OBS: Detta är utgåva 2020.14. Sidan är avslutad 2020.

Rätten till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet omfattar EES-medborgare och deras familjemedlemmar. Med begreppet EES-medborgare avses medborgare i EU:s medlemsstater samt medborgare i Island, Liechtenstein och Norge.

Uppdaterat denna sida

EES-medborgare

Rätten till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet omfattar för närvarande medborgare i nedanstående länder och deras familjemedlemmar:

Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Kroatien, Lettland, Liechtenstein, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Med begreppet EES-medborgare avses en medborgare i en EU-medlemsstat eller EES-området (Island, Liechtenstein och Norge). Bakgrunden är att den gemenskapsrättsliga regleringen av fri rörlighet för personer blivit en del av EES-avtalet (prop. 2005/06:77 s. 39).

Nytt: 2020-03-17

Storbritannien lämnade EU (Brexit) den 31 januari 2020 och är därmed inte längre ett EU-land. EU och Storbritannien har kommit överens om ett utträdesavtal, som innebär att det blir en övergångsperiod från och med den 1 februari 2020 till och med den 31 december 2020. Övergångsperioden kan förlängas en gång för en period på högst två år. Ett sådant beslut måste fattas gemensamt av EU och Storbritannien före den 1 juli 2020. Syftet med övergångsperioden är att EU och Storbritannien ska få tid att enas om ett partnerskap för framtiden. Myndigheter, företag och enskilda ska också få möjlighet att anpassa sig till det brittiska utträdet.

Under övergångsperioden kommer EU:s regelverk att fortsätta gälla, vilket bland annat innebär att brittiska medborgare och deras familjemedlemmar fortsätter att omfattas av reglerna om uppehållsrätt. Regeringen bereder just nu ett lagförändringsförslag med bland annat ändringar och tillägg i utlänningslagen gällande rätten för brittiska medborgare och deras familjer att även efter utträdet resa in i, vistas och arbeta i Sverige. Den som har uppehållsstatus enligt artikel 18.1 i utträdesavtalet föreslås bland annat ha uppehållsrätt i Sverige, om villkoren för det är uppfyllda. Om förslaget går igenom kommer en person som reser in i Sverige före övergångsperiodens slut att kunna folkbokföras med uppehållsrätt som grund om hen kan göra det antagligt att hen kommer att vistas i Sverige i minst ett år.

Under övergångsperioden kommer vidare brittiska avgöranden att fortsätta att omfattas av EU:s regelverk. Det innebär att exempelvis reglerna i Bryssel II-förordningen, precis som tidigare, kan tillämpas på brittiska avgöranden om äktenskapsskillnad och vårdnad när Skatteverket ska ta ställning till vilka uppgifter som ska registreras i folkbokföringen när en brittisk medborgare folkbokförs i Sverige.

Hur samarbetet mellan Storbritannien och EU kommer att se ut efter övergångsperiodens slut är än så länge oklart. Intentionerna från både EU och Storbritannien har hela tiden varit att de britter som har valt att bosätta sig i andra länder och de européer som är bosatta i Storbritannien ska kunna bo kvar efter Brexit. Hur formerna för detta kommer att se ut är dock än så länge oklart.

Medborgare i Schweiz måste ha uppehållstillstånd

Schweiz är inte ett EES-land. EU och Schweiz har tecknat ett avtal som innehåller bestämmelser om fri rörlighet för personer (Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan om fri rörlighet för personer [s. 6–72]).

En svensk medborgare som exempelvis har flyttat till Schweiz för att arbeta kan enligt Skatteverkets bedömning anses ha utnyttjat sin fria rörlighet vid en prövning av om en familjemedlem till en svensk medborgare kan ha uppehållsrätt.

En schweizisk medborgare som anmäler flytt till Sverige måste ha uppehållstillstånd för att kunna bli folkbokförd (prop. 2005/06:77 s. 39 f.).

Familjemedlem

En EES-medborgare som uppfyller kraven för uppehållsrätt enligt någon av grunderna i 3 a kap. 3 § UtL har primär uppehållsrätt. En familjemedlem till en EES-medborgare med uppehållsrätt kan härleda sekundär uppehållsrätt från EES-medborgaren (3 a kap. 4 § första stycket UtlL). En förutsättning för att familjemedlemmen ska kunna ha sekundär uppehållsrätt är att familjemedlemmen följer med eller ansluter sig till EES-medborgaren i Sverige (3 a kap. 2 § första stycket UtL). Familjemedlemmen ska styrka sin identitet och familjeanknytningen till EES-medborgaren.

Även andra krav kan behöva vara uppfyllda för att familjemedlemmen ska kunna ha uppehållsrätt. Exempelvis krävs i vissa fall att familjemedlemmen visar en heltäckande sjukförsäkring. För att kunna ha sekundär uppehållsrätt som familjemedlem till en EES-medborgare krävs att familjemedlemmen, oavsett medborgarskap, har styrkt sin identitet och visar handlingar som styrker anknytningen (10 § FOF).

Vem kan vara familjemedlem?

Med familjemedlem till EES-medborgare avses följande personer (3 a kap. 2 § första stycket UtlL):

  • make, sambo eller registrerad partner till EES-medborgaren
  • släktingar i rakt nedstigande led (barn, barnbarn etc.) till EES-medborgaren eller till EES-medborgarens make, sambo eller registrerade partner – om släktingen är under 21 år eller är beroende av någon av dem för sin försörjning
  • släktingar i rakt uppstigande led (föräldrar, mor- och farföräldrar etc.) till EES-medborgaren eller till EES-medborgarens make, sambo eller registrerade partner – om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning
  • annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som hen kommit ifrån är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen (se Annan familjemedlem, nedan).

Med familjemedlem till EES-medborgare avses även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i punktlistan ovan till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet (3 a kap. 2 § andra stycket UtlL).

För familjemedlemmar till svenska medborgare gäller särskilda regler. För familjemedlemmar till nordiska medborgare gör Skatteverket en fiktiv prövning av den nordiska medborgarens uppehållsrätt.

Annan familjemedlem

En annan familjemedlem enligt bestämmelsen i 3 a kap . 2 § första stycket 4 kan exempelvis vara ett syskon en kusin eller en moster (prop. 2013/14:81 s. 41). Det kan enligt Skatteverkets bedömning också vara fråga om en person som av någon anledning inte uppfyller kraven för att betraktas som familjemedlem enligt någon av de andra kategorierna, exempelvis ett barn över 21 år som inte är ekonomiskt beroende av EES-medborgaren men som ingår i EES-medborgarens hushåll.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Avtal mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan om fri rörlighet för personer [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2005/06:77 Genomförande av EG-direktiven om unionsmedborgares rörlighet inom EU och om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning [1] [2]
  • Proposition 2013/14:81 Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande [1]