OBS: Detta är utgåva 2020.11. Visa senaste utgåvan.

Punkt 1

Punkt 1 ger både källstaten och hemviststaten beskattningsrätt. Den omfattar pension på grund av både enskild och offentlig tjänst (jfr artikel 15 punkt 1 och artikel 19 punkt 1) samt även pension som inte betalas på grund av tjänst överhuvudtaget. Utöver pension omfattar den livränta och utbetalningar enligt sociallagstiftning. Punkt 1 avviker därmed på flera sätt från artikel 18 i OECD:s modellavtal och många av Sveriges skatteavtal, både när det gäller vilka inkomster som omfattas och hur beskattningsrätten fördelas. Detta innebär att en stor del av OECD:s kommentarer till artikel 18 i modellavtalet och den rättspraxis som gäller motsvarande artikel i andra skatteavtal inte är relevant vid tolkningen av bestämmelsen.

Begreppet ”livränta” definieras i punkt 3. Begreppen ”pension” och ”utbetalning … enligt sociallagstiftningen” definieras däremot inte i avtalet. Därmed blir den allmänna tolkningsregeln i artikel 3 punkt 2 tillämplig vid tolkningen av dessa begrepp.

Skatteverket har bedömt följande ersättningar och anser att de omfattas av artikel 18 punkt 1:

Äldre lydelse ska tillämpas i vissa fall

Artikel 18 punkt 1 fick sin nuvarande lydelse genom ett avtal mellan de avtalsslutande staterna som undertecknades den 4 april 2008. Enligt den tidigare lydelsen hade endast källstaten beskattningsrätt.

Pension, livränta och utbetalning enligt sociallagstiftning, som betalas från annan avtalsslutande stat än Sverige till person med hemvist i Sverige, ska i vissa fall undantas från beskattning här även efter den 4 april 2008. Det gäller om personen hade hemvist i Sverige den 4 april 2008 och vid denna tidpunkt tog emot sådan betalning. Undantaget tillämpas endast så länge som personen utan avbrott alltjämt har hemvist i Sverige (protokollspunkt VII a punkt 2 och 7 § lagen om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna). Angående bakgrunden till övergångsbestämmelsen, se prop. 2007/08:146 s. 47.

Övergångsbestämmelsen är tillämplig endast när det är samma person som har tagit emot betalning som omfattas av artikel 18 både före och efter den 4 april 2008. Om till exempel den ena maken, men inte den andra, fick ålderspension före den dagen och den andra maken efter den dagen börjar få efterlevandepension på grund av den förstnämnda makens död, är övergångsbestämmelsen inte tillämplig på efterlevandepensionen.

Skatteverket anser att uttrycket ”sådan betalning” i protokollspunkt VII a omfattar samtliga utbetalningar som omfattas av artikel 18. Detta gäller även retroaktiva utbetalningar. Hade personen hemvist i Sverige den 4 april 2008 men då inte hade tagit emot betalning som omfattas av artikel 18, ska retroaktiva utbetalningar däremot inte undantas från svensk beskattning även om de avser tid före den 4 april 2008.

Skatteverket anser att övergångsbestämmelsen inte ska tillämpas när ersättningen som utbetalades före den 5 april 2008 var skattefri i Sverige till följd av intern svensk skattelagstiftning och därmed inte undantagen från beskattning här till följd av det nordiska skatteavtalet. Detta innebär att exempelvis norsk barnetrygd som betalats ut före den 5 april 2008 inte medför att övergångsbestämmelsen ska tillämpas på en senare utbetalning av pension, livränta eller utbetalning enligt sociallagstiftning från annat nordiskt land.

Punkt 2

Punkt 2 saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal och ska ses mot bakgrund av att avdragsrätt för en utbetalare av underhållsbidrag i de nordiska länderna i princip är förenad med skatteplikt för mottagaren. Dess syfte är att förhindra att en mottagare av underhållsbidrag i den ena staten blir beskattad för detta samtidigt som utbetalaren i den andra staten inte har rätt till avdrag för underhållsbidraget (prop. 1986/87:94 s. 36).

Punkt 3

Punkt 3 innehåller en definition av ”livränta” som saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal men finns i flera av Sveriges skatteavtal.

Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt att den likadana definitionen i skatteavtalet med Storbritannien och Nordirland omfattar utbetalningar från pensionsförsäkring och pensionssparkonto (HFD 2012 ref. 4). Den centrala frågan i målet var tolkningen av definitionens uttryck ”fastställt belopp”. Utbetalningarna från pensionsförsäkringen bestod dels av ett visst bestämt belopp som beräknades inför det första utbetalningstillfället, dels ett belopp som beräknades en gång per år och var beroende av värdeförändringar inom försäkringssystemet. Utbetalningarna från pensionssparkontot kunde variera från månad till månad beroende på hur sparmedlen placerats och hur värdet av placeringarna förändrats. Domstolen anförde att i båda fallen var grunderna för beräkningarna av utbetalningarna bestämda. Beräkningarna gjordes med utgångspunkt från vissa tillgångars värde vid närmare angivna tidpunkter. Utbetalningarnas varierande storlek efter det första utbetalningstillfället berodde på värdeförändringar som låg utanför parternas kontroll. Beloppen skulle därför anses fastställda i skatteavtalets mening.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2012 ref. 4 [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av finsk arbetspension [1]
  • Beskattning av finsk folkpension [1]
  • Beskattning och PGI för socialförsäkringsersättning från EES-land – i detta fall foreldrepenger vid födsel (födselpeng) från Norge [1]
  • Beskattning vid utbetalning av danskt SP-bidrag [1]
  • Kan utbetalning av norsk barnetrygd före den 5 april 2008 innebära att senare utbetalda ersättningar ska undantas från beskattning i Sverige till följd av övergångsbestämmelser i det nordiska skatteavtalet? [1]
  • Pension från annat nordiskt land [1]
  • Permitteringsersättning från Norge, jobbskatteavdrag och avdrag för norska trygdeavgifter [1]
  • Återbetalning av bidrag till dansk efterlönsordning och löpande utbetalning av efterlön [1]