OBS: Detta är utgåva 2020.1. Visa senaste utgåvan.

Dödsbon beskattas enligt de bestämmelser som gäller för fysiska personer om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.

Ett oskiftat dödsbo är ett självständigt skattesubjekt

Dödsbon är juridiska personer. Från och med året efter det år då dödsfallet inträffade är ett oskiftat dödsbo ett självständigt skattesubjekt. Dödsboet jämställs inte längre med den avlidne.

En efterlevande make är i många fall ensam dödsbodelägare. Om bouppteckningen blivit registrerad före utgången av dödsåret kommer beskattning av dödsboet för senare år normalt inte i fråga.

Om dödsboets enda inkomst består av ränta eller utdelning som utbetalaren ska göra skatteavdrag på, är dödsboet inte skyldigt att lämna någon deklaration.

Beskattas som fysiska personer

För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas i princip de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer (4 kap. 2 § IL).

Särskilda regler

I några avseenden gäller särskilda regler för dödsbon:

  • Ett dödsbo har inte rätt till grundavdrag för senare år än dödsåret (63 kap. 2 § IL).
  • Ett dödsbo efter en person som avlidit före beskattningsåret ska inte betala allmän pensionsavgift. Ett sådant dödsbo betalar inte heller egenavgifter eller allmän löneavgift utan i stället särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
  • Om det i dödsboet ingår en bostad som vid dödsfallet var en privatbostad, ska den fortsatt räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter dödsåret, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad (2 kap. 12 § IL). Här finns det enda undantaget från regeln att bostäder som ägs av juridiska personer alltid ingår i näringsverksamhet. I praktiken behåller således bostäder hos dödsbon normalt sin karaktär av privatbostad.

Tröghetsregeln

Om en privatbostad övergått till en ny ägare som är en fysisk person genom arv, testamente eller bodelning och bostaden inte längre ska räknas som privatbostad kan tröghetsregeln i 2 kap. 11 § IL tillämpas. Detta innebär att bostaden för den nye ägaren ändå ska räknas som privatbostad för det år som förändringen skedde och för det följande året, om den nye ägaren inte begär annat. Tröghetsregeln behandlas utförligare i avsnittet om gränsdragningen mellan privatbostads- och näringsfastighet.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar