Skatteverket kan utfärda identitetskort för den som har fyllt 13 år och är folkbokförd i Sverige. Den sökande ska kunna styrka sin identitet och måste göra ansökan på plats hos Skatteverket.
Skatteverket har en databas med uppgifter om identitetskort för folkbokförda i Sverige, se Id-kortsverksamheten under Dataskydd.
Nytt: 2020-06-04
Sidan har skrivits om för att bli tydligare och mer fördjupad. Ändringarna beror inte på någon regelförändring.
Den som har fyllt 13 år och är folkbokförd i Sverige kan ansöka om identitetskort hos Skatteverket (1 § IdL och 2 § IdF). Kortet gäller i högst fem år (8 § IdF). Det ska lämnas ut till sökanden personligen (9 § IdF).
Den som ansöker om ett identitetskort ska inställa sig personligen hos Skatteverket och där lämna in en skriftlig ansökan som ska undertecknas vid inlämnandet. Kravet på undertecknande gäller inte för den som inte kan skriva sitt namn (3, 4 och 16 §§ IdF). Ansökan ska göras på en av Skatteverket fastställd blankett (2 § SKVFS 2019:5). Den sökande måste också ha betalat en ansökningsavgift innan hen lämnar in ansökan.
I samband med att ansökan görs tas en digital bild av sökandens ansikte. Om det finns synnerliga skäl kan sökanden i stället lämna in ett välliknande fotografi (2 § 1 IdL). Även sökandens längd ska kontrolleras vid detta tillfälle (7 § SKVFS 2019:5).
Ett tidigare utfärdat identitetskort ska som huvudregel lämnas in för makulering i samband med ansökan (6 § IdF). Om innehavaren har behov av det under handläggningstiden ska makulering ske när det nya kortet lämnas ut (15 § IdF).
En ansökan ska avslås om sökanden inte uppfyller kraven i 1 § IdL. Detsamma gäller om sökanden inte har avhjälpt brister gällande kraven i 2 § IdL (4 § IdL).
Sökanden ska i samband med ansökan styrka sin identitet och övriga personuppgifter (2 § 2 och 3 § IdL). Det finns olika möjligheter för sökanden att göra detta:
För personer med uppehållstillstånd kan identiteten styrkas med de uppgifter som har registrerats för uppehållstillståndet.
I första hand ska sökanden visa upp en godtagbar identitetshandling. Handlingen ska vara giltig och den kan vara någon av följande handlingar (3, 4 §§ SKVFS 2019:5):
Om sökanden inte har en godtagbar identitetshandling kan uppgifterna i stället styrkas med en skriftlig försäkran av en intygsgivare på en av Skatteverket fastställd blankett (3 § andra stycket och 6 § SKVFS 2019:5). Intygsgivaren ska känna personen väl och ha någon av följande relationer till sökanden (5 § SKVFS 2019:5):
tjänsteman vid en kommunal eller statlig myndighet som har en yrkesmässig relation till sökanden.
Intygsgivaren ska även uppfylla följande krav (6 § SKVFS 2019:5):
Om sökanden inte kan styrka sin identitet och övriga personuppgifter med en godtagbar identitetshandling eller genom en intygsgivare, får sökanden åberopa andra officiella handlingar utfärdade av myndigheter eller organisationer. Skatteverket ska då göra en sammanvägd bedömning av om dessa styrker sökandens identitet och övriga personuppgifter (3 § tredje stycket SKVFS 2019:5).
Om sökanden har uppehållstillstånd i Sverige ska hen anses ha styrkt sin identitet om de uppgifter som lämnas i ansökan om identitetskort stämmer överens med vad som har registrerats i fråga om personens uppehållstillstånd, om inte särskilda skäl talar emot det. Sökanden ska ange om hen vill styrka identiteten på detta sätt (3 § IdL).
Bestämmelsen innebär en presumtion för att uppgifterna som ligger till grund för personens uppehållstillstånd även utgör godtagbar grund för identitetsbedömningen i id-kortsärendet (prop. 2015/16:28 s. 54).
De uppgifter som ska stämma överens enligt 3 § IdL är sådana uppgifter som anges i 13 § andra stycket utlänningsdataförordningen (2016:30) (7 § IdF).
Nedan redovisas olika exempel på bedömningar av styrkande av identitet vid ansökan om identitetskort.
Sökanden visade till styrkande av sin identitet upp ett svenskt pass där giltighetstiden hade gått ut närmare fem månader före ansökan. Eftersom passet inte var giltigt var det inte en godtagbar identitetshandling enligt Skatteverkets föreskrifter. Kammarrätten ansåg att en identitetshandling som inte är godtagbar inte ensam kan styrka sökandens identitet. Avsikten bakom bestämmelsen med sammanvägd bedömning måste vara att ytterligare officiella handlingar ska åberopas för att identiteten hos den sökande, vid en sammanvägd bedömning, ska anses styrkt (KRNS 2013-01-09, mål nr 1830-12).
Sökanden hade enligt kammarrätten inte styrkt sin identitet enbart genom att visa upp ett tyskt nationellt identitetskort. Utländska nationella identitetskort finns inte med i uppräkningen av godtagbara identitetshandlingar i Skatteverkets föreskrifter om identitetskort. För att bestämmelserna om sammanvägd bedömning ska kunna tillämpas hade sökanden behövt åberopa ytterligare officiella handlingar (KRNS 2013-01-09, mål nr 3225-12).
En tysk medborgare visade vid ansökan om identitetskort upp ett giltigt tyskt icke-biometriskt pass, ett giltigt tyskt körkort och ett ogiltigt tyskt identitetskort. Kammarrätten ansåg att Skatteverket inom ramen för samarbetet mellan EU-länder borde ha vänt sig till relevant tysk myndighet för att verifiera de åberopade handlingarnas äkthet och kontrollera om de innehöll uppgifter om en registrerad och etablerad identitet avseende sökanden. Därefter borde Skatteverket ha gjort en sammanvägd bedömning av om de åberopade handlingarna styrkte sökandens identitet och övriga personuppgifter (KRNS 2016-04-25, mål nr 8888-15).
Även om sökanden vid tidpunkten för ansökan om identitetskort endast hade varit sammanboende med sin sambo i 10 veckor ansåg kammarrätten med hänsyn till omständigheterna i målet att de redan efter denna tid var att betrakta som sambor och att de kände varandra väl. Sambon ansågs därigenom ha styrkt sökandens identitet genom sitt intygande (KRNS 2017-06-12, mål nr 6677-16).
Om sökanden är under 18 år krävs ett skriftligt medgivande från vårdnadshavare om det inte finns synnerliga skäl att ändå utfärda ett identitetskort (5 § IdF).
Att en vårdnadshavare är registrerad som en aldrig folkbokförd relation gav enligt kammarrätten inte stöd för att det fanns synnerliga skäl för att utfärda identitetskort utan vårdnadshavarens medgivande (KRNS 2014-06-18, mål nr 109-14).
Ett identitetskort ska återkallas om någon av följande förutsättningar är uppfyllda (6 § IdL):
Kortinnehavaren eller den som förfogar över kortet är skyldig att på begäran av Skatteverket överlämna det återkallade kortet till verket. Detsamma gäller om kortet finns hos en annan myndighet (10 § IdF). Ett återkallat identitetskort ska makuleras (15 § IdF).