Faderskap

Presumtion – maken antas vara far till barnet

Om barnets mor är gift med en man när barnet föds antas (presumeras) hennes make vara rättslig far till barnet (1 kap. 1 § FB). Presumtionen gäller även om modern har gift sig under graviditeten. Den gäller också i de fall barnet har kommit till genom assisterad befruktning (prop. 2017/18:155 s. 38). Mannen som antas vara far till barnet registreras som far i folkbokföringen.

Vid en skilsmässa anses makarna vara gifta ända tills domen om äktenskapsskillnad har fått laga kraft och inte längre kan överklagas. Mannen i äktenskapet antas därför vara far till barnet om det föds innan domen om äktenskapsskillnad fått laga kraft.

Faderskapspresumtionen gäller även om barnets mor är änka vid barnets födelse och barnet föds inom sådan tid efter makens död att han skulle kunna vara far till barnet (1 kap. 1 § FB). I rättspraxis har ett barn som fötts ända upp till 310 dagar efter konceptionen (befruktningen) ansetts ha moderns avlidne make som far (NJA 1928 s. 208). Om en änka gifter om sig och föder barn så kort tid efter det förra äktenskapets upplösning att den avlidne maken skulle kunna vara far till barnet, ska ändå mannen i det senare äktenskapet antas vara barnets far.

En presumtion att mannen i äktenskapet är far till ett barn kan hävas av allmän domstol eller genom att mannen i äktenskapet skriftligen godkänner annan mans bekräftelse av faderskapet, s.k. tredjemansbekräftelse (1 kap. 2 § FB). Läs mer under Hävande av faderskap och föräldraskap.

Fastställande av faderskap när presumtion saknas

Det finns ingen faderskapspresumtion när barnets mor vid födelsen är:

• ogift,
• frånskild,
• änka och barnet föds så lång tid efter mannens död att han inte skulle kunna vara far till barnet,
• gift eller registrerad partner med en annan kvinna, eller
• gift med en person som har ändrat könstillhörighet.

För att Skatteverket i dessa fall ska kunna registrera en man som far till ett barn i folkbokföringen måste faderskapet vara rättsligt fastställt genom bekräftelse eller en dom som fått laga kraft (1 kap. 3 § första stycket och 10 § FB).

Fastställelse genom bekräftelse

En faderskapsbekräftelse ska alltid vara skriftlig och bevittnad av två personer. Om barnet är under 18 år ska dessutom socialnämnden och barnets mor eller en särskilt förordnad vårdnadshavare skriftligen godkänna bekräftelsen (1 kap. 4 § första stycket FB). Socialnämnden får bara lämna sitt godkännande om det kan antas att mannen är far till barnet. I andra fall ska faderskapet fastställas genom dom.

En bekräftelse får göras både före och efter barnets födelse (1 kap. 4 § andra stycket FB). Socialnämnden bör dock inte godkänna en bekräftelse förrän barnet är fött.

Om barnet är över 18 år ska bekräftelsen endast godkännas av barnet självt. Socialnämnden och barnets mor ska i detta fall inte godkänna bekräftelsen (1 kap. 4 § första stycket FB). Faderskapsbekräftelsen ska vara daterad så det framgår från vilken dag den gäller. En förutsättning för att faderskapet ska kunna bekräftas är att moderskapet är fastställt. Om det vuxna barnet inte har någon mor registrerad i folkbokföringen ska relationen mellan barn och mor styrkas med en godtagbar utländsk handling från födelselandet. Syftet med detta är att Skatteverket ska kunna konstatera att barnet inte är fött i äktenskap och redan har en presumtiv far, se Moderskap med internationell anknytning.

Om en man har bekräftat ett faderskap och det senare visar sig att han inte är far till barnet kan domstol förklara att bekräftelsen inte gäller (1 kap. 4 § tredje stycket FB). Läs mer under Hävande av faderskap och föräldraskap.

Registrering av ett bekräftat faderskap

När socialnämnden har godkänt en faderskapsbekräftelse skickar nämnden en underrättelse till Skatteverket. Skatteverket registrerar normalt faderskapet från den dag socialnämnden har godkänt bekräftelsen. Om socialnämnden har godkänt bekräftelsen före barnets födelse registrerar Skatteverket i stället faderskapet från den dag barnet föddes.

Fastställelse genom dom

Allmän domstol kan fastställa faderskap för ett barn när det inte kan fastställas genom bekräftelse (1 kap. 5 § FB). Domstolen ska förklara en man vara far till ett barn om det är utrett att :

• mannen är barnets far genom en genetisk undersökning,
• mannen haft samlag med modern under den tid då barnet kan ha tillkommit och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom samlaget, eller
• en assisterad befruktning har skett med mannens spermier under den tid då barnet kan ha tillkommit och det är sannolikt att barnet har tillkommit vid det tillfället.

Faderskap för en man som är spermiedonator enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. kan dock inte fastställas genom dom utan enbart genom bekräftelse.

Socialnämnden, barnets vårdnadshavare eller barnet själv, om det är över 18 år, kan föra talan vid domstolen om fastställande av faderskap (3 kap. 5 § FB). En man som anser sig vara far till ett barn har inte möjlighet att föra fastställelsetalan av faderskap.

Registrering av en faderskapsdom

När en domstol har fastställt ett faderskap och domen har fått laga kraft skickar domstolen en underrättelse till Skatteverket. Underrättelsen består av en kopia av domen och ett lagakraftbevis. (1 § förordningen [1949:661] om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och änden enligt föräldrabalken m.m.).

Skatteverket registrerar faderskapet från och med den dag som domen fick laga kraft eller, om domstolen har förordnat att domen gäller omedelbart, från och med beslutsdagen. Registreringen i folkbokföringen sker dock i båda fallen först när domen har fått laga kraft.

Socialnämndens medverkan vid fastställelse av faderskap

I de flesta kommuner är det socialnämnden som handlägger frågor om faderskap men det kan också förekomma att dessa ärenden handläggs av sociala distriktsnämnder eller kommundelsnämnder.

Socialnämnden är skyldig att utreda vem som är far till ett barn och se till att faderskap fastställs, om barnet har hemvist i Sverige (2 kap. 1 § FB). Den kommun där barnet är folkbokfört har denna skyldighet. Svensk lag tillämpas även om barnet är utländsk medborgare. Läs mer om barn som är svenska medborgare med hemvist utanför Sverige under Faderskap med internationell anknytning.

Socialnämnden ska utreda ärenden om faderskap skyndsamt. Normalt bör faderskapet vara utrett inom ett år från barnets födelse (2 kap 8 § FB).

Under vissa angivna förutsättningar får socialnämnden lägga ner en påbörjad faderskapsutredning (2 kap 7 § FB). Så kan vara fallet om det exempelvis visar sig omöjligt att få de upplysningar som behövs för att kunna göra en bedömning av faderskapsfrågan.

Faderskap vid assisterad befruktning

Assisterad befruktning är samlingsnamnet för olika tekniker som används vid behandling av ofrivillig barnlöshet. Beroende på orsaken till barnlöshet finns flera olika metoder som är tillåtna enligt svensk lag. Med insemination menas att spermier förs in på konstlad väg i kvinnan. Befruktning utanför kroppen, även kallad IVF eller provrörsbefruktning, innebär att ett eller flera ägg tas ut ur kvinnan, befruktas i provrör och sedan inplanteras i hennes livmoder.

Om modern har genomgått en insemination eller befruktning utanför kroppen med samtycke av en man som var hennes make eller sambo och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen ska mannen som lämnat samtycket anses som barnets far (1 kap. 8 § första stycket FB). Om den man som har lämnat samtycket var gift med modern vid tidpunkten för födelsen presumeras han vara far till barnet enligt 1 kap. 1 § FB. Om mannen i stället var sambo med kvinnan måste faderskapet fastställas genom bekräftelse eller dom.

En förutsättning för att faderskap ska kunna fastställas vid assisterad befruktning, när spermier från en annan man än moderns make eller sambo har använts, är att behandlingen har utförts inom svensk sjukvård (6 eller 7 kap. lagen [2006:351] om genetisk integritet m.m.) eller vid en behörig inrättning i utlandet där barnet har rätt att del av uppgifter om spermiedonatorn (1 kap. 8 § andra stycket FB).

Något faderskap ska inte fastställas om det är en ensamstående kvinna som har fött barn efter att ha genomgått en assisterad befruktning. I dessa fall blir kvinnan normalt barnets enda rättsliga förälder. Detta gäller såväl om behandlingen har utförts inom svensk sjukvård som vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn (1 kap. 3 § andra stycket FB). En kvinna är ensamstående om hon inte är gift, registrerad partner eller sambo (1 kap. 5 § lagen [2006:351] om genetisk integritet m.m.). Det finns emellertid inget hinder mot att den man som har donerat spermierna bekräftar faderskapet (1 kap. 3 § tredje stycket FB).

Faderskap och moderskap vid ändrad könstillhörighet

En persons juridiska könstillhörighet fastställs normalt i samband med födseln och framgår av folkbokföringen. För vissa personer kan det bli aktuellt att senare i livet ändra sin juridiska könstillhörighet. En sådan ändring sker genom en juridisk process efter att en medicinsk utredning har ägt rum. Läs mer under Ändring av könstillhörighet.

Tidigare var den som ändrade könstillhörighet från man till kvinna (MtK) eller från kvinna till man (KtM) tvungen att vara steriliserad eller av annan orsak sakna fortplantningsförmåga. Det s.k. steriliseringskravet avskaffades den 1 juli 2013, och i dag är det alltså möjligt för exempelvis en KtM att föda barn. Det är också möjligt för en MtK att bidra med spermier till ett barns tillkomst.

Från den 1 januari 2019 finns det särskilda regler om fastställelse av faderskap och moderskap vid ändrad könstillhörighet (1 kap. 10-14 §§ FB). De särskilda reglerna ska tillämpas när en person får barn efter att någon av eller båda föräldrarna har ändrat könstillhörighet.

Om den som föder barnet är en man

Om en man föder ett barn så ska han anses (presumeras) vara far till barnet. Det som sägs om mor och moderskap i andra kapitel i föräldrabalken än det första och i andra författningar ska dock gälla för mannen som fött barnet (1 kap. 11 § FB). Det innebär bl.a. att mannen får ensam vårdnad om barnet från dess födelse om han är ogift (6 kap. 3 § FB) och att barnet ska folkbokföras om mannen folkbokförd i Sverige (2 § FOL).

Om den förälder som inte föder barnet är en man (som har eller inte har ändrat könstillhörighet) kan han fastställas som barnets far om mannen uppfyller villkoren i 1 kap. 5 eller 8 §§ FB. Barnet får i så fall två fäder. Faderskapet för den man som inte föder barnet måste alltid fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 13 § FB).

Om den förälder som inte föder barnet är en kvinna (som har eller inte har ändrat könstillhörighet) kan hon fastställas som barnets mor om kvinnan uppfyller villkoren i 1 kap. 5 eller 8 §§ FB. Barnet får i så fall en far och en mor. Moderskapet för den kvinna som inte föder barnet måste alltid fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 14 § första och andra stycket FB). Kvinnan ska, trots att hon anses som mor, omfattas av det som sägs om far och faderskap i andra kapitel i föräldrabalken än det första och i andra författningar. Det innebär att alla bestämmelser som innehåller orden far eller faderskap ska tillämpas i fråga om personen, utom de som finns i 1 kap. FB (1 kap. 14 § tredje stycket FB).

I vissa fall ska något moderskap eller faderskap enligt 1 kap. 13 eller 14 §§ FB inte fastställas för barnet. Detta gäller om barnet föds av en man som är ensamstående och det är sannolikt att barnet har tillkommit genom assisterad befruktning inom svensk sjukvård eller vid behörig inrättning utomlands där barnet har rätt att ta del av uppgift om spermiedonatorn (1 kap. 12 § första stycket FB). I dessa fall blir den födande mannen normalt barnets enda rättsliga förälder. Det finns dock inget som hindrar att den man som har donerat spermierna bekräftar faderskapet eller moderskapet (1 kap. 12 § andra stycket FB).

Om den som föder barnet är en kvinna

Om en kvinna föder ett barn presumeras hon vara barnets mor enligt allmänna regler, dvs. enligt principen om ”mater semper certa”.

Om den förälder som inte föder barnet är en man som har ändrat könstillhörighet (KtM) kan han fastställas som barnets far om mannen uppfyller villkoren i 1 kap 5 § eller 8 § FB. I så fall får barnet en mor och en far. Faderskapet för den förälder som inte föder barnet måste alltid fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 13 § FB).

Om den förälder som inte föder barnet är en kvinna som har ändrat könstillhörighet (MtK) kan kvinnan fastställas som barnets mor om hon uppfyller kraven 1 kap 5 § eller 8 § FB. Barnet får i så fall två mödrar. Moderskapet för den kvinna som inte föder barnet måste alltid fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 14 § första och andra stycket FB). Den som fastställs som mor enligt 1 kap. 14 FB omfattas dock av det som sägs om far och faderskap i andra kapitel i föräldrabalken än det första och i andra författningar (1 kap. 14 § tredje stycket FB).

Personer som redan har barn vid ändring av könstillhörigheten

Om en person, som redan är förälder, ändrar könstillhörighet ska relationen till barnet i folkbokföringen återspegla förälderns förvärvade könstillhörighet. En kvinna som ändrar könstillhörighet till man kommer alltså efter ändringen att vara registrerad som far till sitt barn istället för mor. Ändring av uppgiften om föräldraskap görs i både förälderns och barnets folkbokföring.

Barn som saknar far i folkbokföringen

Skatteverket upprättar varje år före den 1 april en förteckning över barn som saknar far eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB i folkbokföringen och skickar en underrättelse till socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört.