Meny

Ett företags innehav av andelar i andra företag kan bl.a. klassificeras som andelar i intresseföretag. Hur andelarna ska redovisas beror på vilken normgivning företaget följer.

Du får här veta de viktigaste principerna i respektive regelverk och du behöver läsa regelverken för en fullständig bild.

Vad är ett intresseföretag?

Definitionen av intresseföretag utgår från att ett företag har ett ägarintresse i en juridisk person. Med ägarintresse avses ett innehav av andelar i ett annat företag som är avsett att främja verksamheten i ägarföretaget genom att skapa en varaktig förbindelse med det andra företaget. Ett innehav av minst 20 procent av kapitalet i det andra företaget ska anses utgöra ett ägarintresse, om inte något annat framgår av omständigheterna (1 kap. 4 a § ÅRL). Denna presumtion kan brytas om det t.ex. står klart att ett andelsinnehav som uppgår till 20 procent endast är en investering som inte är avsedd att främja verksamheten i ägarföretaget. Även om bestämmelsen närmast tar sikte på andelsägande i aktiebolag har den även betydelse vid ägande i ekonomiska föreningar eller utländska företag som motsvarar aktiebolag och ekonomiska föreningar (prop. 2015/16:3 s. 196).

Om ett företag har ett ägarintresse enligt 1 kap. 4 a § ÅRL i en juridisk person som inte är ett dotterföretag eller ett gemensamt styrt företag som företaget samäger, och utövar ett betydande inflytande över den juridiska personens driftsmässiga och finansiella styrning är den juridiska personen ett intresseföretag till företaget (1 kap. 5 § första stycket ÅRL).

Om ett företag har minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i en juridisk person, ska det anses ha ett sådant inflytande över den juridiska personen att ett intresseföretagsförhållande råder. Detta gäller dock inte om något annat framgår av omständigheterna. Det råder också ett intresseföretagsförhållande om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen (1 kap. 5 § andra stycket ÅRL).

I ÅRL finns en definition av närstående och ett krav på att upplysningar vid transaktioner med närstående företag ska lämnas. Upplysningskraven finns i 5 kap. 23 och 24 §§ ÅRL.

En juridisk person anses som närstående till ett företag som upprättar års- eller koncernredovisning (rapporterande företag) om den är ett intresseföretag till den juridiska personen eller till ett företag i en koncern som den juridiska personen ingår i (1 kap. 8 § första stycket 3 ÅRL). Av direktivet framgår att begreppet närstående ska ha samma lydelse som i de internationella redovisningsstandarder som har antagits i enlighet med IAS-förordningen, d.v.s. i IAS 24 Upplysningar om närstående. Definitionen av närstående i ÅRL är avsedd att ha samma innebörd som den i IAS 24 (prop. 2015/16:3 s. 199).

K1: förenklat årsbokslut

Varken det allmänna rådet Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (BFNAR 2006:1) eller det allmänna rådet Ideella föreningar och registrerade trossamfund som upprättar förenklat årsbokslut innehåller några särskilda regler om redovisning av andelar i intresseföretag. Läs om när andelar får ingå i en enskild näringsverksamhet på sidan Poster i enskild näringsverksamhet.

Årsbokslut

För företag som tillämpar det allmänna rådet om Årsbokslut (BFNAR 2017:3) är andelar i intresseföretag alltid en finansiell anläggningstillgång eftersom det är en förutsättning att ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse (BFNAR 2017:3 punkt 18.3). Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen under posten Finansiella anläggningstillgångar och Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag (BFNAR 2017:3 punkt 4.6 eller 4.7). De särskilda reglerna om andelar i intresseföretag finns i kapitel 18 i det allmänna rådet. I slutet av kapitlet finns särskilda regler för vissa företagsformer som ska beaktas vid tillämpning av detta kapitel.

Om andelen i koncernföretaget är en andel i ett handelsbolag gäller också särskilda regler vid värderingen av andelen. Läs mer om andelar i handelsbolag.

Anskaffningsvärde

Vid förvärvet ska andelar i ett intresseföretag tas upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL). Ett exempel på utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet är externa arvoden som har ett direkt samband med köpet. Grundläggande bestämmelser om beräkning av anskaffningsvärdet för tillgångar finns i kapitel 8 i det allmänna rådet (BFNAR 2017:3 kommentaren till punkt 18.4).

Erhållen emissionsinsats på andel i intresseföretag ska öka det redovisade värdet på andelen när behörigt organ har fattat beslut om insatsemission (BFNAR 2017:3 punkt 18.5).

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett intresseföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, så får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2017:3 punkt 18.6).

Vinstutdelning på andelar

Vinstutdelning på andelar i intresseföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas (BFNAR 2017:3 punkt 18.13).

Nedskrivning

Om en anläggningstillgång har ett lägre värde än anskaffningsvärdet eller det redovisade värdet ska tillgången skrivas ner till det lägre värdet om det värdet kan antas vara bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värdet tillgången har på balansdagen även om det kan antas att värdenedgången inte är bestående (4 kap. 5 § ÅRL). Vid en nedskrivningsprövning ska det redovisade värdet på andelen i intresseföretaget som är en anläggningstillgång jämföras med ett värde beräknat enligt de metoder som används vid värdering av företag. En tillfällig resultatförsämring behöver inte leda till någon nedskrivning (BFNAR 2017:3 punkt 18.8).

Är värdet på andelen noll kronor ska tillgången alltid skrivas ned till noll kronor. Om värdet på andelen överstiger noll kronor behöver en nedskrivning inte göras om tillgångens värde understiger det redovisade värdet med mindre än det lägsta av 25 000 kr och 10 procent av det egna kapitalet vid årets ingång. En nedskrivning ska däremot alltid göras om det sammanlagda värdet på företaget finansiella anläggningstillgångar på balansdagen understiger deras sammanlagda redovisade värde med mer än det lägsta av 25 000 kr och 10 procent av det egna kapitalet (BFNAR 2017:3 punkt 18.9).

Om det finns ett avtal om avyttring av andelen finns på balansdagen och avyttringen kommer att leda till en förlust ska andelen skrivas ned till nettoförsäljningsvärdet (BFNAR 2017:3 punkt 18.10).

Återföring av nedskrivning

Om det inte längre finns skäl för en nedskrivning ska den återföras (4 kap. 5 § ÅRL). En nedskrivning ska återföras till den del värdet på tillgången har ökat jämfört med värdet vid nedskrivningen. Värdet ska beräknas på samma sätt som vid nedskrivningen (BFNAR 2017:3 punkt 18.11).

K2: årsredovisning i mindre företag

För företag som tillämpar det allmänna rådet Årsredovisning i mindre företag (BFNAR 2016:10) är andelar i intresseföretag alltid en finansiell anläggningstillgång eftersom det är en förutsättning att ägandet utgör ett led i en varaktig förbindelse (BFNAR 2016:10 punkt 19.3). Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen under posten Finansiella anläggningstillgångar och Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag (BFNAR 2016:10 punkt 4.7 eller 4.8). De särskilda reglerna om andelar i intresseföretag finns i kapitel 19 i det allmänna rådet. I slutet av kapitlet finns särskilda regler för vissa företagsformer som ska beaktas vid tillämpning av detta kapitel.

Om andelen i intresseföretaget är en andel i ett handelsbolag gäller också särskilda regler vid värderingen av andelen. Läs mer om andelar i handelsbolag.

Anskaffningsvärde

Vid förvärvet ska andelar i ett intresseföretag tas upp till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv. I anskaffningsvärdet för en förvärvad tillgång ska man utöver inköpspriset räkna in andra utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet (4 kap. 3 § första och andra stycket ÅRL). Ett exempel på utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet är externa arvoden som har ett direkt samband med köpet. Grundläggande bestämmelser om beräkning av tillgångars anskaffningsvärde finns i kapitel 9 i det allmänna rådet (kommentaren till rubriken Anskaffningsvärde och redovisat värde i kapitel 19)

Erhållen emissionsinsats på andel i koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrt företag ska öka det redovisade värdet på andelen när behörigt organ har fattat beslut om insatsemission (BFNAR 2016:10 punkt 19.4).

Aktieägartillskott

Aktieägartillskott som ett företag lämnar till ett intresseföretag ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Om utfästelsen lämnas efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges, så får tillskottet redovisas på balansdagen. När ett behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas (BFNAR 2016:10 punkt 19.5).

Nedskrivning

Om en anläggningstillgång har ett lägre värde än anskaffningsvärdet eller det redovisade värdet ska tillgången skrivas ner till det lägre värdet om det värdet kan antas vara bestående. En finansiell anläggningstillgång får skrivas ned till det lägre värdet tillgången har på balansdagen även om det kan antas att värdenedgången inte är bestående (4 kap. 5 § ÅRL). Vid en nedskrivningsprövning ska det redovisade värdet på andelen i intresseföretaget som är en anläggningstillgång jämföras med ett värde beräknat enligt de metoder som används vid värdering av företag. En tillfällig resultatförsämring behöver inte leda till någon nedskrivning (BFNAR 2016:10 punkt 19.7).

Är värdet på andelen noll kronor ska tillgången alltid skrivas ned till noll kronor. Om värdet på andelen överstiger noll kronor behöver en nedskrivning inte göras om tillgångens värde understiger det redovisade värdet med mindre än det lägsta av 25 000 kr och 10 procent av det egna kapitalet vid årets ingång. En nedskrivning ska däremot alltid göras om det sammanlagda värdet på företaget finansiella anläggningstillgångar på balansdagen understiger deras sammanlagda redovisade värde med mer än det lägsta av 25 000 kr och 10 procent av det egna kapitalet (BFNAR 2016:10 punkt 19.8).

Om det finns ett avtal om avyttring av andelen finns på balansdagen och avyttringen kommer att leda till en förlust ska andelen skrivas ned till nettoförsäljningsvärdet (BFNAR 2016:10 punkt 19.9).

Återföring av nedskrivning

Om det inte längre finns skäl för en nedskrivning ska den återföras (4 kap. 5 § ÅRL). En nedskrivning ska återföras till den del värdet på tillgången har ökat jämfört med värdet vid nedskrivningen. Värdet ska beräknas på samma sätt som vid nedskrivningen (BFNAR 2016:10 punkt 19.10).

Vinstutdelning på andelar

Vinstutdelning på andelar i intresseföretag ska normalt redovisas som intäkt när ett behörigt organ har fattat beslut att utdelning ska lämnas (BFNAR 2016:10 punkt 19.12).

K3: årsredovisning och koncernredovisning

Intresseföretag definieras enligt 1 kap. 5 § ÅRL. Ett ägarföretag är det företag som äger andelar i ett intresseföretag. Det förhållandet att ett annat företag har majoriteten eller en betydande andel i intresseföretaget utesluter inte att ägarföretaget kan utöva ett betydande inflygande.

Andelarna i intresseföretaget ska vid förvärvet värderas till ett belopp som motsvarar utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning. I anskaffningsvärdet för en sådan andel ska, förutom inköpspriset, även utgifter direkt hänförliga till förvärvet inräknas (4 kap. 3 § första och andra styckena ÅRL).

Överföring till medlemsinsatser genom insatsemission i ett intresseföretag ska redovisas som en intäkt och en ökning av andelens värde hos ägaren. Intäkten ska redovisas när ett behörigt organ har fattat beslut om överföringen (BFNAR 2012:1 punkt 14.14).

Företag som ingår i en koncern vars koncernredovisning upprättas enligt IFRS får i vissa fall värdera andelarna i ett intresseföretag till verkligt värde enligt 4 kap. 14 b § tredje stycket ÅRL, se 4 kap. 13 a § ÅRL).

Tillskott

Ett tillskott som en ägare lämnar utan att få emitterade aktier eller andra egenkapitalinstrument i utbyte ska redovisas som en ökning av andelens redovisade värde (BFNAR 2012:1 punkt 6.4). En återbetalning av ett lämnat tillskott ska redovisas som en minskning av andelens redovisade värde (BFNAR 2012:1 punkt 6.5).

Vinstutdelningar på andelar

För företag som tillämpar det allmänna rådet Årsredovisning och koncernredovisning (BFNAR 2012:1) ska redovisa utdelning från andelar i ett intresseföretag som intäkt, oavsett om utdelningen härrör från ackumulerade vinster i intresseföretaget före eller efter förvärvstidpunkten (BFNAR 2012:1 punkt 14.13).

Företag som följer internationella redovisningsregler

Ett företag som följer internationella redovisningsregler ska när den finansiell rapport upprättas i den juridiska personen redovisa sina innehav i intresseföretag antingen till anskaffningsvärdet, i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument eller enligt kapitalandelsmetoden enligt IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures (IAS 27 Separata finansiella rapporter punkt 10). Företaget ska tillämpa samma redovisningsprincip för varje kategori av innehav.

Av RFR 2 framgår att IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures inte ska tillämpas i juridisk person, såvida företaget inte frivilligt har valt att redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Om ett företag frivilligt väljer att redovisa andelar i intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden i enlighet med IAS 27 punkt 10 ska relevanta punkter i IAS 28 tillämpas varvid bl.a. följande beaktas (RFR 2 IAS 28 punkt 2).

  1. Vid redovisning enligt kapitalandelsmetoden i juridisk person ska relevanta regler i ÅRL beaktas. Detta betyder bland annat att de undantag som införts i RFR 2 avseende IFRS 3 angående goodwill och immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod ska tillämpas. Vidare betyder detta att omvärdering av tidigare ägd andel ej ska ske då innehavet upphör att vara ett intresseföretag och i stället blir ett övrigt innehav eller ett dotterföretag.
  2. IAS 27 punkt 10 samt de punkter i IAS 28 som behandlar klassificering som avsedd för försäljning inte tillämpas.
  3. Regleringar om avsättning till kapitalandelsfond enligt 7 kap. 28 § ÅRL ska beaktas.
  4. De upplysningskrav som framgår av 7 kap. 26 § andra stycket ÅRL ska beaktas.

Företaget som tillämpar Finansinspektionens föreskrifter

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska som huvudregel tillämpa de internationella redovisningsreglerna eller alternativa regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, om det är förenligt med ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter. Läs om hur kreditinstitut och värdepappersbolag ska tillämpa reglerna.

Motsvarande regler finns för försäkringsföretag som tillämpar ÅRFL. Läs om hur försäkringsföretag ska tillämpa finansinspektionens föreskrifter.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin [1] [2]

Övrigt

Referenser inom bokföring & redovisning