OBS: Detta är utgåva 2020.15. Visa senaste utgåvan.

En registrerad EU-handlare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att redovisa skatt samlat för redovisningsperioder för de skattepliktiga varor denne yrkesmässigt genom distansförsäljning eller genom förmedling av distansförsäljning från undantagna säljare för in till Sverige.

Nytt: 2020-09-07

Länk till konsoliderad version av LSKE och länk till konsoliderad version av FSKE, uppdaterade med lagändringar per den 1 september 2020.

Vad menas med registrerad EU-handlare?

En registrerad EU-handlare är en fysisk eller juridisk person som fått ett godkännande av Skatteverket att redovisa skatt enligt LSKE samlat för redovisningsperioder för de skattepliktiga varor denne yrkesmässigt genom distansförsäljning eller genom förmedling av distansförsäljning från undantagna säljare för in till Sverige.

Den som godkänts som registrerad EU-handlare är skattskyldig (8 § 3 LSKE).

Förutsättningar för godkännande som registrerad EU-handlare

Ett godkännande som registrerad EU-handlare förutsätter enligt 10 b § LSKE att den sökande

  • avser att yrkesmässigt bedriva distansförsäljning av skattepliktiga varor, eller förmedla distansförsäljningar av skattepliktiga varor från undantagna säljare
  • är lämplig som registrerad EU-handlare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt
  • inte är godkänd som lagerhållare enligt 10 § LSKE.

Bestämmelsen motsvarar i stora delar bestämmelserna i 10 § LSKE om godkännande av lagerhållare och 10 a § LSKE om godkännande som registrerad mottagare (prop. 2019/20:99 s. 95).

Av förarbetena framgår att det främst bedöms vara utländska aktörer som kommer att vara intresserade av att bli registrerade EU-handlare, men att det inte finns något hinder mot att svenska aktörer godkänns om de uppfyller förutsättningarna (prop. 2019/20:99 s. 75).

Skatteverket ska se till att ansökningsärendet blir utrett i den omfattning som behövs. En sökande ska dock medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som man vill åberopa till stöd för sin ansökan. Om det behövs ska Skatteverket genom frågor och påpekanden verka för att sökanden förtydligar eller kompletterar sin ansökan (23 § FL).

Yrkesmässigt bedriva distansförsäljning av skattepliktiga varor eller förmedla distansförsäljning av skattepliktiga varor från undantagna säljare

Det är endast den som avser att yrkesmässigt bedriva distansförsäljning eller förmedla distansförsäljning från undantagna säljare som kan godkännas som registrerad EU-handlare.

Vad menas med yrkesmässigt?

Yrkesmässig i det här sammanhanget syftar på yrkesmässig aktivitet. Med yrkesmässig aktivitet menas sådan aktivitet som utförs av en juridisk person eller en fysisk person och avser varor som inte är avsedda för dennes eller dennes familjs personliga bruk (2 § första stycket LSKE).

I förarbetena uttalas följande om begreppet yrkesmässig aktivitet (prop.2016/17:1 s. 432–433):

”I lagförslaget används begreppet avseende yrkesmässig tillverkning, införsel, mottagande och import. Om sådana aktiviteter utförs av en juridisk person anses de således vara yrkesmässiga oavsett syfte. För fysiska personer får en bedömning göras om aktiviteten avser produkter som är avsedda för den enskilde eller dennes familjs personliga bruk. Med personligt bruk avses att det är personen eller familjemedlemmen själv som ska använda produkten. Det kan även innefatta enstaka gåvor, men inte försäljning. En bedömning måste göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Utgångspunkten är att privatpersoners tillverkning, införsel, mottagande eller import är avsedd för personligt bruk. Med tanke på vilka produkter som omfattas av skatten kan dock tillverkningen, införseln, mottagandet eller importen endast avse ett fåtal identiska eller likartade produkter per tillfälle innan det kan ifrågasättas om syftet kan vara annat än personligt bruk.”

Vad är distansförsäljning?

Med distansförsäljning avses försäljning där varorna transporteras till Sverige från ett annat EU-land av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning och där köpet inte är yrkesmässigt för köparen (2 § första stycket LSKE).

För att en försäljning ska anges utgöra en distansförsäljning är det alltså tre kriterier som ska vara uppfyllda:

  • varorna ska transporteras till Sverige från ett annat EU-land,
  • transporten ska utföras av säljaren eller av någon annan för säljarens räkning, och
  • köpet ska inte vara yrkesmässigt för köparen.

Vad menas med förmedling?

Med förmedling menas generellt att en aktör samlar erbjudanden från olika säljare, visar dem för potentiella kunder och sedan förmedlar en försäljning mellan säljaren och köparen (prop. 2019/20:99 s. 95). I praktiken sker förmedling oftast genom webbplatser på internet, men förmedling kan även ske genom applikationer i mobiltelefoner eller andra tekniska lösningar (jfr. prop. 2019/20:99 s. 71).

I förarbetena uttalas även följande om vem som anses vara förmedlare (prop. 2019/20:99 s. 71):

En förmedlare är en aktör om samlar erbjudanden från andra säljare på sin webbplats. Detta kombineras i vissa fall med egen försäljning. Kunden kan via förmedlarens webbplats få upp erbjudanden från säljare och köpa en vara från säljaren utan att lämna förmedlarens webbplats. Erbjudanden från säljarna visas på webbplatsen på samma eller liknande sätt som om kunden köpt varan direkt från förmedlaren. Avtalet för köpet ingås mellan kunden och säljaren, men det står normalt klart för köparen att förmedlaren är inblandad och förmedlar försäljningen.

En förmedlare ska även ha någon form av ekonomisk vinning av köpet. Betalning sker normalt från köparen till förmedlaren, som sedan vidarebefordrar betalningen till säljaren efter att ha dragit av en provision. Om betalning sker direkt från köparen till säljaren utesluter det dock i sig inte att den aktör som förmedlar försäljningen ses som en förmedlare om den på något annat sätt får ersättning för förmedlingen, exempelvis genom att säljaren betalar en avgift till förmedlaren.

Rena sökmotorer, som enbart visar länkar till andra webbplatser anses inte vara förmedlare. Inte heller sidor för prisjämförelser som länkar till säljarnas webbplatser anses vara förmedlare. Aktörer som enbart förmedlar betalning mellan köparen och säljaren eller förmedlaren men som i övrigt inte är inblandade i köpet är inte heller att se som en förmedlare.

Vad är en undantagen säljare?

En undantagen säljare är en säljare som inte är godkänd som lagerhållare enligt 10 §, registrerad mottagare enligt 10 a § eller registrerad EU-handlare enligt 10 b § och vars årliga försäljning av skattepliktiga varor till Sverige inte överskrider 100 000 kr för innevarande eller föregående kalenderår (2 § första stycket LSKE).

Definitionen av undantagen säljare täcker in sådana säljare som vid distansförsäljning inte själva är skattskyldiga. Tröskelvärdet 100 000 kr avser all försäljning av skattepliktiga varor till Sverige och inte enbart försäljning till konsumenter. Försäljningen räknas varje kalenderår för sig, men det är tillräckligt att den överskrider 100 000 kr antingen innevarande eller föregående år för att tröskelvärdet ska anses vara överskridet (prop. 2019/20:99 s. 91–92).

Vid beräkning av den årliga försäljningen för undantagna säljare ska inte mervärdesskatten beaktas och inte heller fraktkostnader till den del de går att särskilja (2 § andra stycket LSKE).

Exempel på när fraktkostnader inte går att särskilja är då säljaren erbjuder ”gratis” frakt och kunden indirekt betalar för frakten genom ett högre pris på varan. I sådana fall ska hela priset som anges för elektronikvaran räknas mot tröskelvärdet 100 000 kronor, även om delar av priset i praktiken avser fraktkostnader (prop. 2019/20:99 s. 92).

Lämplighet

Ett godkännande som registrerad EU-handlare förutsätter att den sökande är lämplig att vara registrerad mottagare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (10 b § 2 LSKE). Med ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt menas sådana förhållanden och omständigheter som kan påverka risken för skatteundandragande. Detta framgår bland annat av förarbetsuttalanden till motsvarande bestämmelse om godkännande av lagerhållare enligt LSKE (jfr prop. 2016/17:1 s. 349).

Rekvisiten för lämplighets­prövningen för de olika typerna av godkända aktörer enligt LSKE är samma som för samtliga godkända aktörer enligt LAS, LTS, LSE, LSNP och LSP som ska lämplighets­prövas. Lämplighets­prövningar för andra typer av godkända aktörer kan därför ge viss ledning för bedömningen av om någon är lämplig att vara registrerad mottagare. Även förarbets­uttalanden om lämplighets­prövning av aktörerna inom uppskovs­förfarandet (godkända upplagshavare m.fl. enligt LAS, LTS och LSE) kan ge viss ledning.

I förarbetena till LAS, LTS och LSE uttalas följande om lämplighetsprövningen av den som ansöker om godkännande som någon typ av aktör inom uppskovsförfarandet: Även om rekvisiten för lämplighetsprövningen är lika de som gäller för aktörer inom uppskovsförfarandet så innebär inte detta att lämplighetsprövningen av de olika aktörerna ska vara identisk. Det ligger i sakens natur att lämplighetsprövningen kan behöva vara mer omfattande vid godkännande av den som avser att vara upplagshavare än för den som avser att vara registrerad varumottagare (jfr prop. 2009/10:40 s. 164). På motsvarande sätt bör omfattningen av lämplighetsprövningen av den som ansöker om godkännande som registrerad EU-handlare anpassas efter vad som är relevant för en sådan aktör. 

Om sökanden är en juridisk person ska lämplighetskravet även omfatta den eller de fysiska personer som har bestämmande inflytande i bolaget. Detta överensstämmer med kammarrättens bedömning i ett mål avseende godkännande som upplagshavare enligt LAS (KRSU 2002-11-22, mål nr 84-2002). Även om målet gällde godkännande som upplagshavare enligt LAS har domen betydelse för tillämpningen av lämplighetskravet för registrerad EU-handlare enligt LSKE.

En registrerad EU-handlares lämplighet påverkas av om en företrädare misskött sina åligganden i andra bolag. Detta har prövats av Kammarrätten i ett mål om återkallelse av ett godkännande som lagerhållare enligt LTS. Även om målet gällde en lagerhållare enligt LTS kan domen ge ledning för tillämpningen av lämplighetskravet för registrerad EU-handlare enligt LSKE.

Kammarrätten har dessutom i flera mål prövat frågan om upplagshavares lämplighet enligt LAS. Även om domarna avser alkoholskatt och upplagshavares lämplighet kan de ge viss ledning för tillämpningen av lämplighetskravet enligt LSKE.

Inte vara godkänd lagerhållare

För att kunna godkännas som registrerad EU-handlare får den sökande inte vara godkänd lagerhållare enligt 10 § LSKE (10 b § 3 LSKE).

I samband med att bestämmelserna om registrerad EU-handlare infördes uttalades att eftersom skattskyldigheten inträder vid olika tidpunkter för lagerhållare och registrerade EU-handlare så skulle det medföra problem om det var möjligt att vara godkänd som dessa båda samtidigt. En aktör kan därför vara antingen lagerhållare eller registrerad EU-handlare. Det finns dock inget hinder mot att vara godkänd som registrerad mottagare och registrerad EU-handlare samtidigt, eftersom skattskyldigheten inträder vid samma tidpunkt för båda aktörerna. (prop. 2019/20:99 s. 75).

Om en lagerhållare istället vill bli godkänd som registrerad EU-handlare får godkännandet som lagerhållare återkallas (prop. 2019/20:99 s. 95­–96).

Ansökan om godkännande som registrerad EU-handlare

Ansökan om godkännande som registrerad EU-handlare ska göras skriftligt på blankett enligt formulär som fastställs av Skatteverket (6 § FSKE). Ansökan ska göras på blanketten ”Ansökan, Skatt på kemikalier i viss elektronik - Registrerad EU-handlare” (SKV 5466).

Beslut om godkännande som registrerad EU-handlare

Skatteverket prövar frågor om godkännande av registrerad EU-handlare (4 § FSKE). Om Skatteverket bedömer att förutsättningar för godkännande som registrerad EU-handlare finns meddelar Skatteverket ett beslut om att den sökande har godkänts som registrerad mottagare. Av beslutet framgår från och med vilket datum som godkännandet gäller.

Beslut om godkännande som registrerad EU-handlare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 16 § LSKE.

Ett beslut om godkännande som registrerad EU-handlare är sekretessbelagt.

Vissa förändringar ska anmälas

Den som har godkänts som registrerad EU-handlare ska anmäla till Skatteverket om (5 § FSKE):

  • det sker betydande ändringar av ägarförhållandena
  • firmatecknare, revisor eller styrelse ändras
  • det i övrigt sker ändringar av de uppgifter som
    • har lämnats eller skulle ha lämnats i samband med ansökan om godkännande
    • har anmälts till Skatteverket efter godkännandet.

Återkallelse av godkännandet

Ett beslut att godkänna någon som registrerad EU-handlare är ett gynnande förvaltningsbeslut och får bara ändras till den enskildes nackdel under vissa förutsättningar. En sådan förutsättning är om det framgår av beslutet eller av de föreskrifter som beslutet har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas. För återkallelse av godkännande som registrerad mottagare finns sådana föreskrifter i 10 c § LSKE.

Ett godkännande som registrerad EU-handlare ska enligt 10 c § LSKE återkallas av Skatteverket om

  • förutsättningarna för godkännande inte längre finns, eller
  • den registrerade EU-handlaren begär det.

Ett beslut om återkallelse gäller omedelbart, om inte något annat anges i beslutet (10 c § LSKE).

Beslut om återkallelse av godkännande som registrerad EU-handlare omfattas inte av SFL:s bestämmelser om överklagande utan överklagas i stället med stöd av 16 § LSKE.

Ett beslut om återkallelse av godkännande som registrerad EU-handlare är sekretessbelagt.

Återkallelse på grund av att förutsättningarna för godkännandet inte längre finns

En av förutsättningarna för att bli godkänd som registrerad EU-handlare är att sökanden är lämplig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt (10 b § 2 LSKE). Om en redan godkänd registrerad EU-handlare brister i dessa avseenden får Skatteverket återkalla godkännandet, eftersom förutsättningarna för godkännandet inte längre finns (10 c § LSKE).

Kammarrätten har prövat flera mål där Skatteverket har återkallat godkännandet på grund av upplagshavares misskötsamhet eller misskötsamhet hos personer med bestämmande inflytande över upplagshavaren. Rättsfallen gäller återkallelse av godkännande som upplagshavare enligt LAS, men är i många delar även relevanta vid bedömningen av lämplighet som registrerad EU-handlare enligt LSKE.

Godkännande som registrerad EU-handlare vid fusion av aktiebolag

Ett godkännande som registrerad EU-handlare gäller en viss juridisk eller fysisk person. Skatteverket anser att ett godkännande som registrerad EU-handlare inte övergår till det övertagande aktiebolaget vid en fusion. Godkännandet upphör att gälla från tidpunkten då aktiebolaget anses upplöst eftersom det överlåtande aktiebolaget då inte längre finns.

Vid en fusion måste det övertagande aktiebolaget därför ansöka om ett nytt godkännande som registrerad EU-handlare om bolaget avser att driva verksamhet vidare som registrerad mottagare. Skatteverket ska pröva om det aktiebolaget uppfyller förutsättningarna för ett godkännande.

Godkännande som registrerad EU-handlare vid konkurs

Om en registrerad EU-handlare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet (11 § LSKE).

Det är samma godkännande som registrerad EU-handlare som övergår till konkursboet. Det är alltså inte fråga om att konkursgäldenärens godkännande återkallas och ersätts med ett godkännande för konkursboet. Om konkursförvaltaren inte vill att godkännandet ska kvarstå kan förvaltaren begära att det återkallas (prop. 2019/20:99 s.96 jämförd med prop. 2017/18:294 s. 117, prop. 2016/17:1 s. 437 och prop. 2013/14:10 s. 122). Det krävs inte att konkursen sker enligt svensk lagstiftning. Bestämmelserna ska även tillämpas på motsvarande förfaranden enligt andra länders lagstiftning (prop. 2019/20:99 s 96).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRSU 2002-11-22, mål nr 84-2002 [1]

Lagar & förordningar

  • Förordning (2017:214) om skatt på kemikalier i viss elektronik [1]
  • Förvaltningslag (2017:900) [1]
  • Lag (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik [1] [2]

Propositioner

  • Proposition 2009/10:40 Det nya punktskattedirektivet [1]
  • Proposition 2013/14:10 Vissa frågor om förfarandet avseende skatt på alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter [1]
  • Proposition 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017 [1] [2] [3]
  • Proposition 2017/18:294 Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet [1]
  • Proposition 2019/20:99 Vårändringsbudget för 2020 [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9]

Ställningstaganden

  • Godkännande som registrerad EU-handlare vid fusion av aktiebolag, punktskatt [1]

Referenser inom kemikalieskatt på viss elektronik