Skattskyldighetens inträde för godkända lagerhållare

Vad menas med att skattskyldigheten inträder?

Att skattskyldigheten inträder innebär att den skattskyldige har att redovisa och betala skatt för de varor för vilka skattskyldighet inträtt. Detta innebär dock inte att redovisning och betalning måste ske omedelbart. Tidpunkterna för att redovisa och betala skatt följer bestämmelserna i SFL (jfr prop. 2016/17:1 s. 437).

Tidpunkten för skattskyldighetens inträde är av central betydelse för tillämpningen av en rad bestämmelser i LSKE. Denna tidpunkt är bl.a. avgörande för vilken skattesats som ska tillämpas i samband med skattesatsändringar. Om riksdagen beslutar om höjd skatt från och med ett årsskifte, ska den lägre skattesatsen som gällde före årsskiftet tillämpas på de varor som skattskyldigheten har inträtt för före årsskiftet även om redovisning och betalning ska ske först efter årsskiftet (jfr prop. 2016/17:1 s. 438).

Tidpunkten för skattskyldighetens inträde är också det tillfälle då omfattningen av en enskild varas skatteplikt ska bedömas. Sammansättningen och förpackningen vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde avgör vad som ska anses utgöra en vara (jfr prop. 2016/17:1 s. 438).

Observera att bestämmelserna om skattskyldighetens inträde ser olika ut för de olika kategorierna av skattskyldiga och att det finns bestämmelser om undantag från skattskyldighetens inträde. Läs mer om skattskyldighetens inträde för andra än godkända lagerhållare och om undantag från skattskyldighetens inträde.

Vara efter försäljning från lagerhållaren levereras till en köpare som inte är godkänd lagerhållare

En vara ska anses vara levererad till köparen även i de fall varan enligt köparens anvisning ska avlämnas hos någon annan än köparen. Även i fall då en vara enligt köparens anvisning fortsatt förvaras hos lagerhållaren efter att äganderätten har övergått ska den anses levererad till köparen (prop. 2016/17:1 s. 438).

Exempel: lagerhållaren säljer skattepliktiga varor till en kund som inte är godkänd lagerhållare

Lagerhållare A säljer en skattepliktig vara till AB X, som inte är godkänd som lagerhållare. AB X säljer varan vidare till lagerhållare B. Varan levereras direkt av lagerhållare A till lagerhållare B.

I detta fall ska lagerhållare A redovisa och betala skatten, eftersom A har levererat varorna till en köpare som inte är godkänd lagerhållare (AB X). Att varorna fysiskt har levererats till en adress hos lagerhållare B som AB X anvisat påverkar inte det faktum att skattskyldigheten inträtt för lagerhållare A.

Exempel: lagerhållaren säljer skattepliktiga varor till en kund som är godkänd lagerhållare

Lagerhållare A säljer en skattepliktigt vara till lagerhållare B, men levererar varan direkt till lagerhållare B:s kund AB X, som inte är godkänd som lagerhållare.

I detta fall inträder inte skattskyldigheten för A, eftersom A har sålt den skattepliktiga varan till en köpare som är godkänd lagerhållare (B). Det är i stället lagerhållare B som ska redovisa och betala skatten, eftersom lagerhållare B har levererat varan till en köpare som inte är godkänd lagerhållare. Att lagerhållare A på lagerhållare B:s uppdrag har utfört transporten av varorna till AB X påverkar inte B:s skattskyldighet.

Vara tas till eget försäljningsställe för detaljhandelsförsäljning

För en godkänd lagerhållare inträder skattskyldigheten när en skattepliktig vara tas till eget försäljningsställe för detaljförsäljning (12 § 1 b LSKE).

I förarbetena uttalas följande om detaljförsäljningsställe (prop. 2016/17:1 s. 438).

”Med detaljförsäljningsställe avses här butikslokal med, i förekommande fall, sådant butikslager som ligger i direkt anslutning till själva butikslokalen. Fabrikslager, centrallager och andra lager dit allmänheten inte har tillträde för att göra privata inköp ska inte anses utgöra detaljförsäljningsställe. Detta gäller även för det fall sådant lager utgör lager för direktförsäljning till konsument via Internet, telefon, postorderkatalog, etc.”

Ett showroom kan vara ett detaljförsäljningsställe

Om det i ett företags showroom ges möjlighet för kunder att beställa varor, t.ex. via personal eller genom att företaget tillhandahåller en dator för beställning via Internet eller liknande, är företagets showroom att anse som ett detaljförsäljningsställe i LSKE:s mening. Det innebär att när en lagerhållare flyttar varor till ett eget showroom med dessa förutsättningar eller till ett lager som ligger i direkt anslutning till detta inträder skattskyldigheten för varorna.  

Vara tas i anspråk för annat ändamål än försäljning

För en godkänd lagerhållare inträder skattskyldigheten när en skattepliktig vara tas i anspråk för annat ändamål än försäljning (12 § 1 c LSKE).

I förarbetena anges följande (prop. 2016/17:1 s. 438):

”Bestämmelsen är tillämplig om lagerhållaren avhänder sig varan till någon annan på annat sätt än genom försäljning, exempelvis genom att ge bort varan. Bestämmelsen ska också tillämpas i de fall lagerhållaren tar i anspråk varan i den egna verksamheten. Undantaget för försäljning gäller enbart själva varan. Om en vara exempelvis monteras ner i delar i syfte att använda delarna anses detta vara ett ianspråktagande för annat ändamål än försäljning även om delarna sedan säljs.”

Varor som används i egen tillverkning

När en lagerhållare använder en skattepliktig vara i tillverkningen av en produkt som inte omfattas av skatteplikt inträder skattskyldigheten för varan eftersom den då tas i anspråk för annat ändamål än försäljning (12 § 1 c LSKE).

Observera att om lagerhållaren istället återanvänder den skattepliktiga varan, d.v.s. varans kretskort och samtliga plastdelar som väger mer än 25 gram, i tillverkningen av en annan skattepliktig produkt undantas varan som används från skattskyldighet enligt bestämmelserna i 14 § andra stycket 3 LSKE.

Varor som hyrs ut

Om en lagerhållare hyr ut en skattepliktig vara istället för att sälja den tas varan i anspråk för annat ändamål än försäljning och skattskyldigheten inträder (12 § 1 c LSKE). Har varan innan den hyrs ut tagits till ett eget försäljningsställe för detaljförsäljning har dock skattskyldigheten redan tidigare inträtt enligt 12 § 1 b LSKE.

Godkännandet som lagerhållare återkallas.

För en godkänd lagerhållare inträder skattskyldigheten när godkännandet som lagerhållare återkallas (12 § 1 d LSKE).

Skattskyldigheten omfattar då alla skattepliktiga varor som ingår i dennes lager vid tidpunkten för återkallelsen.

Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs

Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är skattskyldigt för varor för vilka skattskyldighet enligt 12 § 1 LSKE inträder efter konkursbeslutet (11 § LSKE).

Skattskyldigheten inträder alltså enligt samma bestämmelser som gäller för godkända lagerhållare.

Kompletterande information

• Deklarationstidpunkt för en punktskattedeklaration
• För vilken redovisningsperiod ska punktskatt redovisas?
• När ska skatten vara betald?