Denna sida behandlar de avdrag som kan göras av den som är skattskyldig för el.
Den som är skattskyldig för energiskatt på el får göra avdrag för skatt på el som förbrukats hos den skattskyldiga i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med en sådan förbrukning (11 kap. 9 § första stycket 1 LSE).
Nytt:
Från och med den 1 januari 2021 finns nya bestämmelser om vem som ska anses vara elförbrukare vid spårbunden trafik. Bestämmelsen innebär även reglering om vem som kan ansöka om skattenedsättning för den elförbrukning som sker i tåg eller annat spårbundet transportmedel eller för motordrift eller uppvärmning i omedelbart samband med sådan elförbrukning (jfr prop. 2020/21:1 s 348).
Den som är skattskyldig för energiskatt på el får göra avdrag för skatt på el som i huvudsak förbrukats hos den skattskyldiga för kemisk reduktion eller i elektrolytiska processer (11 kap. 9 § första stycket 2 LSE).
Den som är skattskyldig för energiskatt på el får göra avdrag för skatt på el som förbrukats hos den skattskyldiga vid sådan framställning av produkter som avses i 6 a kap. 1 § 6 LSE (11 kap. 9 § 3 LSE). De produkter som avses är energiprodukter och andra produkter (bränslen) för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren.
Den som är skattskyldig för energiskatt på el får göra avdrag för skatt på el som förbrukats hos den skattskyldiga vid sådan överföring av el på det elektriska nätet som utförs av den som ansvarar för förvaltningen av nätet i syfte att upprätthålla nätets funktion (11 kap. 9 § första stycket 4 LSE).
Den som är skattskyldig för energiskatt på el får göra avdrag för skatt på el som förbrukats hos den skattskyldiga i metallurgiska processer eller vid tillverkning av mineraliska produkter. En förutsättning är dock att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har förändrats. Avdrag får göras enligt denna punkt i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 11 kap. 9 § första stycket 2 LSE (11 kap. 9 § första stycket 5 LSE).
Den som är skattskyldig för energiskatt på el får göra avdrag för skatt på el som förbrukats i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet hos den skattskyldiga. Avdrag får göras enligt denna punkt i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 11 kap. 9 § första stycket 1-5 LSE (11 kap. 9 § första stycket 6 LSE).
Avdrag medges med skillnaden mellan den skattesats som gällde vid skattskyldighetens inträde och 0,5 öre per förbrukad kilowattimme el (11 kap. 9 § andra stycket LSE).
Avdrag får endast medges om den skattskyldiga inte är ett företag utan rätt till statligt stöd (11 kap. 17 § första stycket 1 LSE).
Avdrag som medför att stödmottagarens sammanlagda nedsättning inom stödordningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret får endast medges om den skattskyldiga lämnar uppgifter om stödmottagare (11 kap. 17 § LSE).
Den som är skattskyldig för energiskatt på el får göra avdrag för skatt på el som förbrukats i en datorhall hos den skattskyldiga (11 kap. 9 § första stycket 7 LSE).
Avdrag medges med skillnaden mellan den skattesats som gällde vid skattskyldighetens inträde och 0,5 öre per förbrukad kilowattimme el (11 kap. 9 § andra stycket LSE).
När flera företag är verksamma i en datorhall, anser Skatteverket att det är den som förfogar över utrustningen som elen förbrukas i som ska anses förbruka elen.
Avdrag får endast medges om den skattskyldiga inte är ett företag utan rätt till statligt stöd (11 kap. 17 § första stycket 1 LSE).
Avdrag som medför att stödmottagarens sammanlagda nedsättning inom stödordningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret får endast medges om den skattskyldiga lämnar uppgifter om stödmottagare (11 kap. 17 § LSE).
Den som är skattskyldig för energiskatt på el får enligt 11 kap. 9 § första stycket 8 LSE göra avdrag för skatt på el som förbrukats i kommuner som avses i 11 kap. 4 § LSE. Avdrag får bara göras om elen förbrukats för ett annat ändamål än
Avdrag får endast medges i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 11 kap. 9 § första stycket 1–7 LSE (11 kap. 9 § andra stycket). Avdragsrätten gäller inte enbart för förbrukning av el som den skattskyldiga själv förbrukat utan även för annans förbrukning av el som den skattskyldigas skattskyldighet inträtt för (jfr prop. 2016/17:1 s. 451).
Avdrag medges med 9,6 öre per förbrukad kilowattimme el (11 kap. 9 § andra stycket LSE).
Avdrag får endast medges om stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd (11 kap. 17 § första stycket 1 LSE). Stödmottagaren är den som förbrukar elen i någon av de kommuner som avses i 11 kap. 4 § LSE. Om till exempel en nätinnehavare överför el för förbrukning i någon av dessa kommuner får nätinnehavaren göra avdrag för den förbrukningen endast om förbrukaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd.
Avdrag får endast medges om den skattskyldiga lämnar uppgifter om stödmottagare samt uppgift om avdragets fördelning på stödmottagare. Kravet på uppgifter om stödmottagare och fördelning av avdraget på stödmottagare gäller endast för avdrag som medför att stödmottagarens sammanlagda nedsättning inom stödordningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret (11 kap. 17 § LSE).
Stöd enligt 11 kap. 9 § första stycket 8 LSE förmedlas genom att den skattskyldiga yrkar avdrag för skatt på egen eller annans elförbrukning. Stödmottagarna kan i dessa fall få stöd förmedlat via fler än en skattskyldig utan de andra skattskyldigas vetskap. Gränsen för uppgiftslämnande får här bedömas utifrån det stöd som den skattskyldiga förmedlar till stödmottagaren oaktat eventuella andra stöd inom stödordningen som förmedlats av annan skattskyldig (jfr prop. 2016/17:1 s. 452).
Den som är skattskyldig för energiskatt på el får, enligt 11 kap. 10 § första stycket LSE, göra avdrag för skatt på el som framställts från förnybara källor om följande krav är uppfyllda:
I avdragsbestämmelsen används vissa begrepp som även används i bestämmelsen om undantag från skatteplikt i 11 kap. 2 § LSE. Dessa begrepp har samma betydelse som där (jfr prop. 2016/17:141 s. 29 f).
I likhet med vad som generellt gäller för återbetalning av skatt på el och för avdrag för skatt på el är en förutsättning för nedsättning att den berörda elen är skattepliktig, d.v.s. avdragsrätten gäller inte för el som redan är undantagen från skatteplikt. En ytterligare förutsättning är att skattskyldighet inträtt för elen (jfr prop. 2016/17:141 s. 30).
Skattenedsättningen omfattar både el som förbrukas av den som framställt elen och av andra som denne överför el till utan att elen överförts till det koncessionspliktiga elnätet (jfr prop. 2016/17:141 s. 27).
El framställd från förnybara källor definieras i 1 kap. 18 § LSE.
Med el framställd från förnybara källor avses el som framställs från
Med biomassa förstås den biologiskt nedbrytbara delen av produkter, avfall och restprodukter från jordbruk (inklusive material av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, skogsbruk och därmed förknippad industri, samt den biologiskt nedbrytbara delen av industriavfall och kommunalt avfall (1 kap. 9 § första stycket LSE).
Om det i anläggningen framställs både el från förnybara källor i enlighet med definitionen och annan el, omfattas endast den andel av elproduktionen som härrör från förnybara källor av nedsättningen (jfr prop. 2016/17:141 s. 33).
Av 11 kap. 10 § andra stycket LSE framgår att vad som anges i 11 kap. 10 § första stycket LSE om den installerade generatoreffekten ska för el som framställts från
När el framställs från olika energikällor ska de installerade effekterna läggas samman vid bedömningen av förutsättningarna i 11 kap. 10 § första stycket 1 LSE. Vid sammanläggningen ska de effekter som anges i andra stycket först räknas om till motsvarande 50 kilowatt installerad generatoreffekt vid bedömningen av förutsättningarna i första stycket 1 (11 kap. 10 § tredje stycket LSE).
Avdrag medges med skillnaden mellan den skattesats som gällde vid skattskyldighetens inträde och 0,5 öre per förbrukad kilowattimme el. Avdrag får endast medges i den utsträckning avdragsrätt inte följer av föregående bestämmelser (11 kap. 10 § fjärde stycket LSE).
Detta innebär exempelvis att om det finns avdragsrätt enligt 11 kap. 9 § LSE för att uppnå den lägre norrlandsskattenivån så kan avdrag enligt 11 kap. 10 § LSE endast medges för skillnaden mellan skattenivån med beaktande av avdragsrätten och 0,5 öre per förbrukad kilowattimme (jfr prop. 2016/17:141 s. 43).
Om förbrukningen på internnätet av den berörda elen sker såväl hos den skattskyldiga som hos någon annan bör den förnybara elen i första hand anses förbrukad hos den skattskyldiga i den mån det är tekniskt möjligt. Om den berörda elen, efter nämnda fördelning, dessutom förbrukas för flera ändamål bör elen i första hand anses förbrukad för det högst beskattade ändamålet (jfr prop. 2016/17:141 s. 33).
Avdrag får endast medges om stödmottagaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd (11 kap. 17 § första stycket 1 LSE).
Om den skattskyldigas avdrag även avser någon annans elförbrukning måste den skattskyldiga försäkra sig om att elförbrukaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd (jfr prop. 2016/17:141 s. 31).
För avdrag som medför att stödmottagarens sammanlagda nedsättning inom stödordningen överstiger 15 000 euro under kalenderåret gäller att avdrag får medges endast om den skattskyldiga lämnar uppgifter om stödmottagare och avdragets fördelning på stödmottagare (11 kap. 17 § andra stycket LSE).