OBS: Detta är utgåva 2020.13. Visa senaste utgåvan.

När ett bolag genomför emissioner eller löser in aktier kan aktieägarna få ett antal olika rätter. Dessa beskattas vanligtvis som delägarrätter, men vissa specialregleringar finns.

Teckningsrätt

Med teckningsrätt avses aktieägarens företrädesrätt till teckning av aktier, teckningsoptioner eller konvertibler (11 kap. 4 § ABL).

Om teckningsrätten utnyttjas för att förvärva aktier eller andra tillgångar utlöses ingen kapitalvinstbeskattning (44 kap. 10 § IL). En försäljning av teckningsrätten ska dock kapitalvinstbeskattas.

En teckningsrätt kan likställas med en option att förvärva aktier (44 kap. 12 § IL). Om teckningsrätten inte kan utnyttjas anses den avyttrad enligt 44 kap. 4 § punkten 4 IL. Om den köpts blir således anskaffningsutgiften avdragsgill som kapitalförlust (RÅ 2002 ref. 92).

Anskaffningsutgiften för teckningsrätter, som har förvärvats på grund av moderaktie är noll kr (48 kap. 13 § IL). Har man däremot köpt teckningsrätterna räknas den utgiften som anskaffningsutgift. Schablonmetoden är inte tillämplig på sådana teckningsrätter som har förvärvats på grund av aktieinnehav eller liknande (48 kap. 15 och 13 §§ IL). Om teckningsrätterna har köpts får schablonmetoden tillämpas.

Fondaktierätt

Fondaktierätter medför rätt för aktieägare att delta i fondemission (11 kap. 4 § ABL).

Om fondaktierätten utnyttjas för att förvärva aktier eller andra tillgångar utlöses ingen kapitalvinstbeskattning (44 kap. 10 § IL). En försäljning av fondaktierätten ska dock kapitalvinstbeskattas.

Inlösenrätt

Inlösen av aktier kan ske både med och utan inlösenrätter. En inlösenrätt är en rätt som vissa bolag delar ut till aktieägarna vid ett inlösenförfarande. Ett visst antal inlösenrätter ger då aktieägaren rätt att lösa in en aktie för ett visst bestämt pris.

De aktieägare som inte vill lösa in några aktier kan istället sälja inlösenrätterna. Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att avyttring av inlösenrätt ska kapitalvinstbeskattas och således inte beskattas som en utdelningsinkomst (RÅ 1997 ref. 43 II).

Inlösenrätter som en aktieägare fått med anledning av ett aktieinnehav har noll kronor i anskaffningsutgift (48 kap. 13 § IL). Anskaffningsutgiften för inlösenrätterna får inte bestämmas enligt schablonmetoden (48 kap. 15 § IL).

Inlösenrätt kan likställas med en en option att avyttra aktier (44 kap. 12 § IL). Om inlösenrätten inte kan utnyttjas anses den därför avyttrad enligt 44 kap. 4 § 4 IL. Om någon köpt inlösenrätter och använt dessa för inlösen av aktier läggs anskaffningsutgiften för inlösenrätterna till anskaffningsutgiften för de inlösta aktierna (44 kap. 19 § IL). Om aktiens omkostnadsbelopp beräknas enligt schablonmetoden i 48 kap. 15 § IL så ingår anskaffningsutgiften för inlösenrätten i det schablonmässigt beräknade omkostnadsbeloppet.

Säljrätt

När ett publikt bolag ska genomföra ett återköp av egna aktier kan de göra på liknande sätt som vid inlösen (19 kap 13-15 §§ ABL). En rättighet att få återköpa aktier som delas ut till aktieägarna brukar kallas för säljrätt eller återköpsrätt istället för inlösenrätt.

Samma regler gäller för säljrätter som för inlösenrätter.

Teckningsoption

En teckningsoption är en rätt att på vissa villkor teckna aktier i ett eget bolag.

Teckningsoptioner kan förvärvas både fristående och tillsammans med skuldebrev (optionslån). Teckningsoptionen beskattas enligt reglerna för delägarrätter medan skuldebrevet beskattas enligt reglerna för fordringar. Anskaffningsutgiften för optionsdelen är skillnaden mellan den totala anskaffningsutgiften och skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet.

Ett utnyttjande av en teckningsoption medför ingen beskattning (44 kap 10 § IL). Om optionen inte utnyttjas anses den avyttrad för noll kronor, vilket medför en kapitalförlust som motsvarar anskaffningsutgiften (44 kap. 4 § 4 IL).

Inköpsrätt

Ett aktiebolag kan erbjuda sina aktieägare en rättighet att förvärva aktier i ett annat bolag. Denna rättighet kallas ofta för inköpsrätt och kan likställas med en köpoption. En inköpsrätt beskattas alltså efter samma principer som en option.

Om en aktieägare får inköpsrätter eller får köpa sådana till ett pris som understiger marknadsvärdet innebär det att en utdelning ska anses ha skett. Utdelningen beskattas dock först när rätten utnyttjas eller avyttras. Om inköpsrätten utnyttjas beräknas utdelningen till inköpsrättens noterade värde. Om istället inköpsrätten avyttras är det försäljningsintäkten som ska tas upp som utdelning.

Om ett aktiebolag försätts i konkurs anses aktierna i bolaget avyttrade (44 kap. 8 § IL). Detsamma gäller för inköpsrätter som bolaget gett ut till aktieägarna. Eftersom någon utdelningsbeskattning inte sker förrän vid försäljning eller utnyttjande av rätten finns dock ingen förlust att dra av eftersom aktieägaren inte kan anses ha disponerat utdelningen (41 kap. 8 § IL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1997 ref. 43 [1]
  • RÅ 2002 ref. 92 [1]

Lagar & förordningar