Korrigeringstid för jämkning

Hur lång är korrigeringstiden?

Man ska bara jämka om användningen av en investerings­vara har ändrats eller en överlåtelse skett inom en viss tid, nämligen inom den s.k. korrigeringstiden (8 a kap. 6 § första stycket ML).

Tio år för fastigheter inklusive hyres- och bostadsrätter

För fastigheter, hyresrätter och bostadsrätter är korrigerings­tiden tio år. Korrigeringstiden beräknas för varje byggåtgärd om mervärdesskatten på kostnaden för sådana åtgärder uppgår till 100 000 kr efter den sammanläggning som i vissa fall ska ske (8 a kap. 6 § andra stycket 1–2 ML).

Fem år för andra investeringsvaror än fastigheter

För maskiner, inventarier och liknande anläggningstillgångar, d.v.s. andra investeringsvaror än fastigheter, är korrigeringstiden fem år (8 a kap. 6 § andra stycket 3 ML).

När börjar korrigeringstiden löpa?

Vid vilken tidpunkt korrigeringstiden börjar löpa beror bland annat på om investeringsvaran är en fastighet eller en annan investeringsvara.

Fastigheter inklusive hyres- och bostadsrätter

Det räkenskapsår under vilket en ny-, till- eller ombyggnad har skett eller ett avdrag har gjorts ska alltid ingå i korrigeringstiden (8 a kap. 6 § tredje stycket ML).

Ny-, till- eller ombyggnad ska anses ha skett under det beskattningsår som fastigheten har kunnat tas i bruk efter åtgärderna. Vid bygg- eller anläggnings­entreprenader anses ny-, till- eller ombyggnad ha skett det beskattningsår då slutbesiktning eller någon annan jäm­förlig åtgärd har gjorts (8 a kap. 6 § fjärde stycket ML). En jämförlig åtgärd kan vara att inflyttning har skett.

Avsikten är att jämkningen ska vara oberoende av hur mer­värdes­skatten redovisas under uppförandet av en byggnad. Det som är viktigt är att all ingående skatt som kan hänföras till samma åtgärd kommer att omfattas av jämknings­reglerna (prop. 1999/2000:82 s. 131). Korrigeringstiden börjar löpa vid ovan nämnda tidpunkter för samtliga förvärv som är ett led i byggåtgärden och som inte utgörs av sådana åtgärder att de i sig är själv­ständiga investeringsvaror.

En särskild regel gäller för de fall ändrad användning eller överlåtelse skett redan innan t.ex. slutbesiktning ägt rum. Då anses ny-, till- eller ombyggnad ha skett det år avdrag för mer­värdes­skatten på bygg­åtgärden medgavs (8 a kap. 6 § tredje stycket ML). En sådan situation kan vara när frivillig skatt­skyldighet medgetts under ett uppförandeskede och fastig­heten överlåts innan färdigställandet (jfr 9 kap. 11 § ML). Här kan du läsa mer om jämkning vid frivillig skattskyldighet.

För fastigheter och lägenheter som varit föremål för uttags­beskattning enligt 2 kap. 7 § ML ska korrigeringstiden räknas från det att avdrag har gjorts för den s.k. uttagsmomsen (8 a kap. 6 § andra stycket 2 ML och prop. 1999/2000:82 s. 131).

En förvärvare av en fastighet kan i vissa fall ta över överlåtarens rättig­het och skyldighet att jämka. I sådana fall ska korrige­rings­tiden för den nya ägaren räknas från den tidigare ägarens tidpunkt för en ny-, till- eller ombyggnadsåtgärd eller ett avdrag som medförde att det blev en investeringsvara (prop. 1999/2000:82 s. 110).

Den som är frivilligt skatt­skyldig för uthyrning av fastighet kan i vissa fall medges s.k. retroaktivt avdrag för ingående skatt på ny-, till- eller ombyggnad. Det kan avse åtgärder som hyresvärden själv har utfört eller låtit utföra och åtgärder som en tidigare ägare av fastigheten har utfört eller låtit utföra. Korrigeringstiden för den ingående skatten som en hyresvärd gör avdrag för enligt bestämmelserna om retroaktivt avdrag räknas från ingången av det räken­skapsår under vilket avdragsrätten har inträtt (9 kap. 8 § ML och 11 § andra stycket ML). Det innebär att korrigeringstiden för en och samma byggåtgärd kan börja löpa vid olika tidpunkter. Avdragsrätten för en byggåtgärd kan nämligen inträda under olika år om den skattepliktiga uthyrningen inträder successivt för olika lokaler.

Andra investeringsvaror än fastigheter

För andra investeringsvaror än fastigheter, hyresrätter eller bostadsrätter räknas korrigeringstiden från det att inköpet av varan har skett (8 a kap. 6 § andra stycket 3 ML).

Omsättning av en vara anses ha skett när en vara överlåts mot ersättning (2 kap. 1 § ML). Det är alltså i regel en omsättning redan vid den tidpunkt som ett avtal om äganderättsövergång träffas. Med tidpunkten för inköpet bör därför anses det tillfälle när avtal om inköp ingås och inte den tidpunkt då leverans sker.

I korrigeringstiden ska ingå det räkenskapsår under vilket inköpet har skett (8 a kap. 6 § tredje stycket ML).

Jämkning görs för den återstående tiden av korrigeringstiden

Jämkning ska göras för återstoden av korrigeringstiden. I denna återstående tid ska räknas in det räkenskapsår under vilket använd­ning­en av investerings­varan ändras eller överlåtelse av den sker (8 a kap. 7 § tredje stycket ML).

En överlåtelse får anses inträffa när ett civilrättsligt bindande överlåtelseavtal ingåtts. Vid försäljning av fastigheter innebär detta alltså att överlåtelsen i regel anses ha skett vid tidpunkten för upprättande av köpekontrakt.

Jämkningsunderlaget ska bevaras i sju år efter korrigeringstiden

Underlag för att kunna fullgöra jämknings­skyldigheten ska bevaras under sju år efter utgången av det kalenderår då korrigeringstiden löpte ut (9 kap. 1 § andra stycket SFF). Denna bestämmelse har kommit till för att Skatteverket ska ha tillgång till ett relevant underlag vid efterbeskattning. Räknat från förvärvet av investeringsvaran ska underlaget alltså bevaras under 17 år när det gäller fastigheter, bostadsrätter eller hyresrätter. För andra investeringsvaror ska underlaget bevaras under 12 år.