När ska uppgifter lämnas?

Tidpunkt för rådgivares uppgiftsskyldighet

Den generella tidsfristen för rådgivare är 30 dagar från

• den dag rådgivaren gjorde arrangemanget tillgängligt
• den dag arrangemanget blev klart för genomförande, eller
• den dag rådgivaren påbörjade genomförandet av arrangemanget.

Tidpunkten beräknas utifrån den av situationerna som inträffar först (33 b kap. 19 § SFL). I DAC 6 regleras det i artikel 8ab.1 första stycket.

När det gäller ”den dag rådgivaren påbörjande genomförandet av arrangemanget” avser det den dag den aktuella rådgivaren påbörjar arrangemanget. Det saknar betydelse för rapporteringspliktens inträde om andra än rådgivare som deltar i arrangemanget redan har genomfört delar av arrangemanget (prop. 2019/20:74 s. 128). Tidsfristen på 30 dagar ska beräknas från dagen efter den dag då rådgivaren påbörjade genomförandet (prop. 2019/20:74 s. 129).

Till ett rapporteringspliktigt arrangemang kan flera rådgivare vara knutna. Samtliga rådgivare som deltar i ett rapporteringspliktigt arrangemang är skyldiga att lämna uppgifter om arrangemanget. Det som är avgörande för när en rådgivares 30-dagarsfrist påbörjas är vilken av de uppräknade omständigheter som först träffar den enskilda rådgivaren. De olika rådgivarnas tidsfrist kan med andra ord påbörjas vid olika tidpunkter eftersom de olika rådgivarna kan träffas av olika omständigheter som påbörjar tidsfristen. Exempelvis kan en rådgivare vara den som tillhandahåller arrangemanget medan en annan rådgivare är den som påbörjar genomförandet av arrangemanget. Detta leder till att de två rådgivarna har olika tidpunkter för när de ska lämna uppgifter till Skatteverket om det rapporteringspliktiga arrangemanget som de har kännedom om, äger eller kontrollerar (prop. 2019/20:74 s. 128 f.).

För rådgivare som omfattas av definitionen i 33 b kap. 6 § andra stycket SFL, andra kategorin rådgivare, räknas tidsfristerna från och med dagen efter den dag då denne tillhandahöll sina tjänster avseende arrangemanget (33 b kap. 19 § andra stycket SFL).

Bestämmelsen om när uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang ska lämnas till Skatteverket kan i vissa fall inträffa i ett skede när det inte ännu finns en användare till arrangemanget. Läs mer om när ett arrangemang anses ha tillhandahållits.

Om det är fråga om marknadsförbara arrangemang ska rådgivare dessutom lämna kvartalsvisa sammanställningar.

Tidpunkt för användares uppgiftsskyldighet

I vissa fall går uppgiftsskyldigheten över till användaren. I de fallen är det användaren som ska lämna uppgifter om arrangemanget inom 30 dagar med början från dagen efter det att det rapporteringspliktiga arrangemanget

• gjorts tillgängligt för genomförande
• är redo för genomförande, eller
• när det första steget av genomförandet har tagits.

Tidpunkten beräknas utifrån den av situationerna som inträffar först (33 b kap. 20 § SFL).

Kvartalsvis sammanställning av tillkommande uppgifter i vissa fall

För marknadsförbara arrangemang gäller även att rådgivare ska lämna uppgifter var tredje månad. Med var tredje månad menas utgången av varje kalenderkvartal. De uppgifter som ska lämnas är uppdateringar av uppgifter som inte var tillgängliga vid det första uppgiftslämnandet.

Skyldigheten att lämna kvartalsvisa uppdateringar för marknadsförbara arrangemang gäller enbart rådgivare enligt direktivet.

Uppgifter om marknadsförbara arrangemang lämnas vanligtvis av rådgivaren i två (eller flera) steg. I det första steget, när arrangemanget t.ex. utformats eller marknadsförs, lämnas normalt följande till Skatteverket:

• uppgifter om rådgivarens identitet
• uppgifter om det eller de kännetecken som träffas av arrangemanget
• en sammanfattning av innehållet
• uppgifter om de nationella bestämmelserna som ligger till grund för det rapporteringspliktiga arrangemanget.

När det sker ska även Skatteverket tilldela rådgivaren eller användaren ett referensnummer.

I det andra steget, när t.ex. arrangemanget tillhandahålls en användare, ska en uppdatering av tidigare uppgifter göras genom en sammanställning av tillkommande uppgifter. Dessa tillkommande uppgifter kan bl.a. innehålla identiteten på användaren och den berörda användarens hemvist.

Om rådgivaren är en advokat kan advokaters tystnadsplikt innebära ett hinder mot att lämna ytterligare föreskrivna uppgifter i uppdateringarna. I sådana fall blir även användaren uppgiftsskyldig. Det innebär att om det finns hinder att lämna kvartalsvisa sammanställningar på grund av advokaters tystnadsplikt ska användaren i stället fullgöra sin uppgiftsskyldighet genom att göra en helt ny inrapportering av det arrangemang som har tillhandahållits denne. Detta förfarande innebär en dubbelrapportering men är i enlighet med direktivets utformning (prop. 2019/20:74 s. 132).

Uppgiftsskyldighetens förhållande till regler om insiderinformation och marknadsmissbruk

Det kan inte uteslutas att ett rapporteringspliktigt arrangemang innehåller information som är så kallad insiderinformation. Även om ett arrangemang innehåller insideruppgifter har regeringen bedömt att de uppgifterna inte behöver undantas från uppgiftsskyldigheten i RAL (prop. 2019/20:74 s. 134).

Definitionen av vad som utgör insiderinformation finns i artikel 7 i EU:s marknadsmissbruksförordning (596/2014/EU), MAR.

Med insiderinformation menas information av specifik natur som inte har offentliggjorts, som direkt eller indirekt rör en eller flera emittenter eller ett eller flera finansiella instrument och som sannolikt skulle ha en väsentlig inverkan på priset på dessa finansiella instrument om den offentliggjordes. Det kan vara fråga om

• information som hänför sig till läget i avtalsförhandlingar
• villkor som provisoriskt godkänts i avtalsförhandlingar
• möjligheten för placering av finansiella instrument
• villkor för marknadsföring av finansiella instrument
• provisoriska villkor för placeringen av finansiella instrument
• överväganden om att införa ett finansiellt instrument i ett större index eller om att utesluta ett finansiellt instrument från ett sådant index.

Vad som är insiderinformation i en emittent behöver nödvändigtvis inte betraktas som insiderinformation i en annan. En bedömning måste alltid göras i varje enskilt fall (prop. 2019/20:74 s. 133 – 134).

Kompletterande information

• Om den som lämnar uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang lämnar uppgifter för sent, kan Skatteverket ta ut en rapporteringsavgift.