får kontakt med vårdnadshavarna kan verket även försöka nå dem via telefon. Om något svar inte kommer in kan vårdnadshavaren föreläggas att lämna en ansökan om förnamn till Skatteverket (43 § PNL). Även föreläggandet sänds i ett vanligt brev.

Skatteverket kan ta kontakt med socialnämnden med en begäran om hjälp i ärendet om vårdnadshavare inte följt föreläggandet och ansökt om förnamn för barnet.

Om barnets vårdnadshavare inte följer ett föreläggande kan Skatteverket utfärda ett nytt föreläggande och förena det med vite. Vitet kan prövas och dömas ut av Förvaltningsrätten efter ansökan av Skatteverket.

Lägga till, byta och ta bort förnamn

En person kan ansöka hos Skatteverket om att lägga till, byta ut eller ta bort förnamn (27 § 1–3 PNL). När ett förnamn läggs till kan det placeras före, efter eller mellan tidigare förnamn.

En person som ändrar förnamn måste bära minst ett förnamn efter ändringen. Personen måste dock inte behålla något av de ursprungliga förnamnen utan samtliga förnamn kan bytas ut. Det innebär exempelvis att en person som vill byta till ett s.k. könskonträrt förnamn, d.v.s. ett förnamn som av tradition förknippas med det motsatta könet, kan genomföra ett sådant byte för samtliga förnamn.

En ansökan om tillägg eller byte av förnamn enligt 27 § 1 och 2 PNL innebär att Skatteverket ska pröva om förnamnet kan godkännas utifrån kraven i 28 § PNL. Skatteverket ska därför pröva om förnamnet kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för bäraren eller av någon annan anledning är olämpligt som förnamn.

Exempel: lägga till, byta eller ta bort ett eller flera förnamn

Mikael Johannes kan lägga till Frans och bära förnamnen Mikael Frans Johannes. Han kan även exempelvis ta bort Mikael Johannes och byta till enbart Frans.

Mikael kan även lägga till ett eller flera könskonträra namn, till exempel Mikael Johanna Frida.

Ändrad stavning räknas som ett byte

En ansökan om ändring av ett förnamns stavning betraktas som ett byte av förnamn, d.v.s. ett förvärv av ett nytt förnamn.

Exempel: byte av förnamn genom stavningsändring

Annelie kan byta förnamn genom att ändra stavningen av förnamnet till Anneli.

Namn med bindestreck räknas som ett enda namn

Ett förnamn kan bestå av två delar som är sammansatta med bindestreck, t.ex. Carl-Gustav. Ett sådant förnamn betraktas som ett enda förnamn (RÅ 1986 ref. 137). När ett bindestreck tas bort mellan namndelarna betraktas det som ett byte av namn. Detsamma gäller om ett bindestreck läggs till mellan två förnamn.

Exempel: byte av förnamn genom borttag av bindestreck

Sven-Åke kan byta till Sven Åke.

Ändra ordningsföljden

En person kan ansöka hos Skatteverket om att ändra ordningsföljden mellan sina förnamn (27 § 4 PNL). En ändring av ordningsföljden kan påverka en markering för personens tilltalsnamn.

Exempel: ändring av ordningsföljden mellan förnamnen

Peter Mikael Frans kan ändra till Mikael Frans Peter.

Adoptivbarns förvärv och ändring av förnamn

Ett adoptivbarn bär redan före adoptionen ett eller flera förnamn. Barnets vårdnadshavare kan ansöka hos Skatteverket om förvärv eller ändring av barnets förnamn (27 § PNL). Adoptivbarn kan lägga till, byta eller ta bort förnamn samt ändra ordningsföljden mellan förnamnen, på samma sätt som andra barn. Det finns inte något krav på att något av de ursprungliga förnamnen ska behållas. Se barns efternamn vid adoption.

Krav för godkännande av ett förnamn

Det är viktigt att en person, i så stor utsträckning som möjligt, får välja vilket eller vilka förnamn hen ska ha. Det gäller inte bara ett förvärv vid födelsen utan även vid byte av förnamn senare i livet. Personnamnlagen ger därför en stor frihet för upprepade byten av ett eller flera förnamn. Samtidigt har Skatteverket ett ansvar både att göra en granskning av förnamn med hänsyn till språkliga och andra förhållanden och att se till att namnskicket utvecklas på ett bra sätt i takt med samhället i övrigt. Skatteverket ska därför pröva om en ansökan om förvärv av förnamn enligt 26 § eller 27 § 1 och 2 PNL kan godkännas utifrån kraven i 28 § PNL. Denna prövning innebär att Skatteverket inte får godkänna ett förnamn om det kan väcka anstöt, kan antas leda till obehag för bäraren eller av någon annan anledning inte är lämpligt som förnamn.

En ansökan som består av flera förnamn bör prövas i sin helhet så att resultatet inte blir ett annat än vad personen eller vårdnadshavaren har förväntat sig. Om Skatteverket avslår ett av förnamnen, ska verket bara godkänna de övriga namnen om den som har gjort ansökan uttryckligen begärt detta.

Vid prövningen av förnamnets lämplighet kan Skatteverket även ta hänsyn till namnskicket enligt något av de officiella minoritetsspråken i Sverige eller enligt något annat språk som sökanden har anknytning till (RÅ 85 ref. 2:8). Det kan exempelvis vara fråga om att godkänna ett danskt eller norskt mellannamn som förnamn trots att namnet har en påtaglig efternamnskaraktär.

Namnet får inte väcka anstöt

Skatteverket ska inte godkänna ett förnamn om det ur allmänhetens synvinkel kan väcka anstöt. Anstötliga namn kan exempelvis vara svordomar, könsord och förolämpande benämningar. Förnamn som kan uppfattas som anstötliga av religiösa skäl ska inte heller godkännas.

En persons valfrihet av förnamn kan alltså i viss mån begränsas för att andra personer inte ska behöva konfronteras med sådant som enligt allmänna värderingar uppfattas som stötande. Det gäller till exempel förnamn som har likheter med ord av obscen karaktär (prop. 2015/16:180 s. 66).

Vid bedömning av ett förnamns lämplighet bör det även vägas in om flera förnamn tillsammans bildar en mening med stötande eller på annat sätt olämplig innebörd.

Namnet får inte leda till obehag för bäraren

Skatteverket ska inte godkänna ett förnamn som kan antas leda till obehag för bäraren. Uttrycket obehag är mer inriktat på bäraren själv och Skatteverkets bedömning ska därför göras ur den enskildas synvinkel. Det kan vara konstiga och bisarra förnamn som utan att vara anstötliga kan medföra obehag för bäraren.

En vuxen person som önskar ett visst förnamn får i regel anses ha gjort klart att hen inte känner obehag inför att bära namnet. Det måste då finnas någon särskild omständighet kopplad till sökandens person eller till namnet som gör att Skatteverket kan vägra att godkänna förnamnet trots sökandens egen uppfattning.

Om det däremot är fråga om förnamn för ett barn under 18 år ska Skatteverket iaktta större försiktighet i bedömningen. Det kan vara svårt för ett barn att hantera negativa synpunkter på förnamnet från omgivningen. Det är därför viktigt att barn inte tilldelas kuriösa eller frånstötande förnamn som blir en belastning för dem under uppväxtåren, innan de själva får rätt att byta sitt förnamn (prop. 2015/16:180 s. 120). Kammarrätten har bedömt att Peanut inte kan godkännas som förnamn. Namnet kan antas bli en belastning för barnet som skulle bära det under sin uppväxt och det kan därmed antas leda till obehag för barnet. (KRNG 2019-02-26, mål nr 3552-18).

Namnet får inte vara olämpligt av någon annan anledning

Skatteverket ska inte godkänna ett förnamn som av någon annan anledning är olämpligt som förnamn. Skatteverket ska pröva om förnamnet är lämpligt med hänsyn till språkliga eller andra förhållanden. I lämplighetsprövningen ska Skatteverket beakta bl.a. namnets förenlighet med namnskicket och namnets språkliga lämplighet. Skatteverket ska vid behov hämta in yttrande från t.ex. Institutet för språk och folkminnen.

Enligt 1982 års namnlag gällde att ett namn inte fick godkännas som förnamn om det uppenbarligen inte var lämpligt som förnamn. I den nya personnamnlagen är alltså kravet inte lika högt ställt. Det är tillräckligt att namnet bedöms olämpligt som förnamn för att Skatteverket ska kunna vägra att godkänna det.

Att förnamnet ska vara lämpligt innebär att det ska vara fråga om ett namn. Att ett önskat förnamn är nybildat och inte tidigare känt som förnamn medför inte att namnet är olämpligt. Bestämmelsen syftar i stället främst på namn som inte är förenliga med namnskicket. Det kan exempelvis handla om ett önskat förnamn som har en alltför extrem stavning, är svårt att uttala eller på annat sätt inte är förenligt med namnskicket. Det sker dessutom en ständig utveckling av praxis i takt med samhället i övrigt. Namn med utländsk anknytning eller utländskklingande namn kan därför inte enbart på den grunden anses vara olämpliga som förnamn. Även ett förnamn som utgörs av ett språkligt korrekt ord kan vara olämpligt som förnamn.

Högsta förvaltningsdomstolen har godkänt att ett barn får heta J i förnamn. Domstolen pekar på att enstaka bokstäver har godkänts som förnamn med stöd av äldre praxis och att det finns 349 personer som bär just bokstaven J som förnamn. Domstolen anser att det mot den bakgrunden knappast kan hävdas vara oförenligt med svenskt namnskick att använda en enstaka bokstav som förnamn. Namnet J anses därmed inte olämpligt och kan godkännas som förnamn (HFD 2019-12-05, mål nr 4549-18). Skatteverket anser, mot bakgrund av domen, att förnamn som består en enstaka bokstav normalt kan godkännas.

Namn med påtaglig efternamnskaraktär

Namn som har påtaglig efternamnskaraktär är olämpliga som förnamn och ska därför inte kunna förvärvas. Namn som finns i Skatteverkets förteckning över de vanligaste efternamnen enligt 11 § PNF får i många fall anses ha en sådan påtaglig efternamnskaraktär att de är olämpliga som förnamn. Det gäller exempelvis Andersson, Nilsson, Strömberg eller Wallin. Det finns dock namn i Skatteverkets förteckning över de vanligaste efternamnen som inte har påtaglig efternamnskaraktär, exempelvis namnet Ali.

Namn som innehåller ett förled eller ett efterled som normalt förekommer i efternamn får anses ha en påtaglig efternamnskaraktär, t.ex. kombinationer av förleden Hag- , Hall-, Hed-, Lind- och efterleden –fors, -fjäll, -flod, -holm. Vid bedömningen ska Skatteverket även ta hänsyn till bl.a. om namnet tidigare förekommer som efternamn och hur vanligt namnet är som efternamn.  

Högsta förvaltningsdomstolen har godkänt att ett barn får heta Ford i förnamn. Domstolen konstaterar att namnet Ford är ovanligt i Sverige, men att det förekommer här både som förnamn och som efternamn samt även ingår som efterled i vissa förnamn. Namnet Ford kan därmed inte anses ha en så påtaglig efternamnskaraktär i det svenska namnskicket att det av den anledningen är olämpligt som förnamn (HFD 2019-12-05, mål nr 3189-18).

Exempel på namn som däremot har bedömts ha påtaglig efternamnskaraktär är Livingstone (KRNG 2018-09-07, mål nr 463-18), Papich (KRNS 2018-06-15, mål nr 7189-17) och Ek (KRNS 2018-03-09, mål nr 6631-17).

Det faktum att ett visst namn redan förekommer som förnamn (bärs av någon) behöver inte innebära att namnet ska godkännas som förnamn enligt PNL. En bedömning av om namnet är olämpligt som förnamn måste ändå göras.

Förnamn bildade av förälders förnamn med tillägg av ändelsen -son eller –dotter (patronymikon eller metronymikon) har historiskt kunnat bäras som förnamn i Sverige. Även med tillämpning av personnamnlagen är det möjligt att förvärva patronymikon eller metronymikon som förnamn.  

Varumärkesliknande förnamn

Att ett förnamn är ett känt varumärke innebär inte något självständigt hinder mot godkännande av namnet som förnamn. Prövningen måste även i dessa fall utgå från personnamnlagens kriterier.

Exempel: Lego har godkänts som förnamn för en pojke. Att Lego är ett känt varumärke ansågs inte innebära att det var uppenbart olämpligt som förnamn (KRNS 2008-06-03, mål nr 211-08).     

Namnets visuella intryck

Prövningen omfattar även namnets visuella intryck. Den första bokstaven i ett namn är enligt allmänt språkbruk en stor bokstav (versal) och efterföljande små bokstäver (gemena). Exempelvis godkänns inte AnnaLena eller Per&Åke som förnamn.

Könskonträra namn

Både barn och vuxna kan förvärva s.k. könskonträra förnamn, d.v.s. namn som av tradition förknippas med det motsatta könet.

Förnamn som är vilseledande

Ett förnamn får inte vara vilseledande eller uppfattas som en olämplig titel. Allmänt accepterade yrkestitlar får normalt kunna antas leda till missförstånd och är därför olämpliga som förnamn, t.ex. advokat, doktor, bagare, polisman. Detsamma gäller för prefix av typen af, von, de eller zu, t.ex. bör inte Von Greve godkännas som förnamn.

Även allmänt vedertagna nödsignaler och anrop, t.ex. Sos eller Mayday kan vara vilseledande och ge upphov till missförstånd. De är därför olämpliga som förnamn.

Även siffror får språkligt sett inte anses vara ett namn och är därför olämpliga som förnamn, t.ex. 100. Den romerska siffran IV har till exempel inte godkänts som förnamn.

Högsta förvaltningsdomstolen har godkänt att ett barn får heta Prins i förnamn. Domstolen konstaterar att prins förekommer i den svenska successionsordningen och används där som en titel på en bestämd krets av personer, nämligen manliga icke-regerande medlemmar av kungahuset. Prins förekommer emellertid även som både förnamn eller efternamn i Sverige, även om det är ovanligt.

Med hänsyn till att kungahusets medlemmar får antas vara väl kända kan ett användande av Prins som förnamn dock knappast anses vilseledande eller uppfattas som en titel på personen i fråga. Prins är därmed inte olämpligt som förnamn (HFD 2019-12-05, mål nr 1324-19).

Yttrande om förnamns lämplighet

Skatteverket ska begära in yttrande från en myndighet eller annan (exempelvis organisationer eller institutioner) om det behövs för att pröva ett förnamns lämplighet med hänsyn till språkliga eller andra förhållanden (40 § PNL).

Bestämmelsen har främst betydelse när det gäller namn som framstår som tveksamma utifrån språkliga utgångspunkter.

Regeringen betonar i förarbetena till personnamnlagen att inhämtande av olika experters uppfattning i namnfrågor kan bidra till att namnskicket utvecklas under ordnade former samt att en enhetlig och konsekvent namnpraxis upprätthålls. Det är dock endast när det finns tveksamheter kring ett namns lämplighet som Skatteverket bör begära in yttrande från exempelvis en annan myndighet (prop. 2015/16:180 s. 77).

Om det är svårt att avgöra om ett förnamn är förenligt med namnskicket bör Skatteverket begära in ett yttrande från i första hand Institutet för språk och folkminnen. Yttranden kan även hämtas in från andra än myndigheter, t.ex. Svenska akademin.

Skatteverkets rättsavdelning bedömer om det behöver begäras in yttrande om ett förnamns lämplighet.

Tilltalsnamn

Det saknas regler om tilltalsnamn i personnamnlagen. Det innebär att det är upp till personen själv att bestämma om ett förnamn ska vara registrerat som tilltalsnamn och meddela detta till Skatteverket. En begäran kan även avse ändring eller borttagande av registrerad tilltalsnamnsmarkering.

Som regel innehåller en ansökan om förvärv eller ändring av förnamn även uppgift om vilket förnamn personen önskar registrerat som tilltalsnamn.

En begäran om tilltalsnamn behöver inte vara skriftlig utan Skatteverket kan även ta emot en sådan begäran muntligen per telefon. En muntlig begäran dokumenteras i en tjänsteanteckning där det framgår vad som har begärts och vem som har lämnat uppgiften. För att undvika missförstånd ska begäran göras av personen själv. Exempelvis bör listor från arbetsgivare med begäran om att registrera anställdas tilltalsnamn inte godtas.

En person kan välja att Skatteverket registrerar ett eller högst två förnamn som tilltalsnamn. Om två förnamn önskas som tilltalsnamn måste namnen komma direkt efter varandra i personens namnföljd.

Det går inte att ändra förnamnens ordningsföljd vid en muntlig begäran om registrering av tilltalsnamn. En sådan ändring måste ske genom en skriftlig ansökan enligt 3 § PNL och 37 § PNL.