OBS: Detta är utgåva 2020.1. Visa senaste utgåvan.

Den som är nära släkt med en person som bytt till ett nybildat efternamn kan byta till samma efternamn. Personen som först förvärvade det nybildade efternamnet måste dock lämna sitt samtycke till anslutningsförvärvet.

Vem kan ansöka om anslutningsförvärv?

När en person har bytt efternamn till ett nybildat efternamn kan även vissa närstående byta till samma efternamn genom ett s.k. anslutningsförvärv (17 § PNL). Med vissa närstående menas föräldrar, syskon eller syskonbarn.

Bestämmelsen om anslutningsförvärv tillämpas även för nybildade efternamn som har beslutats av PRV före den 1 juli 2017 (övergångsbestämmelserna till PNL punkt 8). Det finns ingen begränsning bakåt i tiden.

Bestämmelsen är ett undantag från reglerna i 15 § PNL om administrativt skydd för namn som exempelvis redan bärs som efternamn av någon annan.

Samtycke krävs från den som först bytte till efternamnet

Den person som först bytte till det nybildade efternamnet måste lämna sitt samtycke. När flera personer har bytt till det nybildade efternamnet vid en gemensam ansökan krävs att alla lämnar sitt samtycke. Samtycket ska vara skriftligt (47 § första stycket PNL) och bifogas ansökan.

Om den eller de som först bytte till det nybildade efternamnet inte lämnar samtycke så kan inte de närstående byta till samma efternamn med stöd av 17 § PNL.

Ansökan

Ansökan görs till Skatteverket (3 § PNL) och ansökningsavgiften är 1 800 kr (3 § första stycket 2 PNF).

Uppgift om släktskap till den eller de som ursprungligen förvärvade efternamnet framgår normalt av folkbokföringen. När uppgifter om släktskap saknas i folkbokföringen ska relationen styrkas genom officiella handlingar som bifogas ansökan.

Eftersom det är ett krav att de som först bytte till det nybildade efternamnet måste samtycka för att bytet ska få göras så behöver en ansökan om anslutningsförvärv inte kungöras (41 § PNL).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar