Övriga trossamfund

Associationsformer för trossamfund

Genom lagen om trossamfund infördes en ny associationsform: registrerat trossamfund. Lagstiftningen trädde ikraft den 1 januari 2000.

Ett stort antal trossamfund bedrivs fortfarande i annan associationsform än registrerat trossamfund, t.ex. ideell förening. Det är frivilligt att byta associationsform till registrerat trossamfund och nya trossamfund kan välja annan associationsform.

Införandet av denna associationsform och den rättsliga regleringen som omgärdar den var ett viktigt steg i en strävan mot mer likvärdig behandling av Svenska kyrkan och övriga trossamfund. En förutsättning för att uppfylla detta var att ge alla trossamfund en möjlighet att i formellt och rättsligt hänseende uppträda just som trossamfund. Utgångspunkten har varit att det stora flertalet av de trossamfund som är verksamma i Sverige ska kunna använda sig av den nya associationsformen för sin verksamhet.

En utgångspunkt har varit att regleringen inte ska påverka möjligheten att bedriva verksamhet för de trossamfund som inte använder sig av den nya associationsformen för sin verksamhet. Oavsett vilken juridisk form ett trossamfund väljer att ha ska förvaltningsuppgifter kunna överlämnas till det från staten, t.ex. att förrätta vigsel (prop. 1997/98:116 s. 20).

För närmare information om bakgrunden till lagen om trossamfund se Svenska kyrkans relation till staten, medborgarna och övriga trossamfund.

Vad är ett trossamfund och vad är ett registrerat trossamfund?

Lagen om trossamfund innehåller allmänna föreskrifter som tar sikte på alla trossamfund oavsett associationsform. Religionsfriheten utgör grunden för lagens bestämmelser (1, 3 och 4 §§ LTF). Här finns en hänvisning till bestämmelser om religionsfrihet i regeringsformen och den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (jfr 2 kap. 1 § första stycket 5 och 6 samt 2 § RF). Vidare stadgas att ingen är skyldig att tillhöra något trossamfund samt att barn som har fyllt 12 år inte kan inträda i eller utträda ur ett trossamfund utan eget samtycke (2 och 4 §§ LTF).

Med trossamfund avses en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst (2 § LTF). Av förarbetena framgår att begreppet gudstjänst i detta sammanhang ska förstås i vid bemärkelse så att t.ex. sammankomster för gemensam bön och meditation ska kunna innefattas (prop. 1997/98:116 s. 20–21).

Med registrerat trossamfund avses dels Svenska kyrkan, dels trossamfund som har registrerats enligt lagen (5 § LTF). För andra trossamfund än Svenska kyrkan gäller att de på egen begäran kan ansöka om att bli registrerade trossamfund. Ett trossamfund som inte begär en sådan registrering, behåller den juridiska form det redan har.

Aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser kan inte vara registrerade trossamfund (7 § LTF). För stiftelser fanns övergångsvis en möjlighet att före den 31 december 2003 ansöka om tillstånd hos Kammarkollegiet att överföra samtliga sina rättigheter och skyldigheter till ett trossamfund eller en organisatorisk del av ett registrerat trossamfund.

För att en organisation ska kunna registrera sig krävs att den organisation som ansöker om registrering utgör ett trossamfund enligt definitionen i 2 § LTF. Vidare krävs att det finns stadgar som anger trossamfundets ändamål samt bestämmelser om hur beslut fattas i trossamfundets angelägenheter. Trossamfundet ska även ha en styrelse eller motsvarande organ. (7 § LTF) I allt väsentligt överensstämmer dessa krav med vad som enligt rättspraxis krävs för att en ideell förening ska anses föreligga.

I förarbetena konstateras att associationsformen registrerat trossamfund har stora likheter med ideella föreningar. Vid tvister där varken lag eller stadgar ger ledning för bedömningen ska därför de allmänna principer som normalt tillämpas på ideella föreningar tillämpas. (Prop. 1997/98:116 s. 22)

Ett trossamfund som väljer att registrera sig får rättskapacitet som registrerat trossamfund i och med registreringen. De kan därefter förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter och får också skydd för sitt namn. (9 och 14 §§ LTF)

Registrering och avregistrering hos Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är registreringsmyndighet för trossamfund, enligt 1 § förordning (1999:731) om registrering av trossamfund, FTF. Trossamfund kan överklaga Kammarkollegiets beslut hos allmän förvaltningsdomstol. För att överklaga till kammarrätten krävs prövningstillstånd (17 § LTF).

En organisatorisk del av ett registrerat trossamfunds kan också registreras (13 § LTF). En förutsättning för det är att den organisatoriska delen i förhållande till tredje man uppvisar en sådan självständighet att den kan betraktas som en egen juridisk person. Samma förutsättningar gäller för registreringen av trossamfundets organisatoriska delar som för trossamfundet. Registreringen innebär att de organisatoriska delarna får rättskapacitet och namnskydd i likhet med trossamfundet.

Ett registrerat trossamfund kan på egen begäran avregistreras utan föregående likvidation. Genom avregistreringen övergår trossamfundet i en ideell förening. I sådant fall övertar föreningen trossamfundets rättigheter och skyldigheter (12 § LTF).

För närmare information om registrering som registrerat trossamfund se 7–14 §§ LTF och förordningen (1999:731) om registrering av trossamfund.

Avgiftshjälp (uppbördshjälp)

Registrerade trossamfund kan få hjälp av staten (Skatteverket) med bestämmande, debitering och redovisa avgifter till trossamfundet. Det är regeringen som fattar beslut om avgiftshjälp.

På Skatteverkets hemsida finns information om kyrkoavgiften till trossamfunden och om vilka trossamfund som har fått hjälp.

För närmare information om avgiftshjälp se 16 § LTF, lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund och förordningen (1999:728) om avgift till registrerat trossamfund.

Organisationsnummer

Registrerade trossamfund och dess organisatoriska delar ska tilldelas organisationsnummer enligt 1 § lag (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Organisationsnummer för registrerade trossamfund tilldelas av Kammarkollegiet, som är registreringsmyndighet, se 2 § förordningen (1999:731) om registrering av trossamfund.