Registrerades rättigheter

Enskilda har rätt till information om hur deras personuppgifter behandlas

En del i personuppgiftskyddet är enskildas rätt att få veta hur Skatteverket behandlar deras personuppgifter. Information om den personuppgiftsbehandling som pågår är en förutsättning för att enskilda ska kunna kontrollera behandlingen och tillvarata sina intressen. Information som lämnas ska i princip alltid vara lättillgänglig och lättbegriplig och lämnas i lämplig form (4 kap. 1 § brottsdataförordningen).

Allmän information

Skatteverket ska, enligt 4 kap. 1 § brottsdatalagen, göra allmän information tillgänglig för den registrerade om

• den personuppgiftsansvarigas identitet och kontaktuppgifter
• dataskyddsombudets kontaktuppgifter
• kategorier av ändamål för behandlingen
• rätten att få information om behandling av hens uppgifter
• rätten att få uppgifter rättade, raderade eller behandlingen begränsad
• rätten att lämna in klagomål till tillsynsmyndigheten och kontaktuppgifter till myndigheten.

Personrelaterad information

Om det behövs för att en enskild ska kunna ta tillvara sina rättigheter i ett enskilt fall, ska Skatteverket lämna personrelaterad information (4 kap. 2 § brottsdatalagen). Skatteverket ska då lämna information till den registrerade om

• den rättsliga grunden för behandlingen
• kategorier av mottagare av personuppgifterna (även i tredjeland eller internationella organisationer)
• under vilken period uppgifterna får behandlas, och om det inte går att ange, vilka kriterier som kommer att avgöra det
• övrig nödvändig information med utgångspunkt i det enskilda fallet och om uppgifterna har samlats in utan den registrerades vetskap.

Om en registrerad person begär det ska Skatteverket utan onödigt dröjsmål lämna skriftligt besked om hens personuppgifter behandlas, s.k. registerutdrag (4 kap. 3 § brottsdatalagen). Om Skatteverket behandlar hens personuppgifter ska verket lämna information om

• vilka personuppgifter om hen som behandlas
• varifrån personuppgifterna kommer
• den rättsliga grunden för behandlingen
• ändamålen med behandlingen
• mottagare eller kategorier av mottagare av personuppgifterna (även i tredje land eller internationella organisationer)
• under vilken period uppgifterna får behandlas, och om det inte går att ange, vilka kriterier som kommer att avgöra det
• rätten att få uppgifter rättade, raderade eller behandlingen begränsad
• rätten att lämna in klagomål till tillsynsmyndigheten och kontaktuppgifter till myndigheten.

Om en registrerad person begär uppgifter enligt 4 kap. 3 § brottsdatalagen behöver inte de personuppgifter som sökanden tagit del av lämnas ut, om det inte framgår av begäran. Om en begäran är orimlig eller uppenbart ogrundad får den avslås (4 kap. 7 § brottsdatalagen). Om en registrerad person begär information och uppgifter oftare än en gång per år får Skatteverket välja att ta ut en rimlig avgift eller avslå begäran (4 kap. 12 § brottsdatalagen).

Om en registrerad har varit föremål för ett automatiserat beslut enligt 2 kap. 19 § brottsdatalagen, har hen på begäran rätt att få närmare information av Skatteverket.

Avgiftsfri information

Information om behandling av personuppgifter som Skatteverket ska lämna på eget initiativ och information om automatiserade beslut är avgiftsfria. Annan information som lämnas på begäran är avgiftsfri en gång per år (4 kap. 12 § brottsdatalagen).

Begränsning av rätten till information

Skyldigheten att lämna personrelaterad information (4 kap. 2 och 3 §§ brottsdatalagen) gäller inte om uppgifterna inte får lämnas ut med hänsyn till vissa intressen. Det ska i så fall vara särskilt föreskrivit i en lag eller annan författning eller framgå av ett beslut som har meddelats med stöd av en författning. Det gäller, enligt 4 kap. 5 § brottsdatalagen, följande intressen

• att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet, utreda eller lagföra brott, verkställa straffrättsliga påföljder eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet
• att andra rättsliga utredningar eller undersökningar inte hindras
• att nationell säkerhet skyddas
• att någon annans rättigheter och friheter skyddas (4 kap. 5 § brottsdatalagen).

Bestämmelser till skydd för bl.a. dessa intressen finns redan i offentlighets- och sekretesslagen och i vissa andra författningar. När Skatteverket begränsar information på någon av dessa grunder , är verket inte heller skyldigt att lämna ut skälen för beslut att begränsa informationen eller för beslut i fråga om rättelse, radering eller begränsning av behandlingen (4 kap. 5 § brottsdatalagen).

Prövningen av rätten till information

Det är viktigt att hålla isär reglerna om rätt till tillgång av allmänna handlingar och rätt till information om personuppgiftsbehandling.

Rätten till tillgång av allmänna handlingar

Syftet med reglerna i tryckfrihets­förordningen (2 kap.) är att ge var och en insyn i den offentliga verksamheten. Alla ska få en möjlighet, inte bara specifikt en viss person, att ta del av handlingar och uppgifter som rör en viss fråga. Däremot kan vissa uppgifter och handlingar omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Sekretess­regleringen syftar till att värna viktiga intressen, t.ex. det allmännas intresse av brotts­bekämpning, lagföring och straff­verkställighet, men också värna de enskildas intresse av att känsliga uppgifter om deras personliga eller ekonomiska förhållanden inte sprids.

Läs mer om det i avsnittet sekretess i Rättslig vägledning.

Rätten till information om personuppgiftsbehandling

Rätten till person­relaterad information ger inte den registrerade någon rätt att få del av annat än information om just behandlingen av person­uppgifterna. Det handlar alltså inte om att pröva om den registrerade ska få tillgång till all den information som finns i ett visst mål eller ärende. I stället ska det prövas om det förhållandet att person­uppgifter behandlas i ett visst sammanhang kan avslöjas för den registrerade, t.ex. i underrättelse­verksamhet eller i förundersökningen om ett visst brott. Informationen kan begränsas om det skulle riskera att hindra underrättelse­verksamheten eller förunder­sökningen i fråga om den lämnades ut. En sådan prövning kräver inte lika ingående överväganden som när det gäller att ta ställning till om en viss handling som innehåller sekretess­belagd information kan lämnas ut helt eller delvis utan att det vållar förundersökningen eller underrättelse­verksamheten skada.

I förarbetena ges exemplet om en viss person pekas ut som gärningsman i en polisanmälan. Gäller sekretess för den uppgiften kommer personen i fråga inte att få någon upplysning om polisanmälan om hen vänder sig till Polis­myndigheten och begär besked om vilka person­uppgifter som behandlas. Ett sådant beslut får överklagas enligt ramlagens regler. En begäran om att få besked om person­uppgifter behandlas ska alltså besvaras utifrån regelverket om skydd för person­uppgifter. I den prövningen ingår inte att ta ställning till om uppgifterna finns i en allmän handling och om den kan lämnas ut. (prop. 2017/18:232 sid. 238 ff.)

Ofärdig text och minnesanteckningar

Skyldigheten att lämna information på begäran enligt 4 kap. 3 § brottsdatalagen gäller i allmänhet inte löpande text som inte fått sin slutgiltiga utformning när begäran gjordes eller minnesanteckningar eller liknande (4 kap. 6 § brottsdatalagen). Det undantaget gäller dock inte i följande fall:

• om uppgifterna har lämnats ut till tredje man (gäller ej utlämnade med anledning av tillsyn, kontroll eller revision)
• om uppgifterna behandlas enbart för vetenskapliga, statistiska eller historiska ändamål
• om uppgifterna har behandlats under längre tid än ett år i löpande text som inte har fått sin slutgiltiga utformning.

Definition av tredje man finns i 1 kap. 6 § brottsdatalagen.

Rätten till rättelse, radering och begränsning av behandlingen

Skatteverket ska på begäran av den registrerade, utan onödigt dröjsmål, rätta eller komplettera personuppgifter om den registrerade som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn till ändamålet med behandlingen (4 kap. 9 § brottsdatalagen). Om Skatteverket inte kan fastställa att personuppgifterna är korrekta, ska behandlingen av uppgifterna i stället begränsas utan onödigt dröjsmål (4 kap. 9 § brottsdatalagen).

Skatteverket ska på begäran av den registrerade, utan onödigt dröjsmål, radera personuppgifter om den registrerade som behandlas på ett otillåtet sätt. Detsamma gäller om det krävs radering för att Skatteverket ska utföra en rättslig förpliktelse (exempelvis verkställighet av domstolsbeslut eller föreläggande från tillsynsmyndighet). Om förutsättningarna för att radera personuppgifter är uppfyllda, men uppgifterna behöver finnas kvar av bevisskäl, ska Skatteverket på begäran av den registrerade i stället begränsa behandlingen av dem utan onödigt dröjsmål (4 kap. 10 brottsdatalagen).

Med otillåtet sätt menas att behandla personuppgifter i strid med 2 kap. 1, 2, 3 §§ första stycket eller någon av 4–6 §§ eller 8, 11, 12, 14 eller 17 § första stycket brottsdatalagen.

Skatteverket avgör vilken åtgärd som ska vidtas med anledning av en begäran om rättelse, radering eller begräsning av behandlingen (4 kap. 11 § brottsdatalagen).

Begäran ska vara skriftlig

En registrerads begäran om information om behandling, rättelse, radering och begränsning av behandling ska göras skriftligen hos Skatteverket (om Skatteverket är personuppgiftsansvarig för behandlingen). Skatteverket ska även säkerställa att en begäran görs av en behörig person (4 kap. 2 § brottsdataförordningen).

Skatteverkets beslut ska i vissa fall vara skriftligt

Vissa av Skatteverkets beslut ska vara skriftliga, och om de går den registrerade emot ska de också motiveras med de undantag som redogjorts för under avsnittet Prövningen av rätten till information. Det gäller beslut om

• att begränsa information enligt 4 kap 5 § brottsdatalagen
• att avslå en begäran om information om pågående behandling (4 kap. 7 § brottsdatalagen)
• begäran om rättelser, radering och begränsning av behandling (4 kap. 9 och 10 §§ brottsdatalagen)
• att ta ut en avgift för att lämna information (4 kap. 3 § brottsdatalagen).

För vissa beslut behöver inte skälen motiveras (4 kap. 5 § andra och tredje styckena brottsdatalagen).

Underrättelser till enskilda

Om Skatteverket fattar ett beslut att begränsa rätten till information vid en begäran om registerutdrag enligt 4 kap. 3 § brottsdatalagen, ska sökanden underrättas om beslutet utan onödigt dröjsmål (4 kap. 4 § brottsdataförordningen). Sökanden ska i sådana fall, enligt samma paragraf, också informeras om möjligheterna att lämna in klagomål till Datainspektionen och begära kontroll (5 kap. 3 § brottsdatalagen).

Skatteverket ska också underrätta sökanden när

• en begäran om registerutdrag avslås enligt 4 kap. 7 § brottsdatalagen för att den är orimlig eller uppenbart ogrundad
• en avgift tas ut enligt 4 kap. 12 § brottsdatalagen för att sökanden har begärt information oftare än en gång per år.

Om Skatteverket tar beslut om rättelse, radering eller begränsning av behandling enligt 4 kap. 9 och 10 §§ brottsdatalagen, ska sökande också underrättas om beslutet och möjligheten att lämna in klagomål till Datainspektionen (4 kap. 6 § brottsdataförordningen). Sökanden ska i sådana fall, enligt samma paragraf, även informeras om möjligheterna att lämna in klagomål till Datainspektionen och begära kontroll (5 kap. 3 § brottsdatalagen).

Den sökande ska också underrättas innan en begränsning av behandlingen upphör (4 kap. 7 § brottsdataförordningen).

Underrättelse till andra

Om Skatteverket beslutar att personuppgifter ska rättas ska verket, enligt 4 kap. 8 § brottsdataförordningen, även underrätta

• den som verket har fått uppgifterna ifrån
• den som har tagit emot uppgifterna från verket.

Om Skatteverket har tagit ett beslut om att radera uppgifterna ska verket även underrätta den som har tagit emot uppgifterna från verket (4 kap. 8 § brottsdataförordningen).