OBS: Detta är utgåva 2020.11. Visa senaste utgåvan.

Skatteverkets beslut om fastighetstaxering får överklagas av fastighetsägaren och det allmänna ombudet hos Skatteverket. Överklagande ska göras hos förvaltningsrätten.

Förutsättningar för att överklaga

Fastighetsägaren och det allmänna ombudet hos Skatteverket får överklaga verkets beslut om fastighetstaxering. Överklagande görs hos förvaltningsrätten i den domkrets som den taxeringsenhet som överklagandet gäller ligger i (21 kap. 1 § första stycket FTL).

Ett fastighetstaxeringsbeslut består av flera olika delfrågor. Varje sådan delfråga kan överklagas.

Fastighetsägaren får överklaga Skatteverkets beslut att avvisa en begäran om omprövning (21 kap. 1 § andra stycket FTL). Fastighetsägaren får också överklaga ett beslut om föreläggande som är förenat med vite (21 kap. 2 § FTL).

Fastighetsägarens överklagande

En fastighetsägare som vill överklaga ett beslut om fastighetstaxering ska göra det skriftligt (21 kap. 3 § första stycket FTL). Ett beslut om fastighetstaxering får överklagas även om det inte har gått fastighetsägaren emot (21 kap. 3 § andra stycket FTL).

Enligt huvudregeln ska överklagandet ha kommit in till Skatteverket senast den 31 december femte året efter taxeringsåret. Om fastighetsägaren har fått del av ett fastighetstaxeringsbeslut, som har meddelats efter den 30 juni femte året efter taxeringsåret, efter den 31 oktober får hen komma in med ett överklagade inom två månader från den dag hen fick del av beslutet (21 kap. 3 § första stycket FTL).

Rättidsprövning

Ett överklagande som har kommit in för sent ska avvisas. Det är Skatteverket som ska pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid (21 kap. 4 § första stycket FTL).

Beslutet om att avvisa ett överklagande som har kommit in för sent kan överklagas (41 § FL). En överklagandehänvisning ska därför bifogas. Avvisningsbeslutet är inte ett beslut om fastighetstaxering, och omfattas därför inte av bestämmelserna i 21 kap. 1 och 3 §§ FTL. I avsaknad av en specialbestämmelse blir överklagandetiden för avvisningsbeslutet i dessa fall tre veckor (4 och 44 §§ FL).

Däremot ska ett överklagande inte avvisas om det har kommit in för sent och förseningen beror på att Skatteverket har lämnat en felaktig underrättelse om hur man överklagar till fastighetsägaren (21 kap. 4 § andra stycket FTL).

Om ett överklagande har kommit in till en allmän förvaltningsdomstol i rätt tid ska det inte avvisas av domstolen. I stället ska förvaltningsdomstolen genast lämna över överklagandet till Skatteverket, tillsammans med uppgift om vilken dag som överklagandet kom in (21 kap. 4 § tredje stycket FTL).

Obligatorisk omprövning

Skatteverket ska snarast ompröva ett beslut om fastighetstaxering som har överklagats av en fastighetsägare om det inte ska avvisas på grund av det har kommit in för sent eller att en omprövning skulle strida mot bestämmelsen om res judicata i 20 kap. 8 § FTL (21 kap. 5 § första stycket FTL).

Sådan omprövning som sker efter ett överklagande brukar kallas obligatorisk omprövning, för att särskilja den från andra omprövningar. Det är inte någon skillnad i sak från den omprövning som ska göras i enlighet med bestämmelserna i 20 kap. FTL. Däremot ska omprövningen ske ”snarast” (21 kap. 5 § första stycket FTL). Att det står ”snarast” får uppfattas som att lagstiftaren har menat att detta ska vara en prioriterad uppgift.

Om ett överklagande inte avvisas på grund av det har kommit in för sent, inte förfaller på grund av att fastighetsägaren vid den obligatoriska omprövningen får helt bifall till sina yrkanden och inte heller förfaller på grund av att fastighetsägaren har återkallat sitt överklagande ska Skatteverket överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten (21 kap. 6 § FTL).

Den obligatoriska omprövningen ska i många fall göras av en särskilt kvalificerad beslutsfattare som inte tidigare har prövat frågan (20 kap. 3 § FTL).

Undantag från skyldigheten att ompröva

Obligatorisk omprövning ska inte göras om

  • överklagandet ska avvisas av Skatteverket på grund av att det har kommit in för sent
  • överklagandet ska handläggas av förvaltningsrätten på grund av litis pendens, d.v.s. att den fråga som överklagandet gäller redan är föremål för en domstolsprövning
  • överklagandet ska handläggas av förvaltningsrätten på grund av res judicata, d.v.s. att den fråga som överklagandet gäller redan har avgjorts av en domstol
  • överklagandet är så ofullständigt att det inte kan bli föremål för prövning i sak, d.v.s. det går inte att med någorlunda säkerhet förstå vad det är fastighetsägaren vill uppnå med sitt överklagande
  • det saknas fullmakt för ombud och en fullmakt anses nödvändig
  • det av någon annan anledning kan förväntas att förvaltningsrätten inte kommer att pröva överklagandet eller
  • det är allmänna ombudet hos Skatteverket som har överklagat.

Överklagandet ska avvisas för att det har kommit in för sent

Skatteverket ska inte göra någon obligatorisk omprövning av det överklagade beslutet om verket ska avvisa överklagandet på grund av det har kommit in för sent.

Frågan är redan föremål för en domstolsprövning (litis pendens)

Ett obligatoriskt omprövningsbeslut ska inte heller fattas när frågan redan ligger för överprövning i någon av de allmänna förvaltningsdomstolarna, s.k. litis pendens (39 § FL och prop. 2016/17: 180 s. 238 ff).

Frågan har redan avgjorts i domstol (res judicata)

Skatteverket får inte ompröva beslut i frågor som redan har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol, s.k. res judicata (20 kap. 8 § FTL). Det ska röra samma fråga som prövats av domstol.

Det finns tre undantag från bestämmelsen om att Skatteverket inte får ompröva ett beslut p.g.a. res judicata. Om något av dessa undantag är tillämpligt ska en omprövning ändå göras:

  • Om nya relevanta omständigheter har inträffat efter domstolens dom, s.k. facta superveniens. Omständigheterna ska inte ha kunnat åberopas i målet utan måste vara nya och inte bara ha blivit kända för parterna efter domen.
  • Om det tidigare beslutet avviker från rättstillämpningen på grund av ett avgörande av Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare, d.v.s. ändrad praxis (20 kap. 11 § FTL).
  • Om en kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat resning i ett mål och därefter överlämnat handlingarna i målet till Skatteverket för vidare handläggning.

Om den som har överklagat återkallar sin talan under processen hos förvaltningsrätten eller om rätten av något skäl avvisar talan, så uppkommer ingen res judicata-situation. Rätten har då inte prövat och heller inte avgjort frågan.

I ansökningsärenden uppstår generellt sett inte res judicata. Detta innebär att en ny ansökan om samma sak ska prövas av Skatteverket.

Överklagandet är ofullständigt

Skatteverket kan inte avvisa ett överklagande p.g.a. att det saknas förutsättningar för att pröva överklagandet i sak. Däremot bör Skatteverket se till att ärendet kompletteras med t.ex. en fullmakt eller ett förtydligande av vad som yrkas samt grunderna för yrkandet. När Skatteverket begär en komplettering bör den enskilde informeras om att om den begärda kompletteringen inte kommer in så kommer Skatteverket inte att fatta något omprövningsbeslut med anledning av överklagandet. Om de begärda kompletteringarna inte kommer in eller inte är tillräckliga ska Skatteverket inte ompröva sitt beslut, utan överlämna handlingarna till förvaltningsrätten. Det är då förvaltningsrätten som ska pröva om överklagandet ska avvisas.

Det finns inte något krav på att ett överklagande ska vara egenhändigt undertecknat (3 § FPL). Däremot kan rätten vid behov begära att en handling ska bekräftas av avsändaren (44 § tredje stycket FPL). Likaså kan rätten, om den anser att en behörighet behöver styrkas, begära en skriftlig fullmakt genom ett föreläggande (49 § första stycket FPL).

Överklaganden som saknar yrkanden och grunder, s.k. reservationsbesvär eller blanka överklaganden där den enskilda endast överklagar och begär anstånd med att utveckla sin talan, är problematiska. En sådan begäran bör inte medföra att ärendet blir liggande hos Skatteverket under lång tid.

Särskilt beslut om att inte ompröva

Skatteverket får bara avvisa ett överklagande om det har kommit in för sent. Om Skatteverket anser att det finns hinder mot omprövning p.g.a. res judicata, litis pendens eller bristande sakprövningsförutsättningar, ska Skatteverket överlämna handlingarna i ärendet till förvaltningsrätten utan föregående omprövning, enligt bestämmelsen i 21 kap. 6 § andra meningen FTL.

Om Skatteverket inte omprövar det överklagade beslutet ska Skatteverket i ett särskilt uppsatt beslut ange skälet för detta. I annat fall kan det för både den som har överklagat och förvaltningsrätten vara oklart varför Skatteverket inte fattat något obligatoriskt omprövningsbeslut. Om förvaltningsrätten sedan anser att Skatteverket borde ha omprövat beslutet, överlämnar domstolen handlingarna i ärendet till verket för omprövning.

Allmänna ombudet hos Skatteverket har överklagat

Skatteverket ska inte göra någon obligatorisk omprövning när det är allmänna ombudet som överklagar verkets beslut. Det framgår indirekt av lagtexten eftersom bestämmelsen i 21 kap. 5 § FTL om obligatorisk omprövning står under rubriken ”Fastighetsägarens överklagande”. Skatteverket ska därför bara pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in i rätt tid ska handlingarna i ärendet överlämnas till förvaltningsrätten.

Vad händer om Skatteverket ändrar det överklagade beslutet?

Ett överklagande förfaller om Skatteverket ändrar det överklagade beslutet så som den klagande har begärt. Om Skatteverket ändrar beslutet på något annat sätt, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet (21 kap. 5 § andra och tredje styckena FTL).

Skatteverket kan däremot inte ändra det överklagade beslutet till nackdel för den klagande inom ramen för en obligatorisk omprövning. I en sådan situation spelar det inte någon roll av vilken anledning Skatteverket anser att beslutet bör ändras till klagandens nackdel. Ett omprövningsbeslut till klagandens nackdel får endast meddelas om förutsättningarna för omprövning till nackdel enligt bestämmelserna i 20 kap. 13–20 §§ FTL är uppfyllda. Det måste då ske i ett eget omprövningsärende på Skatteverkets initiativ som ska kommuniceras (RÅ 2008 ref. 37).

Exempel: det är inte tillåtet att till nackdel för klaganden höja taxeringsvärdet som en konsekvensåtgärd inom ramen för en obligatorisk omprövning

En fastighetsägare överklagar ett beslut om förenklad fastighetstaxering och yrkar att taxeringsvärdet på hens fastighet ska sänkas. I överklagandet anges att den hyresuppgift som det grundläggande beslutet om taxering grundar sig på är för hög. Skatteverket instämmer i att den i överklagandet angivna lägre hyresuppgiften är korrekt och anser att den rätteligen borde ligga till grund för ett omprövningsbeslut avseende den aktuella fastighetens taxeringsvärde. I det grundläggande beslutet om taxering har det dock medgivits justering för säregna förhållanden eftersom det förelegat värdefaktorer som påtagligt inverkat på marknadsvärdet enligt 7 kap. 5 § FTL. Påtaglig inverkan har i det här fallet ansetts föreligga eftersom de säregna förhållandena föranlett att det bestämda värdet sänkts med tre procent. En justering av hyran i enlighet med vad klaganden begärt leder vid en förnyad beräkning till att det inte längre finns rätt till justering för säregna förhållanden, eftersom det bestämda värdet inte längre kommer att sänkas med minst tre procent. Detta leder till att taxeringsvärdet som en konsekvens av det sänkta hyresbeloppet borde höjas. En sådan höjning av taxeringsvärdet är inte förenlig med fastighetsägarens yrkande om ett sänkt taxeringsvärde och får därför bara göras om Skatteverket kan fatta ett beslut till nackdel på verkets eget initiativ enligt bestämmelserna i 20 kap. 13–20 §§ FTL. Om Skatteverket inte kan fatta ett beslut till nackdel, exempelvis för att aktuella tidsfrister har löpt ut, anser Skatteverket att överklagandet ska avslås.

Helt bifall

Om Skatteverket ändrar precis på det sätt klaganden har begärt förfaller överklagandet (21 kap. 5 § andra stycket FTL). Med att överklagandet förfaller menas att det inte ska leda till några ytterligare åtgärder. Skatteverket ska i det obligatoriska omprövningsbeslutet upplysa klaganden om att överklagandet har förfallit (prop. 1985/86:80 s. 80). Förvaltningsrätten ska alltså i dessa fall inte underrättas om överklagandet eller Skatteverkets beslut.

Ett obligatoriskt omprövningsbeslut, som innebär att klaganden får fullt bifall till sitt yrkande, behöver inte förses med någon överklagandehänvisning, eftersom beslutet inte är till nackdel för den klagande. Den klagande kan dock ändå överklaga eller begära omprövning av ett sådant beslut eftersom det inte krävs att beslutet är till nackdel för att hen ska kunna klaga (21 kap. 3 § andra stycket FTL).

Delvis bifall och avslag

Även om Skatteverkets obligatoriska omprövningsbeslut innebär en mindre ändring än den som fastighetsägaren har yrkat eller om verket inte alls ändrar sitt tidigare beslut ska ett formligt beslut fattas. Det beslutet ska skickas till klaganden men det ska också skickas till förvaltningsrätten tillsammans med övriga relevanta handlingar i ärendet. Klaganden bör också upplysas om att den fortsatta handläggningen av överklagandet kommer att ske i förvaltningsrätten.

Om Skatteverket ändrar det överklagade beslutet på annat sätt än fastighetsägaren har begärt anses överklagandet omfatta det nya beslutet (21 kap. 5 § tredje stycket FTL). Det ska inte heller i de fallen bifogas någon överklagandehänvisning till beslutet. Skälet till detta är att återstående tvistiga frågor automatiskt kommer under förvaltningsrättens prövning genom att Skatteverket ska överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten.

Omprövningsbeslut till nackdel för den som beslutet gäller

Det är inte möjligt att i ett obligatoriskt omprövningsbeslut på Skatteverkets initiativ fatta ett beslut som är till nackdel för fastighetsägaren. Om ett överklagande skulle innebära att Skatteverket behöver ändra det överklagade beslutet till nackdel för denne, kan verket på eget initiativ meddela ett omprövningsbeslut till fastighetsägarens nackdel inom den tid som anges i 20 kap. 13 § FTL om inte förutsättning för eftertaxering finns. En överklagandehänvisning ska bifogas till det beslutet. Eftersom det ursprungliga överklagandet inte kan anses omfatta detta senare beslut ska fastighetsägaren, i samband med att hen underrättas om beslutet, även upplysas om detta och om möjligheten att överklaga det senast meddelade beslutet.

Återkallelse av överklagandet

Ofta innebär ett obligatoriskt omprövningsbeslut att fastighetsägaren inte får, eller endast delvis får, bifall till sina yrkanden. Om det finns anledning att tro att fastighetsägaren inte längre är intresserad av att saken prövas i domstol, trots att någon ändring inte har skett helt i enlighet med vad som har yrkats, får Skatteverket ge fastighetsägaren tillfälle att återkalla överklagandet (21 kap. 5 § tredje stycket FTL).

Det innebär dock inte att Skatteverket generellt ska ge tillfälle till återkallelse. Det finns inga fasta regler för när det bör ske. Det måste avgöras från fall till fall om det finns skäl för att lämna tillfälle till återkallelse.

Om fastighetsägaren ges tillfälle att återkalla sin talan ska hen få en tidsfrist för återkallelse. Det är lämpligt att ange ett datum – normalt cirka två veckor från den dag då det obligatoriska omprövningsbeslutet skickas ut. Om fastighetsägaren inte återkallar sitt överklagande senast den angivna dagen ska överklagandet och övriga handlingar i ärendet skyndsamt sändas till förvaltningsrätten.

Om en klagande återkallar sin talan – helt eller delvis – innan Skatteverket har hunnit fatta ett obligatoriskt omprövningsbeslut eller efter det att sådant beslut fattats men innan Skatteverket har lämnat över handlingarna till förvaltningsrätten ska verket avskriva talan i den eller de delar som har återkallats.

Återkallar klaganden sitt överklagande först efter det att Skatteverket har lämnat över handlingarna i ärendet till förvaltningsrätten är det endast domstolen som är behörig att fatta beslut om avskrivning.

Allmänna ombudets överklagande

Skatteverket kan inte överklaga sina egna beslut. Det har därför inrättats en funktion som allmänt ombud hos verket.

Allmänna ombudet får enligt 21 kap. 1 § första stycket FTL överklaga Skatteverkets beslut om fastighetstaxering. Det kan t.ex. bli aktuellt

  • när en och samma frågeställning hanteras olika
  • i fråga om beslut som rör eller kan förväntas röra frågor av massmedialt intresse
  • när skattenämnden har överröstat ordföranden i ett beslut och frågan är principiellt intressant (detta gäller beslut som har fattats före den 1 mars 2016).

Det allmänna ombudets överklagande ska vara skriftligt. Överklagandet ska ha kommit in till Skatteverket inom de tidsfrister som gäller för omprövning av beslut på verkets initiativ, eller efter sådan tid, inom två månader från den dag som Skatteverket meddelade det överklagade beslutet (21 kap. 7 § första stycket FTL).

Om allmänna ombudet överklagar ett omprövningsbeslut som gäller eftertaxering och yrkar ändring till fastighetsägarens nackdel ska överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då beslutet meddelats (21 kap. 7 § andra stycket FTL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2008 ref. 37 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1985/86:80 om ny förvaltningslag [1]