Utländska socialförsäkringsavgifter

Vad kan man få avdrag för?

Den som får inkomster som ska beskattas i Sverige, kan under vissa förutsättningar få allmänt avdrag för socialförsäkringsavgifter som betalas i ett annat nordiskt land eller i ett EU/EES-land (62 kap. 6 § IL).

Avdragsrätten gäller avgifter som betalats på alla typer av inkomster, även t.ex. pension, förutsatt att övriga villkor i lagtexten är uppfyllda (prop. 2012/13:18 s. 37).

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2020 togs det tidigare kravet på att personen skulle tillhöra ett annat lands socialförsäkringssystem bort (prop. 2019/20:1 s. 215).

Villkor för att få avdrag

Allmänt avdrag ska göras för obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter om följande förutsättningar är uppfyllda:

• Den avgiftsgrundande intäkten ska tas upp som intäkt för beskattningsåret i Sverige enligt inkomstskattelagen.
• Avgifterna ska vara fastställda och slutligt debiterade.
• Avgifterna ska betalas i enlighet med nordiska konventionen eller en EU-förordning.

Intäkten ska tas upp till beskattning i Sverige

För att ett avdrag ska medges ska den avdragsgrundande intäkten tas upp till beskattning i Sverige för beskattningsåret i fråga. Även om den utländska intäkten redovisas som inkomst av näringsverksamhet eller inkomst av kapital i Sverige ska avdraget för utländska socialförsäkringsavgifter göras som ett allmänt avdrag.

Avgifterna ska vara fastställda och slutligt debiterade

För att avdrag ska medges ska den skattskyldige vara skyldig att betala avgifterna enligt slutligt fastställd debitering eller liknande. Det spelar däremot ingen roll om avgiften helt eller delvis inte har betalats under beskattningsåret.

I vissa fall kan den skattskyldige ha svårt att få uppgift om avgifternas storlek i tid till inkomstdeklarationen. Därför blir det i dessa fall ofta aktuellt med en omprövning av den årliga beskattningen.

Avgifterna ska betalas i enlighet med den nordiska konventionen eller EU-förordning

För att avdrag ska medges ska den skattskyldiga enligt slutligt fastställd debitering betala avgifterna i överensstämmelse med

• den nordiska konventionen om social trygghet, eller
• rådets förordning EEG 1408/71, eller
• Europaparlamentets och rådets förordning EG 883/2004.

Medlemsstaterna ska själva enligt artikel 9 i förordning 883/2004 eller artikel 5 i förordning 1408/71 skriftligen anmäla den nationella lagstiftning om social trygghet som omfattas av förordningarna. Dessa anmälningar finns i officiella dokument på EU:s webbplats. Vilken lagstiftning som är anmäld kan förändras från år till år.

Om det inte framgår av den anmälan som gjorts av medlemsstaten att en viss typ av avgift omfattas av förordningen, ska en bedömning av avdragsrätten göras baserat på omständigheterna i det enskilda fallet. Om det finns en valmöjlighet att t.ex. göra inbetalningar eller att avsäga sig deltagande ska avdrag inte medges eftersom de då inte är obligatoriska.

Någon särskild utredning om det andra landet haft laglig rätt att ta ut avgiften ska normalt sett inte göras.

Norska trygdeavgifter är avdragsgilla

Norska trygdeavgifter är avdragsgilla som allmänt avdrag om övriga förutsättningar är uppfyllda. Detta gäller oavsett om trygdeavgiften tas ut på lön, pension, syke- eller foreldrepenger. Om de norska ersättningarna inte beskattas i Sverige medges inte avdrag för trygdeavgifterna.

Danska AM-bidrag och inbetalning till efterlönsordning är inte avdragsgilla

Det danska AM-bidraget är från den 1 januari 2008 en inkomstskatt i Danmark och ingen socialförsäkringsavgift. Skatteverket anser därför att man inte kan få allmänt avdrag för AM-bidrag. Enligt Skatteverkets uppfattning är inte heller en inbetalning till dansk efterlönsordning en sådan obligatorisk utländsk socialförsäkringsavgift som ger rätt till allmänt avdrag enligt 62 kap. 6 § IL.

Ändrad debitering i utlandet

Avgifter, som har satts ned genom ändrad debitering i utlandet och för vilka avdrag har medgetts, ska tas upp som skattepliktig inkomst av tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras enligt 62 kap. 6 § andra stycket IL och 11 kap. 44 § IL.