Beräkna bilförmånsvärde

Schablonmässig värdering

Bilförmån värderas enligt en särskild schablon. Denna schablon ska motsvara samtliga kostnader för bilen utom drivmedel och trängselskatter m.m. och den bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år (prop. 1996/97:19 s. 48 ff.).

Huvudregel

Värdet av bilförmån beräknas med utgångspunkt från följande tre delar (61 kap. 5 § IL):

• prisbasbeloppet för beskattningsåret
• ränterelaterat belopp – statslåneräntan
• prisrelaterat belopp – bilens nybilspris
• bilens fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen

Prisbasbeloppet för beskattningsåret

Värdet av bilförmån exklusive drivmedel ska för kalenderår bestämmas till 0,29 prisbasbelopp med tillägg av ett ränterelaterat belopp och ett prisrelaterat belopp (61 kap. 5 § IL).

Observera att för bilar som är skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen före den 1 juli 2018, ska värdet beräknas till 0,317 prisbasbelopp. Det gäller även för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga i Sverige enligt vägtrafikskattelagen, se övergångsbestämmelserna (SFS 2017:1212).

Ränterelaterat belopp – statslåneräntan

Det ränterelaterade beloppet beräknas till 75 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret multiplicerat med nybilspriset för bilmodellen. Statslåneräntan får dock vid denna beräkning inte understiga en golvnivå på 0,50 procent (61 kap. 5 § andra stycket IL).

Statslåneräntan vid utgången av november 2019 uppgick till - 0,09 procent., d.v.s. under golvnivån. För beskattningsåret 2020 är räntesatsen därmed 0,375 procent (75 procent av 0,50).

Prisrelaterat belopp – bilens nybilspris

Bilens nybilspris är det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden (61 kap. 6 § IL). Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår. Nybilspriset för respektive bilmodell fastställs av Skatteverket och redovisas i s.k. billistor, som publiceras i form av föreskrifter. Läs mer om nybilspris för bilmodellen (nedan).

Vid beräkning av förmånsvärdet ska till det angivna nybilspriset läggas anskaffningsutgiften för all extrautrustning. Läs mer om extrautrustning (nedan)

Det prisrelaterade beloppet ska för en bilmodell med ett nybilspris som uppgår till högst 7,5 prisbasbelopp (354 750 kr) beräknas till 9 procent av nybilspriset.

Överstiger nybilspriset 7,5 prisbasbelopp ska det prisrelaterade beloppet bestämmas till 9 procent av 7,5 prisbasbelopp med tillägg av ett belopp motsvarande 20 procent av den del av nybilspriset som överstiger 7,5 prisbasbelopp.

Fordonsskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227)

Vid beräkningen av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen den 1 juli 2018 eller senare, ska fordonsskatt ingå som en del i förmånsvärdet.

Beräkning av bilförmån

Den 1 juli 2018 infördes nya regler för lätta fordon: bonus-malus-systemet. Detta innebär bland annat att en ny modell för beräkning av förmånsvärdet ska tillämpas från och med juli 2018 för nyregistrerade bilar.

Miljöanpassade bilar med relativt låga koldioxidutsläpp premieras vid inköpstillfället med en bonus. Denna bonus medför dock ingen ändring av förmånsberäkningen eftersom nedsättningen av förmånsvärdet i allt väsentligt bedöms motsvara de effekter som bonusen medför (prop. 2017/18:1 s. 256).

När det gäller den andra delen av systemet (malus) innebär det en förändring av bilförmånsberäkningen. Vid beräkningen av förmånsvärdet för bilar med tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen den 1 juli 2018 eller senare ska fordonsskatt inte ingå i prisbasbeloppsdelen vid den schablonmässiga beräkningen av förmånsvärdet, därför sänks denna del för dessa bilar från 0,317 till 0,29 prisbasbelopp. I stället ska bilens fordonskatt enligt vägtrafikskattelagen (2006:227) läggas till som en ytterligare post vid beräkningen (61 kap. 5 § IL).

Förmånsvärdet för en bil som tas i trafik den 1 juli 2018 eller senare men som är tillverkad 2017 eller tidigare beräknas också enligt den nya beräkningsmodellen.

Av övergångsbestämmelserna (SFS 2017:1212) framgår det att lagen träder i kraft den 1 januari 2018, men den nya lydelsen ska tillämpas för första gången för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli eller senare, (punkt 5). För bilar som blir skattepliktiga före den 1 juli 2018 gäller den äldre lydelsen (punkt 6 a). Vidare framgår det av övergångsbestämmelserna (punkt 6 b) att den äldre lydelsen gäller för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga i Sverige enligt vägtrafikskattelagen.

Från och med beskattningsår 2019 görs ingen avrundning av årligt förmånsvärde ned till jämnt hundratal kronor.

Exempel: beräkning av bilförmånsvärdet för en bil från med tillverkningsår 2018 och som är skattepliktig enligt vägtrafikskattelagen den 1 juli eller senare

En ny bil med ett nybilspris på 200 000 kr har extrautrustning värderad till 22 000 kr. Till bilens nybilspris läggs anskaffningsutgiften för extrautrustning, vilket innebär att bilförmånen ska beräknas utifrån priset 222 000 kr (200 000 + 22 000). Bilen har ett koldioxidvärde på 140 gram/km vilket innebär en årlig fordonsskatt på 4 050 kr.

13 717 kr	0,29 prisbasbelopp (47 300kr)
832 kr	0,375 % av nybilspriset på 222 000 kr
19 980 kr	9 % av nybilspriset på 222 000 kr
4 050 kr	Fordonsskatt
= 38 579 kr	Förmånsvärde

Exempel: beräkning av bilförmånsvärdet för en bil som är skattepliktig enligt vägtrafikskattelagen före den 1 juli 2018

En ny bil med ett nybilspris på 200 000 kr har extrautrustning värderad till 22 000 kr. Till bilens nybilspris läggs anskaffningsutgiften för extrautrustning, vilket innebär att bilförmånen ska beräknas utifrån priset 222 000 kr (200 000 + 22 000).

14 994 kr	0,317 prisbasbelopp (47 300kr)
832 kr	0,375 % av nybilspriset på 222 000 kr
19 980 kr	9 % av nybilspriset på 222 000 kr
= 35 806 kr	Förmånsvärde

Bilmodell

Med bilmodell avses bilar av samma märke, variant och tillverkningsår (61 kap. 6 § första stycket IL).

Nybilspris för bilmodellen

Med nybilspriset för bilmodellen menas det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden (61 kap. 6 § IL).

Särskilda regler gäller för bilar som är sex år eller äldre. Läs mer om sexårsbilar (nedan)

Skatteverkets billistor

De nybilspriser som ska tillämpas vid förmånsberäkningen (billistorna) fastställs av Skatteverket och finns i Skatteverkets föreskrifter avseende årsmodell 1992–2001 samt tillverkningsåren 2002–2020:

Årsmodell/Tillverkningsår	Skatteverkets föreskrifter
1992–2001	RSFS 2001:23
2002	RSFS 2002:29
2003	RSFS 2003:31
2004	SKVFS 2004:37
2005	SKVFS 2005:16
2006	SKVFS 2006:25
2007	SKVFS 2007:18
2008	SKVFS 2008:18
2009	SKVFS 2009:25
2010	SKVFS 2010:11
2011	SKVFS 2011:9
2012	SKVFS 2012:10
2013	SKVFS 2013:11
2014	SKVFS 2014:13
2015	SKVFS 2015:11
2016	SKVFS 2016:10
2017	SKVFS 2017:10
2018	SKVFS 2018:13
2019	SKVFS 2018:27
2019	SKVFS 2019:10
2020	SKVFS 2019:21
2020	SKVFS 2020:3
2020	SKVFS 2020:7

Skatteverket har i ställningstagande, Bilförmån – korrigering av bilkoder för 2018, korrigerat bilkoderna i SKVFS 2018:13 för 4 bilmodeller av märket Mercedes.

Ett annat och snabbare sätt att ta fram dessa nybilspriser är att gå till Skatteverkets webbplats och använda programmet för bilförmånsberäkning.

Kod för bilmodell i billistan

De koder för bilmodeller som anges i Skatteverkets föreskrifter (billistorna) har sju positioner och är utformade på följande sätt:

• Tillverkningsår anges med de två sista siffrorna i årtalet, t.ex. 20 för till­verk­ningsår 2020. Om året är okänt anges 77.
• Bilmärke anges med en kod med två bokstäver, se nedan. Om bilmärket saknas i förteckningen eller är okänt anges XX.
• Bilvariant anges med tre siffror, med löpnummer från 001. Lätta lastbilar har som regel löpnummer från 500.

Koder för bilmärken

Abarth	AB	Lincoln	LI
Acura	AC	Lotus	LO
Alfa Romeo	AR	Maserati	MS
Aston Martin	AM	Maxus	MX
Audi	AU	Maybach	MY
Bentley	BE	Mazda	MA
BMW	BM	Mercedes-Benz	MB
Brilliance	BR	MG	MG
Buick	BU	MINI	MN
Cadillac	CA	Mitsubishi	MI
Caterham	CH	Mitsubishi-Fuso	MF
Chevrolet	CV	Morgan	MO
Chrysler	CY	Nissan	NI
Citroën	CI	Oldsmobile	OL
Dacia	DC	Opel	OP
Daewoo/Chevrolet	DW	Pagini	PA
Daihatsu	DA	Peugeot	PE
De Tomaso	DT	Piaggio Porter	PP
Dodge	DO	Plymouth	PL
DS	DS	Polestar	PS
Ferrari	FE	Pontiac	PT
Fiat	FI	Porsche	PR
Fisker	FS	Renault	RE
Ford	FO	Rolls Royce	RR
Galloper	GA	Rover	RO
Holden	HL	Saab	SA
Honda	HO	Seat	SE
Hummer	HU	Skoda	SK
Hyundai	HY	Smart	SM
Infinity	IN	SsangYong	SY
Isuzu	IS	Subaru	SB
Iveco	IV	Suzuki	SZ
Jaguar	JA	Tata	TA
Jeep	JE	Tesla	TE
KIA	KI	Toyota	TO
Koenigsegg	KO	Vauxhall	VA
Lada	LA	Volkswagen	VW
Lamborghini	LB	Volvo	VO
Lancia	LC	Övriga/okänt	XX
Land Rover	LR
Lexus	LE

Beräkning av nybilspriset

Med nybilspriset för bilmodellen avses det pris som bilen hade när den som ny introducerades på den svenska marknaden. Här avses nybilspriset på marknaden för privatpersoner.

I fråga om bilar som tillverkats före den 1 januari 2002 används fortfarande begreppet ”årsmodell” i stället för tillverkningsår.

En bilmodell som är ny endast på grund av nytt tillverkningsår bör anses introducerad på den svenska marknaden vid tillverkningsårets ingång (61 kap. 6 § andra stycket IL).

Om ett sådant introduktionspris ändras efter en kort tid, avses med nybilspris det nya priset. Begreppet kort tid bör avse en tidsperiod som är högst sex månader. Vad som är kort tid bör också avgöras i förhållande till om det fanns en rimlig möjlighet att utnyttja ett priserbjudande och om det faktiskt såldes några bilar till det första introduktionspriset. Har t.ex. ett kampanjpris satts under så kort tid att endast ett fåtal köpare har kommit att kunna utnyttja det och priset därefter höjts, bör det senare priset föranleda ändring av nybilspriset. Om det visar sig att ett introduktionspris måste sänkas för att försäljningen ska komma i gång, och det dessförinnan endast sålts ett fåtal bilar, bör också nybilspriset ändras trots att priset gällt under kanske flera månader (prop. 1996/97:173 s. 62).

Ett nybilspris för en bilmodell reduceras inte av den anledningen att en privat bil­köpare i vissa fall kunnat få en kontant statlig miljöbils­premie vid köp av bilmodellen i fråga.

Begagnad bil eller rabatt påverkar inte nybilspriset

Det av Skatteverket fastställda nybilspriset ska tillämpas även om bilen

• köpts begagnad
• köpts eller hyrts till rabatterat pris.

Ny bilmodell som saknas i billistan

För en ny bil som introduceras på marknaden, där nybilspriset ännu inte fastställts av Skatteverket, bör det marknadspris som generalagent eller motsvarande rekommenderat gälla vid beräkning av arbetsgivaravgifter och preliminär skatt. Motsvarande bör gälla när en bilmodell för ett visst år saknas i billistorna.

Privatimport

Om det inte finns något nybilspris anses som nybilspris för bilmodellen det pris som det kan antas att bilen skulle ha haft om den introducerats på den svenska marknaden när den var ny. Detta kan aktualiseras t.ex. vid privatimport (prop. 1996/97:173 s. 62). I en sådan situation kan nybilspriset beräknas med ledning av inköpspriset i ett annat land för en ny bil alternativt ett uppräknat inköpspris för begagnad bil med beaktande av eventuell svensk tull, mervärdesskatt, transportkostnader, kostnad för besiktning m.m. samt skäligt vinstpålägg.

Husbil

Skatteverkets billistor omfattar inte husbilar, men ett nybilspris ska i det fall husbilen är registrerad som personbil (även tung personbil) beräknas på motsvarande sätt som för andra bilar. Detsamma gäller husbilar som är registrerade som lätt lastbil.

Extrautrustning

Vid beräkning av förmånsvärdet ska anskaffningsutgiften för extrautrustning som ingår i bilförmånen läggas till nybilspriset (61 kap. 8 § IL).

Tillägg till nybilspriset

Till nybilspriset enligt billistan läggs anskaffningskostnaden för extrautrustning, d.v.s. utrustning som inte ingår i det av Skatteverket fastställda nybilspriset.

Extrautrustning behöver inte beaktas vid beräkning av bilförmån om bilen är tio år eller äldre, d.v.s. tillverkningsår 2010 eller äldre vid beskattningsåret 2020. Detta gäller dock endast sådan extrautrustning som anskaffades då bilen var ny.

Räknas som extrautrustning

Som extrautrustning räknas all utrustning som har samband med bilens funktion eller den åkandes komfort och förströelse (prop. 1986/87:46 s 16). Det saknar betydelse för förmånsvärderingen om utrustningen anskaffas i samband med att bilen levereras eller vid ett senare tillfälle eller om utrustningen redan fanns hos förmånsgivaren innan bilen anskaffades. Det saknar också betydelse för vilket ändamål utrustningen anskaffats, t.ex. för bilens körsäkerhet eller för förarens eller passagerares bekvämlighet (SKV A 2019:27, avsnitt 2).

Extrautrustningen kan vara fast monterad på bilen eller monterad på så sätt att den lätt går att avlägsna men är avsedd att utnyttjas på bilen.

Till extrautrustning hör exempelvis automatisk växellåda, antisladd- och antispinnsystem, nivåreglering, farthållare, extraljus, luftkonditionering, klimatanläggning, sollucka, eljusterbara säten, elektriska fönsterhissar, eluppvärmd vindruta, elmanövrerade backspeglar, krockkudde, sidokrockskydd, dragkrok, vinterdäck, motorvärmare, kupévärmare, centrallås, larmanordning, takräcke, lastbox, barnbilstol, metalliclack, tonade rutor, läderklädsel, personlig bilskylt, radio, bandspelare, CD/DVD-spelare, bränsledator, färddator, väg- och trafikinformationssystem, GPS-navigator och kollisionsvarnare.

Extrautrustning som inte ska ingå i förmånsberäkningen

Det finns utrustning som ska undantas vid beräkningen av förmånsvärde. Sådan utrustning är vinsch, kran eller liknande anordning som anskaffats enbart för tjänstebruk. Även annan utrustning i form av hyllor, skåp, steghållare och liknande som är direkt hänförligt till tjänstebehovet bör undantas.

Biltelefon och kommunikationsradio anses inte heller utgöra sådan utrustning som ska ligga till grund för förmånsberäkningen. Detta gäller även s.k. handsfreesats till telefon.

Elektronisk körjournal ska inte räknas som en sådan utrustning som höjer förmånsvärdet.

Alkolås som hindrar att bilen startas och körs av förare som har alkohol i utandningsluften räknas inte som extrautrustning.

Anordning som betingas av sjukdom eller handikapp hos förmånstagaren räknas inte heller som sådan extrautrustning som ska påverka förmånsvärdet (prop. 1986/87:46 s. 17). Här avses enbart särskilda anordningar eller ombyggnader som är direkt kopplade till den anställdas sjukdom eller funktionshinder. All övrig ordinär extrautrustning som en bilköpare generellt kan lägga till ska ingå vid förmånsberäkningen.

Utrustning eller modifiering som är hänförlig till konvertering av en konventionell bil till miljöbil medför normalt inte högre förmånsvärde, se även ”jämförbar bil” under miljöbil (nedan).

Laddbox (garageladdare) liksom extra laddkabel för elbil som bekostas av arbetsgivaren och som anskaffats och används uteslutande för förmånsbil utgör i sig extrautrustning. Utrustningen undantas dock vid beräkning av extrautrustning för sådan jämförbar bil som inte kan laddas för drift med el och medför därför i praktiken ingen beskattning. Läs mer om nedsättning på grund av miljöbil (nedan).

Hur beräknas anskaffningskostnaden för extrautrustning?

Med anskaffningskostnad för extrautrustning avses priset för materialkostnad, arbetskostnad, särskild besiktningskostnad m.m. inklusive mervärdesskatt vid anskaffningstillfället.

Bilens pris inkluderar extrautrustning

Nybilspriset i billistorna representerar priset för bilmodellen med den utrustning som den saluförs med. Om en bilmodell saluförs till ett högre pris som avviker från det i billistan angivna nybilspriset får skillnaden i pris anses vara att hänföra till extrautrustning, såvida det inte är helt klarlagt att en prishöjning skett för bilmodellen sedan dess nybilspriset fastställts. Skillnadsbelopp som avser extrautrustning ska tillsammans med priset för eventuellt ytterligare tillval av extrautrustning läggas till det i billistan fastställda nybilspriset för bilmodellen.

I nybilspriset ska även inkluderas marknads­värdet av sådana delar som ingår i bilens grundutförande för att vara körbar men som hyrs ut separat, t.ex. batteri för elbil. Ett sådant batteri anses således inte som extrautrustning.

Exempel: extrautrustning

En arbetsgivare köper en ny bil. Skatteverkets nybilspris för bilmodellen är 175 000 kr. Bilen köps in för 210 000 kr inklusive i fakturan specificerad extrautrustning 15 000 kr.

Den extrautrustning som redovisas i fakturan, 15 000 kr, anses avse det tillval till standardutrustning som köparen gör. Skillnaden i pris mellan billistan och fakturapriset får därför – om inte annat visas – anses i sin helhet vara att hänföra till extrautrustning (ospecificerad extrautrustning 20 000 kr och specificerad extrautrustning 15 000 kr). Nybilspriset i exemplet ovan bör alltså beräknas till 210 000 kr (175 000 + 20 000 + 15 000) och inte till 190 000 kr (175 000 kr + 15 000 kr). Om det skulle vara aktuellt med rabatt, se sedvanlig rabatt (nedan).

Sedvanlig rabatt

Lämnade sedvanliga rabatter på extrautrustning får beaktas vid beräkning av anskaffningskostnaden om rabatten ligger på en rimlig nivå.

Med rabatt på rimlig nivå avses den rabatt som normalt lämnas till allmänheten (inte företag). Sådan rabatt uppgår vanligen till 5–10 procent. Med sedvanlig rabatt i detta sammanhang avses sådan rabatt på extrautrustning som erbjuds regelmässigt i motsats till tillfälliga erbjudanden, kampanjpriser etc. En förutsättning för att rabatt på extrautrustning ska beaktas är att företaget fått rabatt i samband med anskaffningen av bilen eller extrautrustningen. Avräkning med ett fiktivt belopp motsvarande en möjlig rabatt kan inte göras.

Exempel: sedvanlig rabatt

En arbetsgivare köper en ny bil för 250 000 kr. Detta pris överensstämmer med nybilspriset enligt Skatteverkets billista. Extrautrustning köps samtidigt för 50 000 kr. Rabatt lämnas med 30 000 kr, d.v.s. motsvarande 10 procent av totalsumman på 300 000 kr, och inköpspriset för bilen blir alltså 270 000 kr.

Nybilspriset och värdet av extrautrustningen beräknas på följande sätt:

Eftersom sedvanlig rabatt bara får beaktas när det gäller extrautrustningen ska rabatten proportioneras på bilen respektive utrustningen. Av de 30 000 kr avser 25 000 kr (250 000/300 000 x 30 000) bilen och 5 000 kr avser utrustningen. Till bilens nybilspris enligt billistan, 250 000 kr, ska alltså läggas anskaffningskostnaden för extrautrustning som i detta exempel är 45 000 kr (50 000 minskat med rabatt på 5 000 kr), vilket sammanlagt blir 295 000 kr.

Om extrautrustningen hyrts eller om förmånsgivaren inte haft någon kostnad för extrautrustningen eller om kostnaden väsentligt understiger vad utrustningen normalt kostar bör som anskaffningskostnad gälla det av återförsäljare rekommenderade marknadspriset vid nyanskaffning.

Om bilen har köpts eller hyrts begagnad och något pris för extrautrustningen inte går att få fram, kan utrustningen anses anskaffad samma år som bilen tillverkades, såvida det inte är uppenbart att utrustningen anskaffats vid ett senare tillfälle. I det sistnämnda fallet beräknas anskaffningspriset för extrautrustningen från verkligt anskaffningsår.

Om det i ett extrautrustningspaket ingår utrustning som inte ska tas med i förmånsberäkningen måste rabatten proportioneras för att kunna beräkna värdet på den extrautrustning som inte ska ingå.

Exempel: sedvanlig rabatt och extrautrustning som inte ska ingå i förmånsberäkningen

En arbetsgivare köper en ny bil för 350 000 kr. Detta pris överensstämmer med nybilspriset enligt Skatteverkets billista. I samband med köpet erbjuds arbetsgivaren att köpa till ett paket med extrautrustning för 25 000 kr, vars värde normalt sett är 50 000 kr. I extrautrustningspaketet ingår ett handsfree-kit som normalt kostar 1 000 kr.

Rabatten på extrautrustningen då ska proportioneras på hela bilens kostnad. 25 000 kr i rabatt på totalt pris 400 000 kr = 6,25 % rabatt. Anskaffningsutgiften för utrustningen är då 46 875 kr, varav handsfree-kitet värderas till 937 kr. Vid beräkningen av bilförmån värderas alltså extrautrustningen till 45 938 kr (46 875 - 937).

Om det skulle vara möjligt att köpa extrautrustningspaketet med samma rabatt utan samband med köp av bil, får man i stället beräkna rabatten bara på extrautrustningen, alltså 25 000 kr av 50 000 kr = 50 % rabatt. Anskaffningsutgiften för handsfree-kitet blir då 500 kr. Extrautrustningens värde blir då 24 500 kr vid beräkning av bilförmånen.

Extrautrustning på äldre bilar

Extrautrustning ska normalt beaktas även för äldre bilar. Är bilen tio år eller mer (2010 års modell eller äldre) kan man dock bortse från extrautrustning som anskaffades när bilen var ny.

Vidare bör bortses från extrautrust­ning som den anställde själv anskaffat och bekostat och som senare kan flyttas till annan bil, t.ex. bilstereo.

Det förekommer att extrautrustning på en äldre bil, som köpts begagnad, inte är specificerad med prisuppgifter. För att i dessa fall kunna beakta anskaffningskostnaden för extrautrustningen måste man inhämta uppgifter om dels vilken utrustning som ingick i nybilspriset, d.v.s. Skatteverkets listpris för bilmodellen det aktuella modellåret, dels anskaffningskostnaden för den extrautrustning som ska läggas till.

En annan möjlighet är att få uppgift om vad den aktuella bilen kostade som ny inklusive viss utrustning och därefter jämföra med listpriset. Mellanskillnaden kan i regel anses utgöra priset för extrautrustningen om inte någon prishöjning har skett på bilen i tiden mellan listningen (normalt i november året före beskattningsåret) och tidpunkten för det faktiska priset.

Bilmodell som är sex år eller äldre – sexårsbil

För en bilmodell som är sex år eller äldre (tillverkningsår 2014 och äldre vid beskattningsåret 2020), ska nybilspriset anses vara det högsta av följande två alternativ:

• det verkliga nybilspriset och anskaffningsutgiften för extrautrustning
• fyra prisbasbelopp (189 200 kr vid beskattningsåret 2020).

Något tillägg för extrautrustning ska alltså inte göras i de fall nybilspriset ska bestämmas till belopp som motsvarar fyra prisbasbelopp.

Ett nybilspris beräknat till fyra prisbasbelopp bör kunna tillämpas även i det fall det för sexårsbil inte går att fastställa ett nybilspris på annat sätt (prop.1996/97:19).

Exempel: sexårsbil

Bilen är av årsmodell 2014. Nybilspriset är 130 000 kr. Anskaffningskostnaden för extrautrustning är 15 000 kr. En jämförelse mellan det verkliga nybilspriset inklusive extrautrustning (145 000 kr) och ett nybilspris som motsvarar fyra prisbasbelopp visar att fyra prisbasbelopp (189 200 kr) är högst. Sistnämnda pris ska därför användas som nybilspris vid beräkningen och anskaffningskostnaden för extrautrustningen läggs inte till.

Miljöbil

Med miljöbil avses i detta sammanhang en bil som är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med elektricitet eller med andra mer miljöanpassade drivmedel än bensin och dieselolja. Exempel på sådana drivmedel är etanol och olika gaser.

För miljöbilar tillämpas en nedsättning av förmånsvärdet i ett eller i vissa fall två steg.

Steg 1: närmast jämförbara bil

Om miljöbilens nybilspris är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet sättas ned till en nivå som motsvarar nybilspriset för den jämförbara bilen (61 kap. 8 a § första stycket IL).

I förarbeten till äldre lagstiftning, prop. 1999/2000:6 s. 43 f., gjordes en beskrivning av hur ”jämförbar bil” kan fastställas under olika förutsättningar: ”Bilförmånsvärdet för miljöbilar bör i likhet med förmånsvärdet för bilar som deltar i test eller liknande jämkas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för motsvarande bil utan den särskilda utrustningen eller tekniken.” (prop. 1999/2000:6 s. 46f)

• I första hand bör jämförelsen göras med bilar av samma märke och årsmodell. Detta kan vara relativt enkelt i de fall bilar drivs med andra drivmedel än bensin och diesel bygger på modifikationer av redan framtagna originalmodeller. Efterfrågan på bilar utrustade med miljöteknik har ökat kraftigt de senaste åren. Det innebär att fler och fler bilmodeller förses med miljöteknik och antalet bilmodeller som drivs med enbart bensin eller diesel minskar. Därmed blir det allt svårare att hitta jämförbara bilar för att bestämma vilket nybilspris som ska användas vid beräkning av förmånsvärde för miljöbilen. Det finns vidare bilföretag som enbart tillverkar bilar som drivs med el. Därmed finns det ingen konventionell bil av samma märke att göra en jämförelse med. Då bör jämförelse göras med nybilspriset för närmast jämförbara konventionella bil i samma storleksklass eller med ett genomsnittligt nybilspris för storleksklassen (Skatteverkets ställningstagande Bilförmån - rättade förmånsvärden för miljöbilar med tillverkningsår 2016, punkt 4 andra stycket).
• Om det saknas en konventionell motsvarighet på bilmarknaden bör förmånsvärdet för den aktuella miljöbilen jämföras med förmånsvärdet för andra liknande miljöbilar som i sin tur jämförs med motsvarande konventionella bil.

Vid jämförelsen ska, i de fall förmånsvärdet för miljöbilen innefattar kostnader för extrautrustning, motsvarande värde läggas till nybilspriset för den jämförbara bilen. Även andra justeringar kan göras med beloppsmässiga tillägg eller avdrag t.ex. beroende på beräknad merkostnad för miljötekniken.

Reglerna kan tillämpas även för miljökonverterade bilar, t.ex. en bensinbil som anpassats för drift med ett annat miljövänligare bränsle. Som jämförbar bil anses då den ursprungliga bilmodellen.

Steg 2: el- och laddhybridbilar samt gasbilar

För vissa miljöbilar ska förmånsvärdet sättas ned med 40 procent av förmånsvärdet för den närmast jämförbara bilen. Detta gäller endast om bilen har ett nybilspris som är högre än närmast jämförbara konventionella bil, samt är utrustad med teknik för drift med elektricitet som tillförs genom laddning från en yttre energikälla, eller med annan gas än gasol (61 kap. 8 a § andra stycket IL). En nedsättning av förmånsvärdet får dock göras med högst 10 000 kronor för helt år i förhållande till den jämförbara bilen.

Reglerna kan tillämpas även för miljökonverterade bilar, t.ex. en bensinbil som anpassats för drift med ett annat miljövänligare bränsle. Som jämförbar bil anses då den ursprungliga bilmodellen.

Av övergångsbestämmelserna (SFS 2017:1212) framgår det att lagen (61 kap. 8 a § IL) träder i kraft den 1 januari 2018, men den nya lydelsen ska tillämpas för första gången för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som blir skattepliktiga enligt vägtrafikskattelagen för första gången den 1 juli eller senare, (punkt 5). För bilar som blir skattepliktiga före den 1 juli 2018 gäller den äldre lydelsen (punkt 6 a). Vidare framgår det av övergångsbestämmelserna (punkt 6 b) att den äldre lydelsen gäller för bilar av tillverkningsår 2018 eller senare som är registrerade utomlands och som inte är skattepliktiga i Sverige enligt vägtrafikskattelagen.

Reglerna om nedsättning med 40 procent är tidsbegränsade men har förlängts vid flera tillfällen. De tillämpas med nuvarande lagstiftning till och med beskattningsåret 2020, se punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2001:1175) om ändring i inkomstskattelagen (SFS 2016:1055).

Exempel: miljöbil

En miljöbil (med nedsättning till 60 procent, dock max 10 000 kr) med tillverkningsår 2016 och med extrautrustning för 20 000 kr har körts mer än 3 000 mil i tjänsten under året (reduktion till 75 procent). Mer om denna regel för omfattande tjänstekörning, se tjänstekörningen är minst 3 000 mil (nedan).

Förmånsvärdet beräknas med utgångspunkt i den jämförbara bilen.

	Miljöbil	Jämförbar bil
Nybilspris	290 000 kr	260 000 kr
Extrautrustning	20 000 kr	20 000 kr
Summa	310 000 kr	280 000 kr
Fullt förmånsvärde för den jämförbara bilen		41 244 kr
Nedsättning till 60 %	24 746 kr
Dock max 10 000	31 244 kr
Reduktion till 75 %	23 433 kr
Förmånsvärde	23 433 kr

Nedsättningen till 60 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen överstiger i detta fall 10 000 kr och begränsas därför till detta belopp. Denna jämförelse görs före reduktionen till 75 procent som görs p.g.a. att bilen har körts mer än 3 000 mil i tjänsten.

Skatteverket har i allmänna råd angett vilka bilar som vid nedsättning av förmånsvärdet bör anses som närmast jämförbara bil med miljöbilar tillverkade olika år:

• 2002–2011 se SKV A 2011:32 avsnitt 2.3
• 2012 se SKV A 2012:29 avsnitt 2.3
• 2013 se SKV A 2013:21 avsnitt 2.3
• 2014 se SKV A 2014:26 avsnitt 2.3
• 2015 se SKV A 2015:27 avsnitt 2.3
• 2016 se SKV A 2016:31 avsnitt 2.3
• 2017, se SKV A 2017:23 avsnitt 2.3
  • Rättelser av SKV A 2017:23
    • Jämförbar bil för 17MB230 Mercedes Benz E 350 e Sedan SE Edition är 17MB213 Mercedes Benz E 200 Sedan SE Edition, med tillägg 78 800 kr = 454 700 kr
    • Jämförbar bil för 17MB231 Mercedes Benz E 350 e Sedan är 17MB212 Mercedes Benz E 200 Sedan, med tillägg 100 800 kr = 490 700 kr
    • Jämförbar bil för Volvo V90 T8 Inscription (17VO617) är Volvo V90 T5 Inscription (17VO446). Rättelsen innebär en sänkning av förmånsvärdet med ca 16 000 kr per år. Vad rättelsen innebär för tidigare år, se Skatteverkets ställningstagande Bilförmån – nya miljöbilar våren 2019, avsnitt 4.3.
• 2018–2019, se SKV A 2018:35 avsnitt 2.3
• 2019-2020, se SKV A 2019:27 avsnitt 2.3

Byte av bil

Om den anställda byter bil under en månad och bilarna har olika förmånsvärden bör värdet beräknas efter den bil som den anställda disponerats längst tid under månaden. När den anställda disponerar bilar med olika förmånsvärden lika länge, beräknas förmånsvärdet som ett genomsnitt av förmånsvärdena för dessa bilar.

Detta hindrar inte att en anställd för samma period kan beskattas för mer än en bilförmån. Detta kan till exempel bli aktuellt om den anställda fortlöpande har dispositionsrätt till bilar av skiftande karaktär, t.ex. en familjebil och en sportbil. Det kan även bli aktuellt om den anställda har dispositionsrätt till bilar som även används av t.ex. familjemedlemmar.

Ett genomsnittsvärde kan användas om den anställda under året bytt bil vid ett flertal tillfällen. Detta kan t.ex. förekomma för anställda vid bilhandelsföretag eller företag med bilpooler. Ett genomsnittsvärde bör kunna tillämpas vid minst tio bilbyten någorlunda jämnt fördelade under året (SKV A 2019:27, avsnitt 2.5).

Bilpool

Ett genomsnittsvärde kan användas för anställda vid företag med bilpool om underlaget för beräkningen uppfyller följande tre kriterier:

• Underlaget avser varje arbetsplats där det finns en bilpool inom företaget (koncerngemensam bilpool bör inte godtas).
• Underlaget visar att samtliga bilar som ingår i bilpoolen faktiskt används för privata resor av anställda som deltar i bilpoolen.
• Underlaget justeras så snart en förändring skett av de bilar som ingår bilpoolen.

Ovanstående gäller även för anställda i bilhandelsföretag. Bytena av bil bör vara fördelade under året, men detta hindrar inte att man kan köra samma bil flera gånger under året och att varje byte räknas.

Tjänstekörningen är minst 3 000 mil

För den som har kört minst 3 000 mil i tjänsten med förmånsbil under ett kalenderår ska förmånsvärdet bestämmas till 75 procent av det värde som annars skulle följa av de ovan nämnda reglerna (61 kap. 9 § IL).

Arbetsgivaren kan tillämpa reduceringen löpande under beskattningsåret så länge miltalet kan antas bli uppfyllt under året av den anställda i den aktuella anställningen.

Om 3 000 mil i tjänsten inte uppnås under året, exempelvis om den anställde slutar under året utan att körsträckan uppnåtts, ska arbetsgivaren ompröva redovisningen av förmånsvärdet i arbetsgivardeklarationerna. Arbetsgivaren ska redovisa ett fullt förmånsvärde som underlag för arbetsgivaravgifter samt rätta tidigare lämnade individuppgifter för året.

Arbetsgivaren kan vid beräkning av miltalet inte räkna in den anställdas eventuella tjänstekörning med andra bilar eller för andra arbetsgivare. Om arbetsgivaren inte har gjort någon reducering, men den anställda uppfyller villkoren, kan den anställda göra reduktionen i inkomstdeklarationen.

Den anställda får i förekommande fall summera tjänstekörning med förmånsbilar i olika anställningar under kalenderåret och därmed kunna få reduktion av bilförmånsvärdet vid omfattande tjänstekörning i sin inkomstdeklaration (Skatteverkets ställningstagande Bilförmån vid omfattande tjänstekörning).