OBS: Detta är utgåva 2020.12. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket kan dödförklara en person som är försvunnen och befaras vara död. Detta kräver normalt en ansökan.

Förutsättningar för dödförklaring

Skatteverkets möjlighet att ta upp frågan om dödförklaring beror bl.a. på hur lång tid som har gått sedan försvinnandet.

Om det är utrett att en försvunnen person är död får Skatteverket dödförklara personen omedelbart, d.v.s. utan att det har gått en viss tid efter det att personen försvann (2 § lagen [2005:130] om dödförklaring, DFL). För att det ska anses utrett att en försvunnen person är död krävs ett mycket tillförlitligt utredningsunderlag. När ett fartyg förlist och många människor saknas, kan t.ex. passagerarlistor och liknande officiell dokumentation, tillsammans med annan utredning som bekräftar dokumentationens riktighet, utgöra sådant underlag (prop. 2004/05:88 s. 25).

Skatteverket får ta upp frågan om dödförklaring utan att det har gått viss tid i fall där en person har försvunnit i samband med en naturkatastrof eller en stor olycka eller under liknande omständigheter och det finns en mycket hög grad av sannolikhet för att den försvunna är död (3 § andra stycket DFL).

Om det inte är utrett att den försvunna är död och det inte är fråga om ett försvinnande som skett i samband med en naturkatastrof eller liknande får Skatteverket ta upp frågan om dödförklaring tidigast ett år efter försvinnandet. Det krävs då att det finns en hög grad av sannolikhet för att den försvunna personen är död (3 § första stycket DFL).

I andra fall än de nämnda får Skatteverket ta upp frågan om dödförklaring tidigast fem år efter försvinnandet (4 § DFL).

Vem får ansöka om dödförklaring?

Den försvunnas make eller sambo eller arvinge får ansöka om dödförklaring (5 § DFL). Med arvinge menas närmaste arvinge, d.v.s. den som har rätt till den försvunnas egendom om ett beslut om dödförklaring skulle komma att fattas. Även den som enligt den försvunnas testamente är testamentstagare är behörig att ansöka.

I andra fall än dem som avses i 3 § andra stycket DFL får ansökan också göras av någon annan vars rätt kan bero av dödförklaringen. I förarbetena till lagstiftningen har som exempel nämnts en borgenär eller en hyresvärd (prop. 2004/05:88 s. 22). En god man enligt 11 kap. FB, en förvaltare eller en förordnad förmyndare för den försvunna får också ansöka om dödförklaring (5 § DFL).

Skatteverkets handläggning

Skatteverket är behörigt att pröva ansökningar om dödförklaring i följande fall:

  • Den försvunna är en svensk medborgare.
  • Den försvunna är en utländsk medborgare som vid försvinnandet var bosatt i Sverige.

Det kan finnas andra fall där en försvunnen person har en sådan anknytning till Sverige att Skatteverket kan pröva en ansökan om dödförklaring av personen. Skatteverket anses t.ex. behörigt att pröva en ansökan om att en utländsk medborgare ska dödförklaras när dennes enda anknytning till Sverige är äktenskap med en person som är bosatt i Sverige (HFD 2015 ref 47).

Innan ett beslut om dödförklaring kan fattas måste Skatteverket oftast utfärda en kungörelse. Kungörelsen ska innehålla en kallelse på den försvunna att anmäla sig hos Skatteverket senast en viss dag som inte får sättas tidigare än sex månader efter kungörelsen. Om 3 § andra stycket DFL tillämpas får senaste dagen att anmäla sig vara tidigast två månader efter kungörelsen. Skatteverket behöver inte utfärda någon kungörelse i fall där det är utrett att den försvunna är död (7 § DFL).

När tiden som har angetts i en kungörelse löpt ut och det inte har framkommit att den försvunna lever, ska Skatteverket förklara att den försvunna är att anse som död. Skatteverket ska i beslutet ange en dödsdag (8 § första stycket DFL).

Som dödsdag ska anses den dag som är den mest sannolika dödsdagen. Om det inte går att bestämma en sådan dag, ska som dödsdag anses sista dagen i den månad då den försvunna enligt vad som är känt senast var vid liv. Vid tillämpning av 4 § DFL ska som dödsdag anses sista dagen i den månad då femårsfristen gått till ända (8 § andra stycket DFL).

När ett beslut om dödförklaring har vunnit laga kraft avregistrerar Skatteverket den dödförklarade personen från folkbokföringen (19 FOL).

Vad händer om det visar sig att en dödförklarad person lever?

Om det visar det sig att en person som Skatteverket har dödförklarat lever, ska Skatteverket fatta beslut om att upphäva beslutet om dödförklaring (11 a § första stycket DFL).

Ansökan om upphävande av ett beslut om dödförklaring får göras av den dödförklarade. Skatteverket får också självmant, d.v.s. utan en ansökan, upphäva ett beslut om dödförklaring (11 a § andra stycket DFL).

När Skatteverket har fattat ett beslut om att upphäva en dödförklaring ska den dödförklarade personen återregistreras i folkbokföringen. Grunden för återregistreringen i folkbokföringen är att beslutet om dödförklaring är annullerat, d.v.s. upphävt.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2015 ref. 47 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2004/05:88 Nya regler om dödförklaring [1] [2]