OBS: Detta är utgåva 2020.15. Visa senaste utgåvan.

En efterarvsrätt kan följa både av lag och av ett testamente. Vem eller vilka som är efterarvingar enligt lag bestäms slutligen vid den efterlevande makens eller makans död och vid efterarv enligt testamente, vid den förste testamentstagarens död.

Efterarv enligt lag

Om den avlidna var gift kan den efterlevande maken eller makans arv omfattas av en efterarvsrätt. Det innebär att den efterlevande maken eller makan ärver vid dödsfallet och att den avlidnas andra arvingar får vänta på sitt arv till dess att den efterlevande maken eller makan också avlidit (3 kap. 1 § första stycket och 2 § första stycket ÄB).

Om någon har rätt till efterarv enligt lag kan det påverka bouppteckningen.

Vilka arvingar har rätt till efterarv?

De arvingar som har rätt till efterarv enligt lag är

  • makarnas gemensamma bröstarvingar (första arvsklassen)
  • arvlåtarens föräldrar, syskon och deras avkomlingar (andra arvsklassen).

Arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn (tredje arvsklassen) har inte rätt till efterarv enligt lag.

Ett särkullbarn kan i vissa fall ha rätt till efterarv om särkullbarnet avstår sitt arv till den efterlevande maken eller makan, eller om basbeloppsregeln är aktuell.

Rätten till efterarv följer samma modell som gäller för arv i all­män­het: om det saknas gemensamma bröstarvingar ärver arvlåtarens föräldrar, syskon och deras avkomlingar.

När bestäms rätten till efterarv?

Vem som verkligen har rätt till efterarv bestäms slutligen vid den efterlevande makens eller makans död (1 kap. 1 § ÄB).

Den som har rätt till efterarv är den som enligt arvsordningen är närmast till arv efter den först avlidna maken eller makan, vid tidpunkten för den efterlevande makens eller makans död. Information om arvsordningen hittar du under Vilka ärver enligt lag.

För att ärva måste efterarvingen alltså antingen ha överlevt den efterlevande maken eller makan, eller vid den efterlevande makens eller makans död ha varit avlad och sedan fötts vid liv.

Efterarv enligt testamente

Rätten till efterarv kan också följa av ett testamente. Testatorn kan i ett testamente bestämma vem eller vilka som ska ha rätt till efterarv.

Om någon har rätt till efterarv enligt ett testamente kan det påverka bouppteckningen.

När bestäms rätten till efterarv?

Vem som verkligen har rätt till efterarv enligt ett testamente bestäms slutligen vid den första testamentstagarens död.

Ett testamente till förmån för någon som inte är född vid testators död är utan verkan. Däremot är testamentet verksamt om en testamentstagare är avlad vid testatorns död och sedan föds vid liv (9 kap. 2 § första stycket ÄB).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar