Flytta från Sverige

Anmälan

Den som har för avsikt att flytta till utlandet är skyldig att göra en anmälan om detta senast en vecka före utresan (27 § FOL). Skatteverket ska då ha möjlighet att under tiden före utresan begära in eventuella kompletterande uppgifter som kan behövas för prövningen.

En anmälan ska innehålla följande uppgifter:

• namn och personnummer
• bostads- och postadress i Sverige
• datum för utresan
• adress i utlandet samt bostadstyp
• avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet
• arbetsgivare under vistelsen i utlandet
• fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs eller hyrs.

En anmälan om flytt till utlandet ska göras skriftligt. Det finns inte något krav på att anmälan undertecknas egenhändigt av varje person som flyttar. Enligt allmänna principer är det tillåtet att använda sig av ett ombud. Om exempelvis endast en av två makar har undertecknat en anmälan om att flytta till utlandet som avser båda makarnas gemensamma utflyttning kan det normalt antas att den anmälande har den andre makens uppdrag att anmäla flytt. För barn under 18 år finns en särskild regel som anger att anmälan ska göras av vårdnadshavaren. Barn som fyllt 16 år har rätt att själv göra anmälan. Läs mer om vad som gäller för en anmälan.

En anmälan görs normalt på blanketten ”Anmälan, Flyttning till utlandet”.

En uppgift om flytt till utlandet som lämnas in till Skatteverket i samband med ett annat ärende kan endast godtas under förutsättning att det tydligt framgår att det är fråga om en anmälan om flytt till utlandet.

Datum för avregistrering från folkbokföringen

Den som flyttar till utlandet upphör att vara folkbokförd i Sverige från och med flyttdagen. Om anmälan om att flytta kommer in senare upphör folkbokföringen i stället den dag då anmälan kom in (36 § andra stycket FOL). När Skatteverket beslutar om att avregistrera en person utan en anmälan från denne gäller avregistreringen från och med beslutets dag (35 § FOL).

Enkel eller dubbel bosättning

För att Skatteverket ska kunna avgöra huruvida en person ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad eller inte måste Skatteverket veta om personen har enkel eller dubbel bosättning. När en person har dubbel bosättning bedömer Skatteverket dessutom om personen har sitt egentliga hemvist i Sverige eller i utlandet.

Enkel bosättning

Huvudregeln är att en person ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad om personen regelmässigt kommer att, under sin normala livsföring, tillbringa sin dygnsvila utanför Sverige i minst ett år (20 § FOL).

Det har inte någon betydelse om personen är svensk eller utländsk medborgare. Samma förutsättningar gäller oavsett medborgarskap.

Tänk på att reglerna i 8–11 §§ FOL inte gäller vid tillämpningen av 20 § FOL.

Vistelser som exempelvis föranleds eller förlängs av akut sjukdom eller fängelsevistelse anses inte vara normal livsföring. Vistelser av semesterkaraktär kan inte heller anses vara normal livsföring.

Skatteverket ska avregistrera en person från folkbokföringen när dennes vistelse i utlandet är planerad att uppgå till minst ett år. Detta gäller även om vistelsen i utlandet är tidsbegränsad. När en vistelse, som från början varit planerad att vara en kortare tid, förlängs bör den utflyttade personen avregistreras så snart det står klart att han eller hon har för avsikt att vistas utomlands minst ett år eller när vistelsen varat i ett år.

Det krävs inte att en utflyttad person har en stadigvarande bosättning i utlandet för att Skatteverket ska kunna avregistrera personen från folkbokföringen. Även en person som tillbringar sin vistelse omväxlande inom ett land eller i flera olika länder kan avregistreras från folkbokföringen som utflyttad. Det har heller ingen betydelse om personen får tillstånd för bosättning i något annat land eller inte.

Dubbel bosättning

En person som tillbringar sin dygnsvila både inom och utom landet minst en gång i veckan, eller i samma omfattning men med en annan förläggning i tiden, under sin normala livsföring anses ha dubbel bosättning. Vistelser på grund av semester och liknande räknas inte som normal livsföring (20 § andra stycket FOL).

Den som har dubbel bosättning både inom och utom landet ska avregistreras om han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist utom Sverige (20 § första stycket FOL).

Att ta hänsyn till samtliga omständigheter innebär att man måste göra en helhetsbedömning av den livssituation som den utflyttande befinner sig i. Viktiga faktorer att väga in i bedömningen är

• om uppehållstillstånd saknas
• familjesituationen
• arbete
• vistelsetid
• bostädernas storlek och standard
• socialt nätverk (vänner, föreningsliv, fritidsintressen o.s.v.).

Listan är inte uttömande och det är viktigt att alla faktorer beaktas när Skatteverket ska bestämma hemvistet för en person. Det innebär att Skatteverket ofta får väga olika faktorer mot varandra för att avgöra var en person har sin egentliga hemvist. Det går inte att rangordna faktorerna utan en bedömning måste alltid göras i varje enskilt fall.

Av förarbetena framgår det att vid bedömningen av en persons egentliga hemvist ges det stor betydelse var personens familj är bosatt. Med familj avses här normalt makar och sambor eller hemmavarande barn. För en person som är ensamstående och därmed inte har familj har arbetet en stor betydelse. Ingen av dessa faktorer är utslagsgivande utan hänsyn måste tas till alla faktorer som kan påverka var den egentliga hemvisten finns (prop. 2012/13:120 s. 74).

Heltidsstudier i utlandet ska jämställas med arbete.

Med hemmavarande barn menas även barn över 18 år så länge de delar bostad med en förälder.

Vem som ska räknas som sambo framgår av 1 § sambolagen. Bedömningen av om ett sådant samboförhållande föreligger måste normalt grunda sig på parternas egna uppgifter om sitt eventuella samboende i samband med utflyttningen.

Eftersom uppehållstillstånd i många fall är en grundläggande förutsättning för att få vistas i Sverige ska avsaknaden av ett sådant tillstånd vara av särskild betydelse vid bedömningen av en persons bosättning i landet (20 § tredje stycket FOL).

EU-parlamentariker och utsända statsanställda

Det finns två undantag från avregistrering i folkbokföringen vid flytt från Sverige (20 § FOL):

• Personer som är utsända för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst ska vara fortsatt folkbokförda i Sverige.
• Personer som efter val i Sverige har fått ett uppdrag som företrädare i Europaparlamentet ska inte avregistreras från folkbokföringen som utflyttade om personen har anknytning till Sverige genom att han eller hon disponerar en bostad här i landet.

En person som har ett uppdrag som företrädare i Europaparlamentet kan genom en skriftlig ansökan hos Skatteverket begära att bli avregistrerad även om han eller hon disponerar en bostad i Sverige. Skatteverket får då göra en bedömning med hänsyn till samtliga omständigheter i ärendet (20 § fjärde stycket FOL).

• Andra personer som arbetar i Europaparlamentet, t.ex. politiska sekreterare, liksom även anställda vid EU:s institutioner och andra organ bedöms enligt huvudregeln i 20 § FOL.

Försvunna personer

Skatteverket kan avregistrera en person från folkbokföringen som försvunnen. En förutsättning för detta är att personen oavbrutet under två år har varit folkbokförd ”utan känd hemvist”. Innan Skatteverket avregistrerar personen från folkbokföringen som försvunnen görs en bosättningsutredning.

I folkbokföringssammanhang likställs en person som är registrerad som försvunnen med en person som är avregistrerad från folkbokföringen som utflyttad. Skatteverket kan därför t.ex. ta emot och pröva anmälan om hindersprövning och utlandsadress för en sådan person.

Tidigare kallades en försvunnen person för ”obefintlig” i folkbokföringen.

Utlandsadress och röstlängdsanmälan

En person, svensk eller utländsk medborgare, som är avregistrerad från folkbokföringen som utflyttad eller försvunnen kan anmäla en ny adress. Som ny adress kan antingen en adress i utlandet eller en adress i Sverige anges. För en svensk medborgare ska en sådan anmälan vara skriftlig. Kravet på skriftlighet grundar sig på bestämmelser i vallagen om röstlängden. Motsvarande krav på skriftlighet finns däremot inte vid anmälan om ändring av utlandsadress för en utflyttad utländsk medborgare. Enligt allmänna principer är det t.ex. som vid en anmälan om att flytta tillåtet att använda sig av ett ombud.

Anmälan om adressändring kan göras på blanketten ”Anmälan Röstlängd/Adressändring”. Den blanketten används också för anmälan om upptagande i röstlängd för en svensk som tidigare har varit bosatt i Sverige.

Den som är svensk medborgare, har fyllt eller fyller 18 år senast på valdagen och har flyttat utomlands blir automatiskt upptagen i röstlängden i tio år från utflyttningsdagen (5 kap. 2 § vallagen). För att få rösta måste man vara upptagen i Valmyndighetens röstlängd.

En utlandssvensk har rösträtt i riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet men däremot inte i valen till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

För den som är utflyttad och som på nytt anmäler att han eller hon vill finnas kvar i röstlängden eller anmäler en ny utlandsadress börjar en ny tioårsperiod att löpa.

Adressen för en utlandssvensk används för att sända ut röstkort och annan information i samband med val. En anmälan om ändrad adress som görs av en utlandssvensk ska också anses som en anmälan om att tas upp i röstlängden oavsett när och i vilket sammanhang den kommer in till Skatteverket. I förarbetena till gamla vallagen (prop. 1996/97:70 s. 138) uttalas att Skatteverket inte bör kräva att utlandssvensken särskilt uppger att anmälan avser en önskan om att bli införd i röstlängden. Det krävs däremot att anmälan är skriftlig.

Den som inte har anmält adress kan inte få något röstkort men står ändå upptagen i röstlängden. Det är de uppgifter som finns i folkbokföringen 30 dagar före valdagen som ligger till grund för röstlängden, t.ex. namn, adress, medborgarskap m.m.