OBS: Detta är utgåva 2020.11. Visa senaste utgåvan.

Efter ansökan till Skatteverket kan en person byta till ett efternamn som har anknytning till en förälder.

Ansökan

En person kan ansöka om att byta till ett efternamn som har anknytning till en förälder (9 § PNL). Personen kan byta flera gånger och oavsett om hen är under eller över 18 år. Även ett barn eller en vuxen som tidigare har bytt efternamn med stöd av bestämmelser i 1982 års namnlag kan byta efternamn genom ansökan till Skatteverket. Regeln gäller även för adoptivbarn i förhållande till sina adoptivföräldrar.

För barn under 18 år görs ansökan av vårdnadshavaren. Men barn som har fyllt 12 år måste lämna sitt samtycke (se Namnbyte för barn som har fyllt 12 år). I vissa situationer krävs även samtycke av en förälder som inte är vårdnadshavare.

Information om vilket eller vilka namn en förälder bär eller tidigare har burit framgår av folkbokföringen, med vissa begränsningar. Om uppgift saknas i folkbokföringen, t.ex. om ett efternamn som en förälder uppges ha burit, måste den som ansöker om namnbytet visa att föräldern har burit namnet. En ansökan om byte till förälders efternamn måste innehålla uppgifter om det ansökta namnet och vilken familjerättslig koppling som finns till namnet (prop. 2015/16:180 s. 75 och 127). Skatteverket gör en bedömning av åberopad bevisning utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Skatteverket tar då hänsyn till både vilken typ av handling som sökanden hänvisar till och i vilken omfattning uppgifterna i handlingen stöds av uppgifter i andra handlingar. I ärenden om byte av efternamn ställs inte samma höga beviskrav som i ärenden om registrering av relationer i folkbokföringen. Riktigheten av det underlag som åberopas i en ansökan om byte till förälders efternamn ska dock inte kunna ifrågasättas (KRSU 2018-10-10 mål nr 1701-18).

Vilket efternamn kan barnet byta till?

Valmöjligheterna motsvarar i stort sett de som gäller för förvärv av efternamn vid födelsen. Det är förhållandena vid Skatteverkets beslut som är avgörande för bedömningen av om ett visst namn får förvärvas eller inte.

Ansökan om byte till efternamn med anknytning till förälder kan avse

  • ett efternamn som båda föräldrarna eller någon av dem bär
  • ett efternamn som någon av föräldrar har burit tidigare (som inte förvärvats genom äktenskap)
  • ett dubbelt efternamn som är bildat av efternamn som föräldrarna bär eller tidigare har burit (som inte förvärvats genom äktenskap)
  • ett efternamn som är bildat av något av föräldrarnas förnamn med tillägg av någon av ändelserna -son eller -dotter, eller som är bildat på jämförligt sätt.

Dubbelt efternamn

En person får byta sitt efternamn till ett dubbelt efternamn som är bildat av efternamn som föräldrarna bär. Till skillnad från vad som gäller vid födelse är det också möjligt att byta till ett dubbelt efternamn som är bildat av efternamn som föräldrarna tidigare har burit (9 § första stycket 3 PNL). Det dubbla efternamnet kan bildas av efternamn som respektive förälder bär eller har burit.

Det dubbla efternamnet ska vara bildat av två enkla efternamn. Om en förälder bär eller har burit ett dubbelt efternamn kan alltså endast ett av de två namnen i den förälderns dubbla efternamn utgöra ett av leden i barnets dubbla efternamn.

I ansökan ska det framgå i vilken ordning namnen ska bäras och om namnen ska vara förenade med bindestreck eller inte.

Ett av namnen i det önskade dubbla efternamnet kan vara ett efternamn som barnet redan bär. Det måste dock vara ett efternamn som en förälder bär eller har burit. Med burit avses även att en förälder bar namnet vid sin död.

Det finns ett undantag för namn som en förälder har burit, men inte längre bär. Barnet får inte byta till ett efternamn som föräldern inte längre bär om det är ett namn som föräldern har förvärvat genom äktenskap, utom i det fall föräldern har avlidit och bar namnet vid sin död.

Exempel: byte till dubbelt efternamn

Mats Östling bär ett efternamn som han förvärvat genom äktenskapet med sin före detta maka. Mats vill byta efternamn till ett dubbelt efternamn som visar anknytningen till hans föräldrar. Mats pappa bär det dubbla efternamnet Söderström Holst. Mats pappa bar tidigare Söderström som efternamn (förvärvat vid födelsen). Mats mamma bär efternamnet Werner. Mats mamma har tidigare burit efternamnen Johansson (förvärvat vid födelsen) och Edman (förvärvat genom äktenskap).

Mats kan med stöd av 9 § första stycket 1 PNL byta till pappans dubbla efternamn:

  • Söderström Holst

Mats kan även med stöd av 9 § första stycket 3 PNL byta till följande dubbla efternamn bildade av efternamn som respektive förälder bär eller har burit:

  • Söderström Werner
  • Söderström Johansson
  • Holst Werner
  • Holst Johansson
  • Werner Söderström
  • Werner Holst
  • Johansson Söderström
  • Johansson Holst

För samtliga namnkombinationer gäller att det dubbla efternamnet kan förvärvas med eller utan bindestreck. Mats kan inte byta till ett dubbelt efternamn där namnet Edman ingår, eftersom Mats mamma inte längre bär detta namn och namnet förvärvats genom äktenskap.

Exempel: byte till dubbelt efternamn bildat av efternamn som föräldrarna bär eller har burit (ena föräldern avliden)

Kent Thulin vill byta efternamn till det dubbla efternamnet Löf-Thulin. Kents pappa Birger bär efternamnet Thulin. Kents mamma Viola är avliden och bar vid sin död efternamnet Löf. Viola förvärvade efternamnet Löf från sin nye make efter att hon skilt sig från Birger.

Det dubbla efternamnet Löf-Thulin är bildat av efternamn som Kents respektive förälder bär eller har burit. Kents mamma förvärvade efternamnet Löf genom äktenskap. Detta är inget hinder eftersom Kents mamma bar namnet vid sin död. Kent kan byta efternamn till det dubbla efternamnet Löf-Thulin. Det är inget hinder att Kent redan bär efternamnet Thulin.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRSU 2018-10-10, mål nr 1701-18 [1]

Lagar & förordningar