OBS: Detta är utgåva 2020.11. Visa senaste utgåvan.

En försegling av en lokal, förvaringsplats eller annat utrymme är en tillfällig bevissäkringsåtgärd som är avsedd att förhindra att handlingar förstörs eller undanhålls.

Vad innebär försegling?

Försegling av en lokal, förvaringsplats eller annat utrymme är en tillfällig bevissäkringsåtgärd som är avsedd att förhindra att handlingar förstörs eller undanhålls. Syftet med en försegling ska vara att skydda handlingar (45 kap. 12 § SFL). Förseglingen är ett komplement till de övriga bevissäkringsåtgärderna.

En försegling har rättslig verkan. Den som bryter eller kringgår denna kan göra sig skyldig till överträdelse av myndighets bud enligt 17 kap. 13 § BrB.

Vid alla bevissäkringsåtgärder ska hänsyn tas till proportionalitetsprincipen. Vid försegling måste det beaktas om den granskade förorsakas ekonomiska eller andra problem av att inte få tillträde till den försegade lokalen eller utrymmet. Försegling bör endast ske under en kortare tid och om möjligt ska inte hela lokalen förseglas om den behövs för den fortsatta driften av en verksamhet. Bara i mycket få undantagsfall kan det bli aktuellt att använda möjligheten till försegling av bostadsutrymmen hos privatpersoner. Proportionalitetsprincipen får i sådant fall särskilt stor betydelse.

Läs mer om verkställighet vid försegling.

Försegling vid tvångsrevision

Lokal, förvaringsplats eller annat utrymme får förseglas för att skydda handlingar som ska granskas enligt 45 kap. 3 § SFL eller tas om hand för granskning enligt 45 kap. 4 § SFL (45 kap. 12 § 1 SFL).

Bestämmelsen behandlar försegling av utrymmen i verksamhetslokaler under en tvångsrevision. Det ställs inte upp några särskilda krav för att försegling av utrymmen i verksamhetslokaler under en tvångsrevision ska få ske, utan det räcker att försegling behövs för att skydda handlingar.

Inget särskilt krav på risk för sabotage

Det ställs inte upp något särskilt krav på att det ska finnas en risk för sabotage för att försegling ska få ske av utrymmen i verksamhetslokaler under en tvångsrevision.

Tvångsrevision på grund av risk för sabotage får bara beslutas om risken är påtaglig. Detsamma gäller för att handlingar som omfattas av en tvångsrevision ska få eftersökas och omhändertas för granskning i verksamhetslokalerna. Ett beslut om tvångsrevision på grund av sabotagerisk innebär alltså i praktiken att förutsättningarna för försegling vid revision är uppfyllda och att försegling får beslutas utan någon annan begränsning än vad som följer av proportionalitetsprincipen (prop. 2010/11:165 s. 427).

En tvångsrevision kan också beslutas på den grunden att den reviderade inte har fullgjort sina skyldigheter att medverka enligt 41 kap. 8-11 §§ SFL (45 kap. 3 § 1 SFL). Ett beslut om eftersökning och omhändertagande av handlingar i verksamhetslokalerna vid tvångsrevision kan grundas på att den reviderade inte har tillhandahållit handlingar inom rimlig tid (45 kap. 4 § andra stycket SFL). Även i dessa båda fall saknas ett särskilt krav på risk för sabotage. En god rättsäkerhet kan ändå upprätthållas eftersom granskningsledaren inte kan besluta om försegling helt utan restriktioner. Granskningsledaren måste kunna ange något skäl för att handlingarna behöver skyddas genom försegling och redan där finns en begränsning. Dessutom måste granskningsledaren göra en proportionalitetsavvägning, vilket innebär att skälen för förseglingen måste uppväga intrånget för den enskilda (prop. 2010/11:165 s. 428).

Försegling vid samverkansrevision i verksamhetslokalerna

Lokal, förvaringsplats eller annat utrymme får förseglas för att skydda handlingar som ska tas om hand för granskning enligt 45 kap. 5 § SFL då den reviderade har medgett att revisionen genomförs i verksamhetslokalerna, dvs. vid en så kallad samverkansrevision (45 kap. 12 § 2 SFL). Förseglingen är då ett moment av tvång i den i övrigt i samverkan bedrivna revisionen.

Om det vid en samverkansrevision uppkommer behov av att omhänderta en handling som revisorerna redan har tillgång till men som den reviderade vägrar att låta dem granska så kan alltså försegling ske. För försegling krävs i en sådan situation

  • att handlingen inte kan föras från platsen och
  • att risk för sabotage kan befaras.

Med uttrycket ”inte kan föras från platsen” ska förstås att det finns praktiska hinder för Skatteverket att ta med sig det material som ska granskas.

Att risk för sabotage ”kan befaras” innebär ett lägre krav på bevisning avseende risken än ”påtaglig risk” (prop. 1993/94:151 s. 158).

Försegling vid eftersökande och omhändertagande av handling i annat fall

Lokal, förvaringsplats eller annat utrymme får förseglas för att skydda handlingar som ska tas om hand för granskning i samband med eftersökande och omhändertagande enligt 45 kap. 6-9 §§ SFL (45 kap. 12 § 3 SFL).

Bevissäkringsåtgärden eftersökande och omhändertagande av handling innebär, bortsett från fall där handlingar ska eftersökas och omhändertas i verksamhetslokalerna under en tvångsrevision, att Skatteverket med tvång tar sig in i lokaler för att hämta handlingar för granskning på annan plats. Åtgärden påverkas inte av om en revision pågår eller inte. Det saknas därför skäl att ha olika regler för försegling vid revision som bedrivs på någon annan plats än i den reviderades verksamhetslokaler respektive vid skrivbordskontroll. Det rör sig i båda fallen om hämtning av handlingar för granskning på annan plats än i verksamhetslokalerna. (prop. 2010/11:165 s. 429). Bestämmelsen omfattar också fall där handlingar som omfattas av en tvångsrevision eftersöks och omhändertas på någon annan plats än i verksamhetslokalerna (prop. 2010/11:165 s. 897). Inte heller i detta fall ska handlingarna granskas på den plats där de omhändertas. Som förutsättning för att försegling ska få ske gäller i samtliga angivna fall att handlingarna inte omedelbart kan föras från platsen.

Inget särskilt krav på risk för sabotage

Det ställs inte upp något särskilt krav på befarad risk för sabotage för att försegling ska få ske när det gäller försegling för att skydda handlingar som ska tas om hand för granskning enligt 45 kap. 6–9 §§ SFL.

Vem fattar beslut?

Beslut om försegling fattas av granskningsledaren.

När förseglingen inte längre är aktuell ska ett särskilt beslut om hävning av förseglingen fattas.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1993/94:151 Rättssäkerhet vid beskattningen [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1] [2] [3]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]