Positiv räntefördelning

Hur går räntefördelning till?

Positiv räntefördelning får göras om det vid utgången av föregående beskattningsår, efter vissa justeringar, finns ett positivt kapitalunderlag i verksamheten på mer än 50 000 kr (33 kap. 2 och 4 §§ IL). Om man har flera näringsverksamheter ska alla kapitalunderlagen i de olika näringsverksamheterna läggas ihop och det är det totala kapitalunderlaget som måste uppgå till mer än 50 000 kr.

Med kapitalunderlag avses för den enskilda näringsidkarens eget kapital, d.v.s. tillgångar minus skulder, efter vissa justeringar. För delägare i handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften på andelen i bolaget, också efter vissa justeringar.

Positiv räntefördelning är frivillig. Observera dock att om man har flera näringsverksamheter och en av dem innehåller ett negativt kapitalunderlag kan negativ räntefördelning behöva göras.

Fördelningsbelopp som inte utnyttjats kan i stället sparas till ett senare år (33 kap. 7 § IL). Sådant sparat fördelningsbelopp ökar då den räntefördelning man kan göra kommande beskattningsår.

Beräkna fördelningsbeloppet som kan flyttas från inkomstslaget näringsverksamhet till kapital

För att få fram fördelningsbeloppet som kan flyttas från inkomstslaget näringsverksamhet till kapital gör man så här:

1. Ta statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut och öka den med 6,0 procentenheter. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent om beskattningsåret påbörjats efter den 31 december 2016. Multiplicera med kapitalunderlaget, se 33 kap. 3 § första stycket IL.
2. Vid räkenskapsår som är längre eller kortare än tolv månader ska fördelningsbeloppet justeras.

Man får i normalfallet flytta högst ett belopp motsvarande det justerade resultatet i näringsverksamheten (33 kap. 5 § IL).

Det justerade resultatet

Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för räntefördelning justerat resultat (33 kap. 5 § IL). Med det justerade resultatet menas resultatet före

• sjukpenning
• kostnad för pensionssparande
• egenavgifter
• avsättning till eller återföring av periodiseringsfond
• avsättning till eller återföring av expansionsfond.

Med kostnad för pensionssparande avses pensionsförsäkringspremie och inbetalning till individuellt pensionssparande, till den del detta är avdragsgillt enligt bestämmelserna i 59 kap. IL, samt särskild löneskatt på beloppen.

Undantag: om näringsverksamheten upphör

Om näringsverksamheten upphör ska resultatet inte ökas med avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond och inte heller minskas med återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond. Detta ökar utrymmet för att utnyttja reglerna om positiv räntefördelning och därmed även möjligheten att utnyttja sparat fördelningsbelopp i samband med att näringsverksamheten upphör. Om verksamheten upphör kommer således positiv räntefördelning att kunna ske med högre belopp än om näringsverksamheten hade fortsatt att bedrivas. Anledningen är att man inte ska behöva betala högre progressiv skatt när man tvingas återföra exempelvis en periodiseringsfond i samband med att verksamheten upphör, samtidigt som man har sparat fördelningsbelopp som bara ska beskattas med 30 % i inkomstslaget kapital. Observera dock att för att kunna göra denna räntefördelning får man inte ha ett kapitalunderlag i intervallet +50 000 kr till -50 000 kr det år verksamheten upphör (33 kap. 4 § IL. Se även HFD 2011 ref. 42).

Delägare i handelsbolag

Det justerade resultatet beräknas på samma sätt för delägare i handelsbolag som för enskilda näringsidkare. Man utgår från det skattepliktiga resultatet i näringsverksamheten före sjukpenning m.m. (jfr punktlistan ovan). Resultatet inkluderar således både sådana poster som kommer från bolaget och sådana poster som är delägarens men som ändå ska räknas in i resultatet i näringsverksamheten. Den särskilda justeringen när näringsverksamheten upphör gäller även för delägare i handelsbolag.