För vilka finansiella konton ska kontrolluppgift lämnas?

Kontrolluppgiftsskyldighet

Kontrolluppgifter ska lämnas om sådana rapporteringspliktiga konton som avses i 2 kap 20 § IDKAL (22 b kap 2 § SFL). Det framgår av IDKAL att samtliga finansiella konton som innehas av personer med hemvist i något annat land ska anses vara rapporteringspliktiga. Detsamma gäller för vissa enheter som personer med hemvist i något annat land har bestämmande inflytande över.

Kontrolluppgift ska också lämnas för sådant odokumenterat konto som avses i 2 kap. 22 § IDKAL (22 b kap. 2 § andra stycket SFL).

I lagtexten i SFL och IDKAL används uttrycket ”annan stat eller jurisdiktion”. Med det menas en annan stat eller jurisdiktion än Sverige eller USA (2 kap. 22 § IDKAL). I stället för begreppet ”annan stat eller jurisdiktion” används här begreppet ”annat land”.

Vad är ett finansiellt konto?

Ett finansiellt konto är ett konto som finns hos ett finansiellt institut. Ett finansiellt konto kan bestå av olika typer av tillgångar.

Med finansiella konton avses:

• inlåningskonton
• depåkonton
• försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal som tecknas eller förvaltas av ett finansiellt institut
• andel i eget kapital eller skulder i ett finansiellt institut.

Ett konto ska inte anses vara ett finansiellt konto om det är undantaget för rapporteringsplikt enligt bestämmelserna i 3 kap. IDKAL (2 kap. 11 § IDKAL).

Inlåningskonton

Inlåningskonton är alla typer av sparkonton t.ex. lönekonton, sparkonton, checkkonton, bundna sparkonton (s.k. time account), företagskonton och kapitalkonton som ett finansiellt institut tillhandahåller inom ramen för dess normala verksamhet som kreditinstitut. Konton för eget sparande till pension (s.k. thrift account) anses också vara sparkonton (punkten C 2 i kommentaren till B avsnitt VIII i CRS, s. 51, 2:a utgåvan). Även konton som har dokumenterats med inlåningsbevis, sparbevis eller liknande är inlåningskonton. Ett belopp som ett försäkringsföretag förvaltar är också ett inlåningskonto om det finns ett avtal om garanterad investering eller liknande, som är föremål för utbetalning eller tillgodoräknande av ränta (2 kap. 11 § första stycket 1 IDKAL). Kontot behöver inte vara ett konto som genererar någon ränta.

Ett inlåningskonto ska i allmänhet anses finnas hos det finansiella institut som är skyldigt att göra betalningar från kontot (prop. 2015/16:29 s. 171).

Depåkonton

Ett depåkonto är ett annat konto än ett försäkrings- eller livränteavtal och som innehåller finansiella instrument eller investeringsavtal. Det finansiella institutet ska föra kontot till förmån för någon annan. Kontot kan t.ex. innehålla aktier eller andra andelar i företag, obligationer, skuldebrev, swap-avtal, optioner, terminer eller andra derivat även så kallade OTC-avtal, samt försäkrings- eller livränteavtal. Exempel på depåkonton är förutom de konton som normalt kallas för depåkonton även investeringssparkonton, värdepapperskonton (VP-konton) och servicekonton.

Ett individuellt pensionssparkonto (IPS) omfattas varken av definitionen försäkringsavtal eller av livränteavtal. Skatteverkets uppfattning är därför att sådant konto ska redovisas som ett depåkonto.

Om OTC-avtal inte förvaras på ett depåkonto bör de räknas som ett eget finansiellt konto som det ska lämnas kontrolluppgift för.

Andel i eget kapital eller skulder

Andelar i eget kapital eller skulder i ett finansiellt institut delas upp i två olika typer av finansiella konton. Dels sådana som uppfyller kravet på att vara en investeringsenhet enligt 2 kap. 9 § IDKAL och dels sådana andelar i finansiella institut som inte är investeringsenheter.

Andelar i en investeringsenhet

Ett finansiellt konto är en andel i eget kapital eller skulder i en investeringsenhet.

Exempel på andelar i eget kapital eller skulder som kan omfattas av detta är andelar i aktiebolag, handelsbolag, värdepappersfonder, specialfonder och riskkapitalbolag. Hos en värdepappersfond eller en specialfond är det personens andel i fonden som är det finansiella kontot och andelsägaren är kontohavaren.

Andelar i en marknadsnoterad investeringsenhet

Det är skillnader i skrivningarna av FATCA och CRS/DAC2 när det gäller om andelar i en investeringsenhet som är föremål för handel på en etablerad värdepappersmarknad är finansiella konton eller ej. I FATCA-lagstiftningen är sådana andelar direkt undantagna från definitionen av ett finansiellt konto medan de inte är det i IDKAL. Marknadsnoterade andelar i en investeringsenhet är därför, enligt definitionerna i IDKAL, finansiella konton.

Däremot är sådana finansiella konton inte rapporteringspliktiga konton (2 kap 20 § andra stycket 2 IDKAL) och det finansiella institutet ska inte rapportera dem. Om andelarna förvaras hos ett förvaringsinstitut är det istället detta som ska rapportera andelarna. Det här framgår bland annat av "The CRS implementation handbook" andra utgåvan sid 130.

Andelar i andra finansiella institut

Även andelar i eget kapital eller skulder i ett finansiellt institut som inte är en investeringsenhet kan vara ett finansiellt konto. Detta gäller om syftet med valet av andelstypen har varit att undvika att andelen ska anses vara ett rapporteringspliktigt konto enligt IDKAL (2 kap. 11 § 4 IDKAL).

Förutom andelar i finansiella institut som inte är investeringsenheter kan det gälla avstämningsbolag. Som exempel kan nämnas andelar i handelsbolag och i riskkapitalbolag. Rapportering undviks inte om andelen finns på ett depåkonto som är ett rapporteringspliktigt konto. Om andelen rapporteras på grund av att den finns på ett depåkonto ska den dock inte anses vara ett finansiellt konto enligt denna bestämmelse. Bestämmelsen anger den enda situationen då en andel i eget kapital eller skulder i ett annat finansiellt institut än en investeringsenhet i sig kan utgöra ett rapporteringspliktigt konto.

Försäkringsavtal med kontantvärde eller livränteavtal

Om ett finansiellt institut tecknar eller förvaltar ett försäkringsavtal med kontantvärde eller ett livränteavtal är avtalet ett finansiellt konto (2 kap. 11 § första stycket 5 IDKAL). Vissa försäkringsavtal med kontantvärde och livränteavtal är dock undantagna som finansiella konton.

Ett försäkringsavtal definieras som ett annat avtal än ett livränteavtal där försäkringsgivaren förbinder sig att betala ut ett belopp vid ett eller flera tillfällen i samband med en specifik oviss händelse. Händelserna omfattar dödsfall, sjukdom, olycksfall, skadeståndsanspråk eller egendomsskada (2 kap. 22 § IDKAL och prop. 2015/16:29 s. 102 och 178). För att ett försäkringsavtal ska vara ett finansiellt konto måste det ha ett kontantvärde. Kontantvärdet är det högsta av det belopp som kontohavaren har rätt att få vid återköp, uppsägning eller annat upphörande av avtalet eller det belopp som kontohavaren kan låna i enlighet med eller med hjälp av avtalet (2 kap. 15 § IDKAL, prop. 2015/16:29 s. 172 och prop. 2018/19:9 s. 133-134). I kontantvärdet ska dock inte ingå vissa i lagtexten uppräknade belopp som betalas i enlighet med försäkringsavtalet.

Ett livränteavtal är ett avtal där utfärdaren förbinder sig att göra utbetalningar under en viss tidsperiod som helt eller delvis bestäms efter den förväntade livslängden för en eller flera personer. Ett livränteavtal är även ett avtal som betraktas som ett livränteavtal enligt lagstiftningen, föreskrifterna eller praxis i den stat där avtalet slöts under förutsättning att utfärdaren har förbundit sig att göra utbetalningar under ett visst antal år (2 kap. 22 § IDKAL).

Exempel på finansiella konton som är livränteavtal är kapitalförsäkringar avseende ålderspension och andra pensionsförsäkringar avseende ålderspension än vissa tjänstepensionsförsäkringar. Exempel på försäkringsavtal med kontantvärde är återköpsbara dödsfallsförsäkringar som betalas ut i form av engångsbelopp.

Konton som inte är finansiella konton

Vissa konton har undantagits från definitionen av finansiella konton (3 kap. 2 § IDKAL). Detta innebär att de inte behöver granskas enligt bestämmelserna i IDKAL och de behöver inte heller rapporteras enligt bestämmelserna i SFL. De konton som inte är finansiella konton är:

• vissa tjänstepensionsförsäkringar
• vissa temporära dödsfallsförsäkringar
• konton som innehas av dödsbon
• spärrade konton
• kvalificerade kreditkortskonton
• vilande konton.

Vissa tjänstepensionsförsäkringar

För att en tjänstepensionsförsäkring ska vara undantagen från att vara ett finansiellt konto måste försäkringen

• uppfylla kraven i inkomstskattelagen
• tecknats och förvaltas i Sverige
• avse en anställd som utför tjänster i Sverige.

Undantaget omfattar inte en försäkring som avser s.k. kapitalpension eftersom en sådan försäkring klassificeras som en kapitalförsäkring enligt inkomstskattelagen.

Vissa temporära dödsfallsförsäkringar

Ett temporärt dödsfallsförsäkringsavtal anses inte vara ett finansiellt konto om följande villkor är uppfyllda:

• Försäkringstiden går ut innan den försäkrade fyllt 90 år.
• Premier betalas minst en gång om året med ett belopp som inte minskar under perioden fram till när avtalet upphör eller, om denna tidpunkt inträffar tidigare, när den försäkrade fyller 90 år.
• Avtalet inte har något avtalsvärde som någon person kan få tillgång till genom lån, uttag eller på något annat sätt utan att avtalet sägs upp.
• Utöver dödsfallsförmånen, som betalas ut vid avtalets utgång eller annullering, betalas det inte ut något belopp som överstiger det sammanlagda premierna som har betalats in under avtalstiden. Vid jämförelsen ska premierna minskas med dödsfalls-, sjukdoms-, och omkostnadsersättning oavsett om sådana faktiskt uppkommit eller inte, samt med belopp som betalats ut innan avtalet annullerats eller löpt ut.
• Avtalet innehas inte av en person som har förvärvat avtalet i värdeskapande syfte (3 kap 7 § IDKAL).

Konto som innehas av dödsbo

Ett konto i Sverige där den ende innehavaren är ett dödsbo, anses inte vara ett finansiellt konto om det finns med en kopia av den avlidnes testamente eller dödsbevis i dokumentationen för kontot eller om uppgift om dödsfallet har inhämtats från statens personadressregister (3 kap. 8 § IDKAL).

Skatteverket anser att ett konto är ett rapporteringspliktigt konto enligt FATCA, CRS och DAC 2, fram till den tidpunkt då det finansiella institutet får in godtagbar dokumentation eller får uppgift om dödsfallet från statens personadressregister – SPAR. För tiden fram till dess ska uppgifter lämnas på samma sätt som om personen hade levt.

Under förutsättning att uppgiftslämnaren har fått in godtagbar dokumentation eller fått uppgift om dödsfallet från SPAR före årsskiftet anser Skatteverket att det inte ska lämnas någon uppgift om saldo eller värde för dödsfallsåret (Ställningstagande – Rapportering för dödsbo med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC2). För konton som öppnas efter den 31 december 2018 är undantaget för dödsbons konton tidsbegränsat. Undantaget gäller till och med det fjärde kalenderåret efter det år som dödsfallet inträffade. Skatteverket anser att detta innebär att de nya reglerna kommer att gälla för konton som en person öppnar efter den 31 december 2018 och som den personens dödsbo övertar i framtiden. Det finansiella institutet ska då ha hämtat in intygande från kontohavaren (dödsboet) senast den 31 december det femte året efter dödsfallsåret (3 kap. 2 § andra stycket IDKAL och punkt 2 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:2036).

Exempel: rapportering av dödsbos konto och inhämtande av intygande

James öppnade ett konto hos en svensk bank i januari 2019. Den 23 augusti 2019 avled James och banken får uppgifter och godtagbar dokumentation om dödsfallet. Sker inget arvsskifte behöver banken inte rapportera dödsboets konton för beskattningsår 2019 till och med beskattningsår 2023. Senast den 31 december 2024 måste banken ha fått in intygande från dödsboet. Banken ska börja rapportera dödsboets konton för beskattningsåret 2024, under förutsättning att någon av dödsbodelägarna har skatterättslig hemvist i ett annat land.

Spärrat konto

Ett spärrat konto anses inte vara ett finansiellt konto om det har öppnats i samband med en domstols beslut eller dom. Inte heller ett konto som har öppnats i samband med försäljning, byte eller uthyrning av fast eller lös egendom anses vara ett finansiellt konto om

• medlen på kontot bara består av förskottsbetalning, handpenning, deposition som säkerhet för prestation med direkt koppling till transaktionen eller liknande betalning
• medlen på kontot består av finansiella tillgångar som satts in på kontot i samband med försäljning byte eller uthyrning av egendomen
• kontot har öppnats och används uteslutande för att säkerställa att köparen, säljaren, hyrestagaren eller uthyraren uppfyller sina skyldigheter.

Tillgångarna på kontot inklusive eventuell avkastning ska betalas ut eller fördelas till förmån för köparen, säljaren eller uthyraren för att någon av dessa ska kunna uppfylla sina skyldigheter. Det är framför allt s.k. escrow accounts som avses. Kontot får inte vara ett marginalkonto, knutet till ett kreditkortskonto, eller ha öppnats i syfte att underlätta att skatter eller försäkringsavgifter kan betalas vid ett senare tillfälle (3 kap. 9 § IDKAL). Ett marginalkonto är ett konto som köpare och säljare av vissa finansiella instrument har där de betalar in säkerheter för positioner. Avräkningar görs sedan till och från konton vid förändringar av värdet på positionen (prop. 2015/16 s. 181).

Kvalificerat kreditkortskonto

Ett kvalificerat kreditkortskonto är ett konto som är kopplat till ett kreditkort. Ett sådant konto är inget finansiellt konto om

• insättningar bara accepteras när kontohavaren gör en inbetalning som överstiger det utestående saldot på kortet och det överskjutande beloppet inte omedelbart betalas tillbaka till kunden
• kreditkortsutfärdaren har infört förfaranden från den 1 januari 2016 som förhindrar att kunden gör insättningar över 50 000 USD eller att insättningar över 50 000 USD betalas tillbaka till kunden inom 60 dagar (3 kap. 10 § IDKAL).

Vid bedömning av gränsen på 50 000 USD ska kundinsättningar som uppstått på grund av returnerade varor räknas in men däremot inte insättningar till följd av omtvistade debiteringar (3 kap. 10 § andra stycket IDKAL).

Vilande konton

Vilande konton är inte finansiella konton.

För att kontot ska räknas som ett vilande konto gäller följande (3 kap. 11 § IDKAL):

• Kontot ska vara ett annat finansiellt konto än ett livförsäkringsavtal.
• Det årliga saldot eller värdet vid utgången av kalenderåret får inte överstiga 1 000 US-dollar.
• Kontohavaren får inte ha initierat några transaktioner på kontot eller på något annat konto hos det finansiella institutet under de senaste tre åren.
• Kontohavaren får inte ha kommunicerat med det rapporteringsskyldiga finansiella institutet angående kontot eller något annat av sina konton hos institutet under de senaste sex åren.
• Är det fråga om ett försäkringsavtal med kontantvärde får inte det rapporteringsskyldiga finansiella institutet ha kommunicerat med kontohavaren angående kontot eller något annat av kontohavarens konton hos institutet under de senast sex åren. Denna punkt trädde ikraft den 1 januari 2019 och tillämpas första gången i fråga om uppgifter som avser kalenderåret 2019 (punkt 6 av övergångsbestämmelserna till SFS 2018:2036).

Konton som är speciella för Sverige

Skogskonton, skogsskadekonton och upphovsmannakonton är inte sådana spärrade konton som uppfyller kraven på att vara undantagna. Dessa konton är alltså finansiella konton som kan vara rapporteringspliktiga konton.

Det finns inte heller något undantag för investeringssparkonton utan dessa är finansiella konton som kan vara rapporteringspliktiga konton. Det innebär t.ex. att de rapporteringsskyldiga finansiella instituten ska lämna uppgifter om saldon, löpande avkastning samt försäljningsintäkt på tillgångar som förvaras på investerings­sparkonton trots att dessa schablonbeskattas i Sverige.