För att en sekretessbelagd uppgift ska kunna lämnas från en myndighet till en enskild krävs att en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.
Det finns bestämmelser som innebär att den som är part i ett ärende kan ta del av uppgifter i sitt ärende genom partsinsyn.
För att en myndighet ska kunna lämna ut en sekretessbelagd uppgift krävs att någon sekretessbrytande regel är tillämplig. De allra flesta sekretessbrytande regler gäller i förhållande till andra myndigheter eller självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Det finns också sekretessbrytande regler som innebär att en myndighet kan lämna sekretessbelagda uppgifter till en enskild. I vissa situationer kan en enskild tjänsteman få lämna ut sekretessbelagda uppgifter.
Sekretessbelagda uppgifter får lämnas ut både till enskild och till annan myndighet (eller verksamhetsgren) om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten (eller verksamhetsgrenen) ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL). Bestämmelsen ska enligt dess förarbeten tillämpas restriktivt (prop. 1979/80:2 Del A s. 465 och 494 och prop. 2008/09:150 s. 322 och 366). Sekretessbelagda uppgifter får bara lämnas när det är nödvändigt för att en myndighet ska kunna fullgöra en viss skyldighet. Det är inte tillräckligt att handläggaren anser att myndighetens arbete blir mer effektivt om uppgiften lämnas ut (prop. 1979/80:2 Del A s. 465).
10 kap. 2 § OSL är exempelvis tillämplig i följande situationer när en myndighet behöver lämna sekretessbelagda uppgifter till en enskild:
En offentlig funktionär, som har anlitats av en domstol som sakkunnig i en rättegång, har rätt att både muntligt och skriftligt lämna sekretessbelagda uppgifter till domstolen. En sakkunnig får lämna sekretessbelagda uppgifter till polis eller åklagare under en förundersökning i brottmål (10 kap. 25 § OSL).
Om en handläggare på Skatteverket har ett uppdrag som sakkunnig åt en annan myndighet kan denne inte samtidigt vara både sakkunnig och representant för Skatteverket.
Det finns sekretessregler som gäller vid vittnesförhör i domstol som kan användas när en tjänsteman är inkallad som vittne i en rättegång.
Om en tjänsteman med tystnadsplikt misstänks för brott, tjänsteförseelse eller liknande är det tillåtet för denne att lämna sekretessbelagda uppgifter om det behövs för att han eller hon ska kunna försvara sig (10 kap. 18 § OSL och prop. 1979/80:2 Del A s. 324).
Andra situationer när det är tillåtet för en tjänsteman att lämna sekretessbelagda uppgifter är:
Den som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts har rätt att lämna sekretessbelagda uppgifter vidare bl.a. till sitt ombud för att ta tillvara sin rätt (10 kap. 10 § OSL).
Vissa sekretessbelagda uppgifter i beskattningsverksamheten kan lämnas ut till konkursförvaltare (27 kap. 8 § OSL). Detta gäller
Sekretessen i 27 kap. 1–4 §§ OSL hindrar inte att en uppgift i ett ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildas konkurs (27 kap. 8 § första stycket OSL). Detta gäller både pågående och avslutade revisionsärenden. Om revisionsärendet pågår bör Skatteverket vid ett utlämnande informera konkursförvaltaren om detta och att uppgifternas status kan komma att ifrågasättas. Bestämmelsens utformning medger bara utlämnande av uppgifter i själva revisionsärendet och enbart till den som är konkursförvaltare i motsvarande fysiska eller juridiska persons konkurs. En förvaltare i någon annan konkurs kan inte få ut de sekretessbelagda uppgifterna.
Sekretessen i 27 kap. 2–4 §§ OSL hindrar inte att en uppgift i ett ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till en förvaltare i den enskildas konkurs (27 kap. 8 § andra stycket OSL). Bestämmelsens utformning medger bara utlämnande av uppgifter i själva ärendet enligt BorgL och enbart till den som är konkursförvaltare i motsvarande fysiska eller juridiska persons konkurs. En förvaltare i någon annan konkurs kan inte få ut de sekretessbelagda uppgifterna.
Utlämnande till en konkursförvaltare ska ske först efter det att konkursförvaltaren har inkommit med en begäran (prop. 1993/94:165 s. 53). Om Skatteverket undantagsvis anser att det är nödvändigt att lämna sekretessbelagda uppgifter på eget initiativ till en konkursförvaltare bör det kunna ske med stöd av 10 kap. 2 § OSL.
Om en myndighet lämnar en uppgift till en konkursförvaltare med stöd av 27 kap. 8 § första eller andra stycket OSL får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som innebär att konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den inskränks (27 kap. 8 § tredje stycket OSL). Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen. Ett förbehåll kan exempelvis innehålla förbud mot att sprida handlingens innehåll vidare eller mot att publicera namn eller sekretessbelagda uppgifter ur handlingen (prop. 1979/80:2 Del A s. 349).