Personer med tillräckliga tillgångar för sin försörjning

Vad är tillräckliga tillgångar?

En EES-medborgare har uppehållsrätt om hen har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och har en heltäckande sjukförsäkring för sig och sina familjemedlemmar som gäller i Sverige (3 a kap. 3 § 4 UtlL).

Skatteverket får begära att en EES-medborgare som uppger sig ha uppehållsrätt genom tillräckliga tillgångar visar upp handlingar som styrker att hen har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning (9 § FOF).

I rörlighetsdirektivet är kravet på tillgångar uttryckt som att unionsmedborgaren för egen och sina familjemedlemmars räkning har tillräckliga tillgångar för att inte bli en belastning för den mottagande medlemsstatens sociala biståndssystem under vistelsen (art. 7.1 b rörlighetsdirektivet). Av skäl 10 till rörlighetsdirektivet framgår vidare att personer som utövar sin rätt till fri rörlighet inte bör bli en orimlig belastning för den mottagande medlemsstatens biståndssystem under den första tiden av vistelsen. Därför bör unionsmedborgarnas och deras familjemedlemmars uppehållsrätt under längre tid än tre månader vara underkastat detta villkor.

Medlemsstaterna får inte fastställa något fast belopp som anses vara tillräckliga tillgångar, utan hänsyn måste tas till den berörda personens personliga omständigheter. Detta belopp får i varje fall inte överstiga den beloppsgräns under vilket medborgare i den mottagande medlemsstaten är berättigade till socialt bistånd (artikel 8.4 rörlighetsdirektivet).

EU-kommissionen har lämnat vägledning för tolkningen av begreppet tillräckliga tillgångar i ett meddelande till Europaparlamentet och Rådet om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av rörlighetsdirektivet, KOM(2009) 313 slutlig, avsnitt 2.3.1. Enligt EU-kommissionen är unionsmedborgarens tillgångar tillräckliga om de överstiger den beloppsgräns som i den mottagande medlemsstaten ger rätt till socialt bistånd för att en person ska nå upp till existensminimum. Tillgångarna behöver inte vara periodiska och kan bestå av ackumulerat kapital.

Det ställs inte något krav på tillgångarnas ursprung. Det kan alltså vara fråga om tillgångar från tredje man. Skatteverket får undersöka tillgångarnas existens, storlek och tillgänglighet (C-200/02 Zhu och Chen punkterna 29-31 och mål C-408/03 kommissionen mot Belgien punkt 40 f.).

En inflyttande EES-medborgare som uppger sig ha tillräckliga tillgångar ska styrka sin tillgång till ekonomiska medel. Tillgångarna kan bestå av exempelvis sparat kapital eller periodiska inkomster. Enligt Skatteverkets bedömning ska offentliga bidrag eller stöd från svenska myndigheter inte räknas med vid bedömningen av om personen har tillräckliga tillgångar, eftersom det då är fråga om tillgångar vars utbetalning belastar de svenska trygghetssystemen.

En bedömning av om en EES-medborgare har tillräckliga tillgångar kan enligt Skatteverkets mening utgå från riksnormen för försörjningsstöd som fastställs enligt 2 kap. 1 § SoF. En person eller en familj vars tillgångar inte täcker nivån för riksnormen plus boendekostnaden tyder enligt Skatteverkets bedömning normalt på att kravet på tillräckliga tillgångar inte kan anses uppfyllt.

Tillräckliga tillgångar genom en garantperson

En EES-medborgare kan uppfylla kravet på tillräckliga tillgångar genom att någon annan (en garantperson) garanterar EES-medborgarens försörjning genom att ställa tillgångar till EES-medborgarens förfogande. Då kan en EES-medborgare och familjemedlemmar till en EES-medborgare som annars inte skulle ha uppehållsrätt prövas mot de krav som ställs för en person som uppger sig ha tillräckliga tillgångar. Garantperson kan vara vem som helst. Det har ingen betydelse om garantpersonen är svensk medborgare, är folkbokförd eller har en familjerelation till den inflyttande.

I situationer med en garantperson krävs enligt Skatteverkets mening följande:

• Garantpersonen ska lämna en skriftlig försäkran där det framgår för vem hen ställer upp som garant. I försäkran ska anges vilket belopp som hen avser att garantera. Garantpersonen bör också lämna en förklaring till skälen för att hen agerar garant.
• Garantpersonen ska visa att hen faktiskt förfogar över de tillgångar som garanteras.
• EES-medborgaren ska visa att hen disponerar de garanterade tillgångarna.

Exempel: tillräckliga tillgångar genom en garantperson

Greta och Manfred anmäler flytt till Sverige och av anmälan framgår att de har för avsikt att bo här i minst ett år. Tillsammans med anmälan lämnar de en skriftlig försäkran från Maria. Maria försäkrar att hon ska ställa upp som garantperson för två personer, Greta och Manfred, och ansvara för deras försörjning under ett år genom att regelbundet överföra ett visst angivet belopp till dem. Maria visar upp lönespecifikationer och kontoutdrag till Skatteverket. Av handlingarna framgår att hon har regelbundna inkomster och andra ekonomiska tillgångar, vilket visar att hon förfogar över de tillgångar som garanteras för Greta och Manfred.

Greta och Manfred visar att de disponerar de utlovade tillgångarna från Maria genom utdrag från sina bankkonton. Av kontoutdragen framgår att de regelbundet får överföringar från Maria. Greta och Manfred visar även att de har en heltäckande sjukförsäkring.

Skatteverket bedömer utifrån storleken på de garanterade beloppen och övriga omständigheter att Gretas och Manfred har uppehållsrätt med sådan varaktighet att det kan antas att deras vistelse i landet kommer att uppgå till minst ett år. Greta och Manfred ska därmed folkbokföras.

Heltäckande sjukförsäkring

En EES-medborgare med tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning måste även ha en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige (3 a kap. 3 § 4 UtlL). Sjukförsäkringen kan vara offentlig eller privat.

EU-kommissionen har lämnat vägledning för tolkningen av kravet på sjukförsäkring i ett meddelande till Europaparlamentet och Rådet om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av rörlighetsdirektivet, KOM(2009) 313 slutlig, avsnitt 2.3.2. Enligt EU-kommissionen är en privat eller offentlig försäkring som tecknats i den mottagande medlemsstaten eller någon annanstans i princip godtagbar, så länge som den är heltäckande och inte belastar de offentliga finanserna i den mottagande medlemsstaten.

En prövning av om en sjukförsäkring är heltäckande ska ske i enlighet med proportionalitetsprincipen (C-413/99, Baumbast). Detta framgår även av EU-kommissionens vägledning KOM(2009) 313 slutlig, avsnitt 2.3.2. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärder ska vara ändamålsenliga och nödvändiga för att uppnå det mål som åsyftas. Det ska göras en proportionalitetsbedömning mellan å ena sidan EES-medborgarens och dennes familjemedlemmars intressen och å andra sidan medlemsstatens intresse (C-413/99 Baumbast och Migrationsöverdomstolen 2015-09-18, mål nr UM 3604-14).

Offentlig sjukförsäkring

En EES-medborgare kan visa att hen har en heltäckande sjukförsäkring med ett intyg för utlandet som visar att EES-medborgaren har rätt till sjukvård i Sverige på grund av att hen är försäkrad i ett annat EES-land eller i Schweiz. Ett sådant intyg utfärdas av behörig socialförsäkringsinstitution i det andra EES-landet eller Schweiz. Intyget kan exempelvis benämnas S1, E106, E109 och E121, men även andra intyg kan förekomma.

I vissa fall anges även familjemedlemmar på intygen. Skatteverket gör en bedömning av vilken innebörd intygen har. Att en person anges som familjemedlem på ett intyg betyder inte alltid att även familjemedlemmen omfattas av en heltäckande sjukförsäkring. Exempelvis gäller intyg S1 och E121 endast för innehavaren av intyget.

Giltighetstid för ett intyg om offentlig sjukförsäkring

Ett intyg om offentlig sjukförsäkring ska enligt Skatteverkets bedömning som huvudregel vara giltigt i ett år, eller i vart fall under större delen av den vistelsetid om ett år som ska göras antaglig för att personen ska kunna folkbokföras (3 § FOL).

Det europeiska sjukförsäkringskortet visar inte att en EES-medborgare med tillräckliga tillgångar har en heltäckande sjukförsäkring

Det europeiska sjukförsäkringskortet (EHIC) intygar att kortinnehavaren har rätt till vårdförmåner vid tillfälliga vistelser i en annan medlemsstat (Administrativa kommissionen för samordning av de sociala trygghetssystemen, Beslut nr S1 av den 12 juni 2009 om det europeiska sjukförsäkringskortet, artikel 8 och 9). Av EU-kommissionens meddelande KOM(2009) 313 slutlig framgår att det europeiska sjukförsäkringskortet erbjuder en allsidig täckning när den berörda ESS-medborgaren inte flyttar, i den mening som avses med förordning (EEG) nr 1408/71, till den mottagande medlemsstaten utan har avsikt att återvända, t.ex. vid studier eller arbetsplacering i en annan medlemsstat. (Förordning 1408/71 är numera ersatt av förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.)

Det europeiska sjukförsäkringskortet garanterar alltså bara rätt till ersättning för vård under en tillfällig vistelse och inte vid bosättning i ett annat medlemsland än det där personen är försäkrad. Kortet är därför inte ett bevis på att den behöriga institutionen står för sådana vårdkostnader som kan komma att uppstå vid bosättning i Sverige (KRNS 2014-10-23, mål nr 4590-13 och KRNS 2014-10-23, mål nr 5788-13).

Mot denna bakgrund kan en EES-medborgare med tillräckliga tillgångar inte visa att hen har en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige genom att visa upp ett europeiskt sjukförsäkringskort (EHIC).

Privat sjukförsäkring

Vad som är en heltäckande sjukförsäkring måste avgöras i det enskilda fallet. Vid bedömningen om en privat sjukförsäkring är att betrakta som heltäckande räcker det inte med att göra en jämförelse med vad som täcks av det offentliga sjukvårdssystemet i Sverige. Däremot kan en sådan jämförelse vara en utgångspunkt för bedömningen (MiÖD 2015-09-18, mål nr UM 3604-14).

Om EES-medborgaren uppvisar en privat sjukförsäkring ska Skatteverket pröva om sjukförsäkringen är att betrakta som heltäckande. Prövningen ska vara individuell och ska ske med iakttagande av proportionalitetsprincipen (C-413/99 Baumbast).

Om det klart framgår att en privat sjukförsäkring motsvarar den allmänna försäkringen i det EES-land som personen är medborgare i eller flyttar ifrån kan försäkringen enligt Skatteverkets bedömning betraktas som heltäckande. Även om det finns vissa beloppsbegränsningar eller andra begränsningar i försäkringsskyddet så kan en sådan försäkring normalt sett anses vara heltäckande.

Riktlinjer för bedömningen av privata sjukförsäkringar

Frågan om en privat sjukförsäkring är att betrakta som heltäckande måste bedömas utifrån försäkringsvillkoren och övriga omständigheter i det enskilda fallet. För att öka förutsebarheten har Skatteverket dock tagit fram vissa generella riktlinjer för vad som bör krävas för att en privat sjukförsäkring ska kunna anses som heltäckande. Skatteverket har bland annat tagit ställning till att vissa nedan angivna begränsningar i försäkringens täckningsgrad är godtagbara, mot bakgrund av proportionalitetsprincipen.

Enligt Skatteverket ska försäkringen

• vara gällande och omfatta bosättning i Sverige
• gälla den inflyttande personen
• normalt vara giltig i ett år, eller i vart fall under större delen av den vistelsetid om ett år som ska göras antaglig (3 § FOL)
• ersätta nödvändig vård upp till ett riktvärde om cirka 10 miljoner kronor, med ett betydligt lägre riktvärde bör den täcka hemresa för fortsatt vård i hemlandet.

Försäkringen ska dessutom sakna begränsningar som innebär att den inte ersätter nödvändig vård. Nedanstående begränsningar i försäkringens täckningsgrad är dock generellt godtagbara

• tandvård
• fertilitetsbehandlingar
• frivilliga skönhetsingrepp
• force majeuresituationer, exempelvis vid krig och naturkatastrofer
• förebyggande hälsovård som exempelvis icke medicinskt motiverade hälsoundersökningar
• vaccinationer
• vård av skador till följd av deltagande i officiella idrottstävlingar eller träning inför sådana tävlingar
• vård av skador till följd av riskfyllda aktiviteter som exempelvis fallskärmshoppning och bergsbestigning
• vård av skador till följd av brottslig gärning
• vård till följd av självskador eller suicidförsök
• vård till följd av substansmissbruk
• vård till följd av tidigare åkommor (pre-existing conditions).

En privat sjukförsäkring är enligt Skatteverkets bedömning att anse som heltäckande om den har en täckningsgrad som ryms inom ovanstående riktlinjer.

Exempel: en försäkring som inte ersätter någon form av vård för psykiska åkommor är inte en heltäckande sjukförsäkring

Anne anmäler flytt till Sverige och uppvisar en privat sjukförsäkring. Av villkoren framgår att ingen vård för psykiska åkommor ersätts. Det är inte fråga om en begränsning som generellt sett godtas enligt Skatteverkets riktlinjer för privata sjukförsäkringar. Det faktum att ingen vård för psykiska åkommor ersätts innebär att det är fråga om en omfattande begränsning som enligt Skatteverkets bedömning medför att försäkringen inte är att anse som heltäckande. Anne har därmed inte visat att hon har uppehållsrätt och ska därför inte folkbokföras.