Skatteverket ska ta ut en återkallelseavgift när verket återkallar ett godkännande för tonnagebeskattning och godkännandet har återkallats på annan grund än företagets egen begäran.
Återkallelseavgift är en särskild avgift (3 kap. 17 § SFL) som Skatteverket under vissa förutsättningar ska ta ut av den som bedriver en kvalificerad rederiverksamhet och är godkänd för tonnagebeskattning.
Återkallelseavgift ska tas ut om Skatteverket i förtid beslutar att återkalla ett godkännande för tonnagebeskattning (49 a kap. 1 § SFL).
Bestämmelserna om återkallelseavgift återfinns i 49 a kap. SFL och ska första gången tillämpas för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
Skatteverket ska ta ut en återkallelseavgift av den som har fått ett godkännande om tonnagebeskattning återkallat enlig 13 a kap. 10 § första stycket 2–4 SFL (49 a kap. 1 § SFL). Det krävs inga andra förutsättningar för att ta ut en återkallelseavgift, vilket innebär att avgiften kan tas ut som en direkt konsekvens av återkallelsebeslutet.
De situationer då Skatteverket kan återkalla ett godkännande för tonnagebeskattning och ta ut en återkallelseavgift är följande:
Skatteverket får avstå från att återkalla ett godkännande om det finns särskilda skäl (13 a kap. 11 § SFL). Det innebär att företaget får behålla sitt godkännande för tonnagebeskattning trots att förutsättningarna för återkallelse är uppfyllda. Därmed blir det inte heller aktuellt att ta ut en återkallelseavgift.
Reglerna om återkallelseavgift ska förebygga att företag som har valt tonnagebeskattning lämnar systemet under bindningstiden.
Att ansöka om godkännande för tonnagebeskattning är frivilligt, men samtidigt är valet bindande under tio år.
Det innebär att ett företag på eget initiativ kan lämna systemet med tonnagebeskattning tidigast från och med det tionde beskattningsåret efter det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske (13 a kap. 14 § SFL).
Samtidigt kan Skatteverket i vissa situationer och på eget initiativ återkalla ett godkännande om tonnagebeskattning (13 a kap. 10 § 2–4 SFL). En sådan återkallelse kan medföra att företaget tvingas lämna systemet med tonnagebeskattning i förtid.
Syftet med att binda ett företag till tonnagebeskattningen under minst tio år är att företaget inte ska kunna välja tonnagebeskattning och tillgodogöra sig fördelarna med schablonbeskattningen för att därefter lämna systemet under bindningstiden och tillgodogöra sig fördelarna med de konventionella reglerna, exempelvis de generösa avskrivningsreglerna (prop. 2015/16:127 s. 96).
En återkallelseavgift består av två delar: grundavgift och tilläggsavgift (49 a kap. 2 § SFL).
Skatteverket ska ta ut en grundavgift för vart och ett av de tidigare beskattningsår som återkallelsen avser (49 a kap. 3 § SFL).
Syftet med grundavgiften är att den som har fått ett godkännande om tonnagebeskattning återkallat ska betala minst lika mycket i skatt för den kvalificerade rederiverksamheten som om godkännandet inte hade återkallats.
Samtidigt som utgångspunkten är att en grundavgift ska tas ut för de tidigare beskattningsår som verksamheten har tonnagebeskattats så finns det i 13 a kap. 17 § 2 SFL en begränsning som säger att grundavgiften får tas ut tidigast för det beskattningsår som har gått ut under det sjätte kalenderåret före det kalenderår då beslutet om återkallelse meddelades. Det innebär att tiden för att ta ut grundavgift följer den tidsram som gäller för omprövning genom efterbeskattning.
Ett företag med kalenderår som beskattningsår godkänns för tonnagebeskattning 2017. År 2027 beslutar Skatteverket att återkalla godkännandet enligt 13 a kap. 10 § 2–4 SFL. En grundavgift ska tas ut under sex år före återkallelseåret, d.v.s. för beskattningsåren 2021–2026.
Det innebär samtidigt att Skatteverket inte kan ta ut någon grundavgift för beskattningsåren 2017–2020 vilket blir en konsekvens av tidsramen i 49 a kap. 3 § andra stycket SFL.
Grundavgiften utgör skillnaden mellan den skatt som skulle ha bestämts för den högsta tonnageinkomsten under de beskattningsår som grundavgiften avser och den skatt som bestäms för respektive år till följd av återkallelsen, om denna skatt är lägre (49 a kap. 3 § första stycket SFL).
Observera att beräkningen ska utgå ifrån den högsta tonnageinkomsten för de aktuella beskattningsåren och inte från den tonnageinkomst som tidigare har fastställts för respektive beskattningsår. Anledningen är att det inte ska vara möjligt att planera inför en återkallelse och få en lägre återkallelseavgift genom att minska flottans storlek.
Skatteverket ska ta ut en grundavgift för beskattningsåren 2021–2026.
Den högsta tonnageinkomsten under dessa år är 600 000 kr.
Skatteverket har vidare omprövat beskattningen för de aktuella åren genom att undanröja tonnagebeskattningen och fastställa en konventionellt beräknad näringsinkomst till:
För beskattningsåren 2021–2023 kan grundavgiften för respektive år beräknas till 600 000 - 400 000 = 200 000 x 22 % (antagen skattesats) = 44 000 kr per år.
För beskattningsåren 2024–2025 kan grundavgiften beräknas till 600 000 - 0 = 600 000 x 22 % (antagen skattesats) = 132 000 kr per år.
För beskattningsåret 2026 ska ingen grundavgift tas ut eftersom tonnageinkomsten understiger den konventionellt beräknade inkomsten.
Syftet med tilläggsavgiften är att understryka betydelsen av att ett val med tonnagebeskattning är bindande (prop. 2015/16:127 s. 98).
En tilläggsavgift ska tas ut med 20 procent av den skatt som skulle ha bestämts för den högsta tonnageinkomsten under de beskattningsår som grundavgiften avser.
Tilläggsavgiften ska därefter multiplicerat med det resterande antal beskattningsår som tonnagebeskattning skulle ha skett om godkännandet för tonnagebeskattning inte hade återkallats (49 a kap. 4 § första stycket SFL).
Vid beräkningen av det antal beskattningsår som skulle ha tonnagebeskattats om inte godkännandet hade återkallats måste Skatteverket beakta att en begäran om återkallelse ska ha kommit in viss tid före sista året med tonnagebeskattning. En sådan begäran om återkallelse ska ha kommit in till Skatteverket senast fyra år före ingången av det sista beskattningsåret för tonnagebeskattning.
Om företaget redan före återkallelsebeslutet har begärt att godkännandet ska återkallas ska resterande antal beskattningsår i systemet med tonnagebeskattning räknas från året då företaget kom in med sin begäran. Är det i stället så att företaget inte har begärt att godkännandet ska återkallas före Skatteverkets återkallelsebeslut ska begäran om återkallelse anses ha gjorts under det beskattningsår då godkännandet för tonnagebeskattning återkallades (49 a kap. 4 § andra stycket SFL).
Ett bolag med kalenderår som beskattningsår är inne på sitt sjunde beskattningsår med tonnagebeskattning. Skatteverket återkallar detta år godkännandet för tonnagebeskattning.
Under de sex år som bolaget beskattats enligt tonnagebeskattningsreglerna har den högsta tonnageinkomsten varit 600 000 kr. Med en skattesats på 22 % kan skatten beräknas till 132 000 kr och tilläggsavgiften till 20 % av skatten eller 26 400 kr för varje år som tilläggsavgiften ska tas ut.
Frågan blir då för hur många år tilläggsavgiften ska beräknas.
Givet är att en tilläggsavgift ska tas ut för år sju d.v.s. det år som godkännandet om tonnagebeskattning återkallas.
Vidare ska tilläggsavgift tas ut för de år som hade kvarstått med tonnagebeskattning om godkännandet inte hade återkallats. I detta fall har företaget inte begärt att godkännandet ska återkallas, vilket innebär att sådan begäran ska anses vara gjord under det år då godkännandet återkallades d.v.s. år sju. Begäran om återkallelse ska ha kommit in till Skatteverket senast fyra år före ingången av det sista året för tonnagebeskattning. Det innebär att uppsägningstiden är fem år och att tilläggsavgiften i detta fall kan beräknas för sex år (år sju och de följande fem åren). Totalt kan tilläggsavgiften beräknas till 158 400 kr (= 26 400 x 6) (se prop. 2015/16:127 s. 99).
Återkallelseavgift är tillsammans med förseningsavgift, skattetillägg, dokumentationsavgift och kontrollavgift en särskild avgift (3 kap. 17 § SFL).
Det innebär att bestämmelserna om befrielse från särskilda avgifter ska tillämpas när Skatteverket tar ut en återkallelseavgift. Skatteverket kan därmed besluta om hel eller delvis befrielse från en återkallelseavgift om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp (51 kap. 1 § SFL).
Av förarbetena framgår att befrielsereglerna borde komma i fråga mer sällan för återkallelseavgift än för andra särskilda avgifter eftersom Skatteverket redan i samband med beslutet om återkallelse ska pröva om det finns särskilda skäl att inte återkalla ett godkännande (prop. 2015/16:127 s. 97).
En situation då det skulle kunna bli aktuellt med befrielse från återkallelseavgift är om den ägda andelen av den kvalificerade flottan har minskat, och det beror på omständigheter utanför det godkända företagets kontroll samtidigt som det inte skulle vara ekonomiskt försvarbart att komplettera flottan (prop.2015/16:127 s. 97).
Vilken tidsfrist m.m. som gäller när Skatteverket ska fatta beslut om återkallelseavgift finns att läsa om under Förvaltningsrätt & förfarande.