OBS: Detta är utgåva 2020.11. Visa senaste utgåvan.

Beslutet om betalningssäkring ska hävas när det inte längre finns någon anledning att betalningssäkringen ska finnas kvar. Betalningssäkringen hävs automatiskt om den fordran som är grund för beslutet inte är fastställd inom tidsfristen.

Domstolen skiljer sig inte från beslutet om betalningssäkring förrän det hävs

Betalningssäkringsmål avviker från vad som normalt gäller i förvaltningsprocessen. Främst gäller detta handläggningen i förvaltningsrätten. Där är betalningssäkringsmål öppna på så sätt att ärendet om betalningssäkring inte avslutas när det har vunnit laga kraft (prop. 1989/90:3 s. 44).

Domstolen ska fortsätta handläggningen fram till dess beslutet hävs. Domstolen får inte skilja sig från målet förrän betalningssäkringen är hävd.

Bestämmelser om hävning

Ett beslut om betalningssäkring ska hävas helt eller delvis om det inte längre finns skäl för beslutet eller om det av någon annan anledning inte bör kvarstå (46 kap. 9 § SFL).

Om någon av parterna begär det eller om det annars finns skäl för det ska rätten pröva om betalningssäkringen ska hävas. Rätten ska också pröva frågan om hävning på eget initiativ. Förvaltningsrätten ska upplysa den betalningsskyldiga om rätten att begära hävning (46 kap. 10 § SFL). Beslutet om betalningssäkring upphör automatiskt om Skatteverket inte fastställer skatten eller ansöker om företrädaransvar inom föreskriven tid (46 kap. 14 § SFL).

Hävning medför återgång av verkställighetsåtgärder

När ett beslut om betalningssäkring hävs ska den egendom som säkrats omedelbart lämnas tillbaka. Rätten kan dock besluta att vidtagna åtgärder ska bestå till dess beslutet om hävning vunnit laga kraft. För att ett beslut om hävning inte ska gälla omedelbart krävs det alltså att domstolen bestämmer annat (69 kap. 14 § SFL).

Beslut att verkställighetsåtgärder ska bestå

Ett beslut om att vidtagna åtgärder ska bestå till dess hävningsbeslutet vunnit laga kraft kan endast meddelas om saken

  1. gäller en svårbedömd rättsfråga och
  2. det finns en påtaglig risk för att en omedelbar återgång av verkställigheten skulle medföra att en prövning i högre instans annars i praktiken skulle sakna betydelse.

Det är alltså endast vid svårbedömda rättsfrågor i situationer där det också kan befaras att den betalningsskyldiga undanskaffar egendom om hen får tillfälle som bestämmelsen är tillämplig (prop. 1989/90:3 s. 34 och 46).

Bestämmelsen är inte tillämplig i mål som endast rör bevisfrågor. Uppfattningen bekräftas av en dom i kammarrätten (KRNS 2001-10-31, mål nr 5546-2001)

Skatteverket kan inte utgå från att domstolen utan yrkande beslutar att vidtagna åtgärder ska bestå. Skatteverket måste därför när så är aktuellt särskilt yrka detta. I de fall bestämmelsen inte är tillämplig och Skatteverket vid ett överklagande vill att vidtagna åtgärder ska bestå i avvaktan på ett lagakraftvunnet beslut på grund av risken för att egendom annars undanskaffas, återstår endast för verket att begära inhibition (28 § FPL).

Förvaltningsrättens bevakningsskyldighet

Bestämmelserna om hävning innebär att det ankommer på förvaltningsrätten att övervaka att ett beslut om betalningssäkring inte kvarstår till högre belopp eller under längre tid än nödvändigt. Rätten har därför en skyldighet att hålla sig underrättad om den fordran som ett beslut om betalningssäkring avser till dess fordringen får drivas in (11 kap. 1 § SFF).

Det kan även förekomma att den betalningsskyldiga både begär omprövning av och överklagar förvaltningsrättens beslut. Förvaltningsrätten har befogenhet att häva ett beslut om betalningssäkring även om beslutet har överklagats (46 kap. 11 § första stycket SFL).

Om förvaltningsrätten självmant överväger att helt eller delvis häva ett beslut bör ett yttrande omgående begäras från Skatteverket. Om Skatteverket inte delar domstolens uppfattning bör myndigheten när så är möjligt yrka på att vidtagna åtgärder ska bestå till dess beslutet om hävning vunnit laga kraft.

Om justering ska ske i samband med att underlaget för fordringen fastställs, t.ex. när dom har meddelats i skatte- eller avgiftsfrågan, ska uppgift om fordringens storlek (skatteuträkning) också begäras från Skatteverket (prop. 1989/90:3 s. 44).

Om en process pågår i en högre instans är det naturligtvis inte något som hindrar att den domstolen häver betalningssäkringen inom ramen för denna process. Förvaltningsrätten kan då sedan avskriva sitt mål från vidare handläggning.

Skatteverkets skyldigheter

Skatteverket har, liksom förvaltningsrätten, en skyldighet att hålla sig underrättad om den betalningssäkrade fordringen så länge beslutet om betalningssäkring gäller och till dess fordringen får drivas in. Om ett betalningssäkringsbeslut på grund av resultatet av den fortsatta utredningen bör hävas helt eller delvis ska Skatteverket ansöka om detta hos förvaltningsrätten. Om en hävning sker helt eller delvis ska Skatteverket också underrätta Kronofogden om förvaltningsrättens beslut (18 kap. 6 § SFF).

En annan sak är att Skatteverket ändå alltid bör underrätta domstolen när ett beslut meddelas beträffande den fordran som betalningssäkringen avser. Samma sak gäller när en ansökan om företrädartalan ges in.

Om Kronofogden har tagit emot säkerhet för en inte fastställd fordran ska Skatteverket hålla sig underrättad om fordringen tills dess den får drivas in och även upplysa Kronofogden om förhållanden som är av betydelse för säkerheten (11 kap. 2 § andra stycket SFF).

Skäl för hel eller delvis hävning

Det finns olika anledningar till att ett beslut om betalningssäkring ska hävas helt eller delvis. Det kan t.ex. vara frågan om att

  • den betalningssäkrade fordringen har restförts och Kronofogden har utmätt den betalningssäkrade egendomen för de restförda skulderna
  • omständigheter har inträffat efter beslutstillfället som medför att risken för att den betalningsskyldiga försöker dra sig undan att betala inte längre kvarstår
  • Kronofogden har tagit emot säkerhet för betalning av fordringen
  • det under en pågående utredning har kommit fram material som visar att den betalningssäkrade fordringen är för stor
  • det efterföljande beslutet om skatt medför att beslutet om betalningssäkring kan behöva justeras
  • fordringen har betalats frivilligt
  • de betalningssäkrade medlen har använts för att betala fordringen på den betalningsskyldigas begäran
  • den betalningsskyldiga har försatts i konkurs och konkursbeslutet har vunnit laga kraft
  • den betalningsskyldiga har avlidit
  • Kronofogden har utmätt den betalningssäkrade egendomen för annan fordran med särskild förmånsrätt och den betalningsskyldiga uppenbarligen saknar ytterligare tillgångar
  • det är uppenbart att den betalningsskyldiga saknar utmätningsbara tillgångar.

Den omständigheten att tingsrätten beslutar om företags-rekonstruktion efter att ett betalningssäkringsbeslut har meddelats utgör inte grund för att häva betalningssäkringen.

Innan Skatteverket begär att ett beslut om betalningssäkring ska hävas helt eller delvis bör samråd normalt äga rum med Kronofogden.

Hävning vid överklagande

Förvaltningsrättens befogenhet att helt eller delvis häva ett beslut om betalningssäkring gäller även när beslutet har överklagats. Om förvaltningsrätten ändrar beslutet på det sätt som den betalningsskyldiga begärt förfaller överklagandet. Ändras beslutet på något annat sätt än den betalningsskyldiga begärt, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet och överklagandet är då fortfarande aktuellt (46 kap. 11 § SFL).

Tyngdpunkten i betalningssäkringsprocessen ska ligga i förvaltningsrätten (prop. 1989/90:3 s. 28).

I ett antal avgöranden har kammarrätterna förklarat att detta får anses innebära att förvaltningsrätten i samband med att den betalningsskyldiga överklagar och begär hävning ska göra en omprövning av sitt tidigare beslut. Först om denna omprövning inte resulterar i det av klaganden önskade resultatet ska målet överlämnas till kammarrätten. Det kan hända att den betalningsskyldiga överklagar förvaltningsrättens beslut utan att anföra något nytt, att förvaltningsrätten omprövar sitt tidigare beslut utan att vidta någon ändring samt att den betalningsskyldiga härefter i kammarrätten kommer in med nya grunder till stöd för sitt överklagande. Även i detta läge har det hänt att kammarrätten, under åberopande av att prövningen huvudsakligen bör ske i första instans, återförvisat målet till förvaltningsrätten för fortsatt handläggning där (KRNS 2012-01-26, mål nr 7441-11).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNS 2001-10-31, mål nr 5546-2001 [1]
  • KRNS 2012-01-26, mål nr 7441-11 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1989/90:3 om ändringar i betalningssäkringslagen [1] [2] [3] [4]