Aktier, konvertibler och obligationer m.m.

Allmänt om uppgiftsskyldigheten

Bestämmelserna om kontrolluppgifter på avyttring, d.v.s. på försäljning eller byte av delägar- och fordringsrätter finns i 21 kap. SFL. Uppgiftsskyldigheten i detta kapitel omfattar fordringsrätter och de delägarrätter som inte är en värdepappersfond eller specialfond. Kontrolluppgiftsskyldigheten för dessa finns i stället i 20 kap. SFL.

Den som är uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgifter för nästan alla värdepapper som förvaras hos en värdepapperscentral eller som förvaras i en depå hos en bank eller liknande.

Vem ska lämna kontrolluppgift?

Följande typer av företag är uppgiftsskyldiga:

• värdepappersinstitut
• kreditmarknadsföretag
• garantimyndighet
• utbetalare av ersättning vid inlösen
• försäkringsgivare
• investeringsföretag.

Uppräkningen i 21 kap. 3 § SFL är uttömmande. Detta innebär att om ett företag eller annan inte ingår i uppräkningen finns det inte någon uppgiftsskyldig person. Detta innebär i sin tur att även om det är ett sådant värdepapper som det ska lämnas uppgifter om enligt 21 kap. 1 § SFL så kommer inte Skatteverket att få någon uppgift.

Värdepappersinstitut

Med värdepappersinstitut avses ett värdepappersbolag, ett svenskt kreditinstitut som har fått tillstånd att driva värdepappersrörelse och utländska företag som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige (1 kap. 5 § lag om värdepappersmarknaden).

Medverkat vid avyttringen – avräkningsnota

Ett värdepappersinstitut ska lämna kontrolluppgifter när de medverkar vid avyttring av en delägarrätt eller fordringsrätt (21 kap. 3 § 1 SFL).

När lag om värdepappersmarknaden infördes ändrades ordalydelsen i dåvarande lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Tidigare stod det istället att kontrolluppgift skulle lämnas av värdepappersinstitut i de fall de var skyldiga att upprätta en avräkningsnota. Av förarbeten till lagen framgår att ändringen inte innebär någon förändringar i sak vad gäller vid vilka situationer som ett värdepappersinstitut ska lämna kontrolluppgifter (2006/07:115 s. 669). Skatteverket uppfattar därför att det fortfarande krävs att en avräkningsnota har upprättats för att det ska finnas en kontrolluppgiftsskyldighet.

Om fler än ett värdepappersinstitut är inblandat i en avyttring ska det värdepappersinstitut som upprättar avräkningsnotan lämna kontrolluppgiften.

Om ersättningen vid ett andelsbyte innebär att aktieägaren får nyemitterade aktier finns det inte någon skyldighet att upprätta en avräkningsnota enligt Finansinspektionen (2000-04-04, dnr 1119-00-201). Det innebär att det bara finns en kontrolluppgiftsskyldighet vid andelsbyten då aktieägaren får redan utgivna aktier som ersättning. Om ersättningen i samband med bytet delvis betalas ut i kontanter ska däremot en avräkningsnota upprättas. Det innebär att det finns en kontrolluppgiftsskyldighet även i detta fall.

Vid inlösen ska värdepappersinstitutet lämna kontrolluppgift även om det inte har någon skyldighet att upprätta någon avräkningsnota.

Kreditmarknadsföretag

Med kreditmarknadsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har tillstånd att driva finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Med en sådan avses bl.a. näringsverksamhet som har till ändamål att låna ut eller låna upp pengar, till exempel genom att ge ut obligationer eller andra jämförbara fordringsrätter. Ytterligare ändamål för verksamheten kan vara att medverka vid finansiering, till exempel genom att förvärva fordringar.

Av samma lag framgår även att för ett utländskt kreditföretags verksamhet i Sverige gäller bestämmelserna i lag om bank- och finansieringsrörelse i tillämpliga delar.

Garantimyndighet

Garantimyndigheten betalar ut ersättning för sådant som täcks av lagen om insättningsgaranti eller lagen om investerarskydd. En delägarrätt eller fordringsrätt som omfattas av ersättning från investerarskyddet anses avyttrade när garantimyndigheten fastställt hur stor ersättning den ska betala ut (55 kap. 8 § IL).

Garantimyndigheten är kontrolluppgiftsskyldig för utbetald ersättning som avser ränta och ersättning för delägarrätter och fordringsrätter.

Utbetalare av ersättning vid inlösen

Den som betalar ut kontant ersättning i samband med avyttring genom inlösen är kontrolluppgiftsskyldig. Det innebär att skyldigheten att lämna kontrolluppgift vid inlösen av delägar- och fordringsrätter inte är begränsad till någon särskilt typ av företag eller att en avräkningsnota har upprättats.

Det finns även en motsvarande skyldighet vid inlösen där ersättningen består av sakegendom, till exempel när den lämnas i form av aktier i stället för ett kontant belopp.

Utbetalare av ersättningar vid inlösen i avstämningsbolag och vid inlösen av många fordringsrätter är ofta en värdepapperscentral. Det innebär att i Sverige är i de flesta fall Euroclear utbetalare och den som är kontrolluppgiftsskyldig. Om delägarrätten eller fordringsrätten är förvaltarregistrerad är det istället förvaltaren som skall lämna kontrolluppgift (prop. 2001/02:25 s. 116).

Vid inlösen av t.ex. aktier i ett bolag som inte är ett avstämningsbolag är det aktiebolaget som är skyldigt att lämna kontrolluppgift. Samtliga utbetalare av inlösenbelopp omfattas vilket innebär att om det inlösande företaget är ett fåmansföretag är det fåmansföretaget som är kontrolluppgiftsskyldigt.

Försäkringsgivare

Försäkringsgivare betalar ut ersättning på grund av en försäkring som ett värdepappersbolag har tecknat i det fall en skadeståndsskyldighet kan uppkomma för bolaget när tjänster utförs i rörelsen. En delägarrätt eller fordringsrätt som omfattas av ersättning från en sådan försäkring anses avyttrade när försäkringsgivaren fastställt hur stor ersättning som ska betalas ut (55 kap. 8 § IL).

Försäkringsgivaren är kontrolluppgiftsskyldig för utbetald ersättning som avser ränta och ersättning för delägarrätter och fordringsrätter.

Investeringsföretag

Ett investeringsföretag är det företag som för eller har fört ett investeringssparkonto (5 § ISKL).

Med ett investeringsföretag avses bl.a. ett svenskt värdepappersbolag och ett svenskt kreditinstitut. Även utländska motsvarigheter som hör hemma i en stat inom EES kan under vissa förutsättningar vara ett investeringsföretag.

För vem ska kontrolluppgift lämnas?

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon som under året avyttrat delägarrätter eller fordringsrätter (21 kap. 2 § SFL).

Om ett värdepapper ägs gemensamt av flera får vid avyttring uppgift lämnas för den som anges på avräkningsnotan i stället för samtliga ägare (21 kap. 7 § SFL).

Begränsat skattskyldig

Skyldigheten att lämna kontrolluppgift för avyttring av delägarrätter och fordringsrätter gäller även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga (23 kap. 2 § SFL). Se även vilka uppgifter en kontrolluppgift ska innehålla.

För vilka inkomster ska kontrolluppgift lämnas?

Kontrolluppgift ska lämnas om avyttring dvs. försäljning, byte m.m. för alla delägarrätter och fordringsrätter. Vad som räknas som avyttring framgår av 44 kap. 3–10 §§ IL.

Som avyttring räknas även andelsbyten i vissa fall och inlösen av delägarrätter och fordringsrätter.

Information om kontrolluppgiftsskyldighet för försäljning och inlösen av fondandelar och fondföretag finns under avyttring av Värdepappersfonder och specialfonder.

Försäljning

Ett kontrolluppgiftsskyldigt företag ska lämna kontrolluppgift på alla avyttringar av delägarrätter och fordringsrätter (21 kap. 1 § SFL).

Även om ett värdepapper i sig omfattas av uppgiftsskyldighet kommer det inte alltid lämnas någon uppgift till Skatteverket. Det måste även finnas någon som är uppgiftsskyldig enligt 21 kap. 3 § SFL.

Blankning

Blankning av en aktie innebär att en person lånar aktier av någon annan och sedan säljer dessa. Uppgiftslämnaren ska lämna kontrolluppgift på försäljning av blankade aktier på samma sätt som avyttring av andra aktier.

Inköpsrätt

En aktieägare som får inköpsrätter ska beskattas för detta som utdelning om rätterna utnyttjas eller avyttras. Om en inköpsrätt avyttras ska uppgiftslämnaren redovisa detta på kontrolluppgift som en avyttring även om aktieägaren beskattas för detta som utdelning.

Om istället en aktieägare utnyttjar en inköpsrätt anser Skatteverket att det inte går att knyta någon viss uppgiftslämnare till skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Detta innebär att för dessa transaktioner kommer inte några kontrolluppgifter att lämnas.

Andelsbyte

En uppgiftslämnare ska inte lämna kontrolluppgift för andelsbyten som omfattas av reglerna om framskjuten beskattning (48 a kap. IL). Får aktieägaren, förutom andelar, även kontant ersättning ska kontrolluppgift lämnas för denna del eftersom kontantbelopp ska beskattas.

Uppgiftslämnarna ska däremot lämna uppgifter om de andelsbyten som inte uppfyller villkoren för skattefrihet enligt reglerna om framskjuten beskattning.

Inlösen

Ett kontrolluppgiftsskyldigt företag ska lämna kontrolluppgift på alla inlösen av delägarrätter och fordringsrätter. Inlösen av aktier sker t.ex. i samband med nedsättning av aktiekapitalet. Ett annat exempel på inlösen är fordringsrätter som löses in vid löptidens slut till nominellt belopp (prop. 2001/02:25 s. 115).

Vid inlösen begränsas inte uppgiftsskyldigheten till de fall då avräkningsnota ska upprättas. Att delägar- eller fordringsrätterna inte är marknadsnoterade eller att de inte förvaras hos en värdepapperscentral eller i en depå har inte i sig någon betydelse för uppgiftsskyldigheten.

Indexobligation

Det företag som är kontrolluppgiftsskyldigt ska lämna uppgift om inlösen och försäljning av en indexobligation. Avkastningen för en sådan bestäms oftast av utvecklingen av ett visst index och utbetalas (löses in) ofta på lånets slutdag. Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att beskattningen skiljer sig beroende på om indexobligationen har en garanterad avkastning eller inte (RÅ 2003 ref.48). Det innebär att uppgiftsskyldigheten i sin tur påverkas.

Inlösen av indexobligation

Den uppgiftsskyldige ska lämna uppgift om hela det utbetalade beloppet om en indexobligation löses in. Beroende på om det är en indexobligation med eller utan garanterad avkastning blir redovisningen ibland uppdelad på olika typer av inkomster.

Detta innebär att vid inlösen ska

• hela beloppet redovisas som ett inlösenbelopp om ingen del av avkastningen är garanterad,
• om någon del av avkastningen är garanterad ska denna del redovisas som ränta och
• den del som inte är garanterad redovisas som annan inkomst om den garanterade avkastningen betalas ut löpande.

Försäljning av indexobligation

Om en indexobligation istället säljs under löptiden ska den uppgiftsskyldige lämna uppgift om hela det utbetalade beloppet vid försäljningen. Beroende på om det är en indexobligation med eller utan garanterad avkastning blir redovisningen ibland uppdelad på olika typer av inkomster.

Detta innebär att vid försäljning ska

• hela beloppet redovisas som avyttring om ingen del av avkastningen är garanterad,
• om någon del av avkastningen är garanterad ska denna brytas ut och redovisas som upplupen ränta och
• allt annat utom det som redovisas som upplupen ränta ska redovisas som avyttring.

Diskonteringspapper

Vid inlösen av fordringsrätter som är s.k. diskonteringspapper, t.ex. en nollkupongobligation, är avkastningen skillnaden mellan inlöst belopp och anskaffningsutgift. Denna avkastning beskattas som ränta. Den kontrolluppgiftsskyldige ska därför lämna uppgift för dessa belopp som ränteinkomst.

Andra fordringsrätter än diskonteringspapper

Den som är kontrolluppgiftsskyldig ska lämna uppgift om utbetalat belopp vid inlösen av andra fordringsrätter än diskonteringspapper.

Skatteverket är av den uppfattningen att uppgiftsskyldighet vid inlösen av fordringsrätter bara gäller sådana fordringsrätter som

• getts ut till allmänheten
• i övrigt är föremål för handel
• getts ut till underkurs eller lösts in till överkurs.

Omvänd konvertibel

Den uppgiftsskyldige ska lämna uppgift om hela det utbetalade beloppet om en omvänd konvertibel löses in.

Högsta förvaltningsdomstolen anser att en fast avkastning vid inlösen av en omvänd konvertibel ska behandlas som ränta (RÅ 2001 ref 21). Övrig ersättning som betalas ut vid denna inlösen ska beskattas som en avyttring.

Detta innebär att den som är kontrolluppgiftskyldig ska dela upp redovisning av utbetalat belopp; den fasta avkastningen redovisas som ränta och övrig ersättning som avyttring. Om ersättningen vid inlösen istället innebär att innehavaren får aktier ska marknadsvärdet på aktierna redovisas som ersättning för den omvända konvertibeln.

Om den omvända konvertibeln säljs under löptiden ska uppgiftslämnaren redovisa ersättning för den upplupna räntan som ränta och övrig ersättning som avyttring.

Överföring till investeringssparkonto

Om ägaren av tillgångar för över dessa från ett konto som inte är ett investeringssparkonto till ett investeringssparkonto anses de avyttrade (44 kap. 8 a § IL). Det innebär att en kontrolluppgift ska lämnas för denna händelse även om äganderätten egentligen inte har ändrats.

Det är investeringsföretaget som är kontrolluppgiftsskyldigt för en sådan överföring (21 kap. 3 § 7 SFL). Läs mer om överföring till ett investeringssparkonto.

Undantag från uppgiftsskyldigheten

I de fall inlösen av en fordringsrätt kan ses som en återbetalning av nominellt belopp uppstår varken kapitalvinst eller kapitalförlust för långivaren. Skatteverket har i en föreskrift undantagit uppgiftsskyldighet för detta.

Eventuell utbetalning av upplupen ränta vid inlösen ska däremot alltid redovisas som ränta.

Vilka uppgifter ska en kontrolluppgift innehålla?

Kontrolluppgift om avyttring av delägarrätter och fordringsrätter ska lämnas på blankett KU32 (formulär SKV 2318).

Vissa gemensamma regler gäller för kontrolluppgifter i kapital. Uppgiftslämnaren ska bl.a. ange specifikationsnummer, identifikationsuppgifter på uppgiftslämnare och den uppgiften avser.

I kontrolluppgiften för avyttring lämnar den kontrolluppgiftsskyldige även uppgift om antal avyttrade värdepapper, utbetald ersättning, ISIN-nummer, eventuellt depånummer, namn på delägarrätten eller fordringsrätten samt specifikationsnummer.

Skulle den redovisade transaktionen avse en överföring till ett investeringssparkonto ska uppgiftslämnaren markera detta på kontrolluppgiften.

Om avyttringen istället avser fondandelar eller optioner, terminer och andra derivat lämnas redovisningen i stället på andra blanketter.

Utländskt skatteregistreringsnummer (TIN)

Skyldigheten att lämna uppgift om utländskt skatteregistreringsnummer (TIN) har utvidgats fr.o.m. inkomstår 2017. TIN ska nu lämnas för begränsat skattskyldiga samt för personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige och har hemvist i annan stat eller jurisdiktion än Sverige (5 kap. 11 b § SFF). Läs mer om utländskt skatteregistreringsnummer.

Kompletterande information

• Vad beskattas som delägarrätter?
• Beskattningsreglerna för fordringsrätter.