Meny

Idrottare kan få avdrag för vissa kostnader i den idrottsliga verksamheten, till exempel för idrottsutrustning och resor.

Avdragsgilla kostnader

Utgifter för att förvärva och behålla inkomsterna ska dras av som kostnad från summan av de skattepliktiga inkomsterna i den idrottsliga verksamheten (12 kap. 1 § IL). Avdrag får göras i princip för samtliga kostnader som varit nödvändiga för verksamheten, men i normalfallet inte med så stora belopp att underskott uppstår.

Skatteverket anser att utgifter som överstiger motsvarande inkomst inte bör vara avdragsgilla i de fall utgifterna inte kan hänföras till någon inkomstgivande verksamhet. Det gäller också när de i övrigt helt eller delvis har karaktär av personliga levnadskostnader, som till exempel kan förekomma vid föreningsarbete eller tävlingsdeltagande. Överskjutande kostnader är normalt sett sådana privata levnadskostnader som man inte får avdrag för (9 kap. 2 § IL).

En idrottare har i vissa fall rätt till avdrag för agent- och managerkostnader.

Reglerna för avdragsrätt behandlas även i SKV A 2008:31.

Idrottsutrustning

En idrottare kan få avdrag för utgifter för inköp av idrottsredskap eller annan specialutrustning för den idrottsliga verksamheten. Den allmänna avdragsbegränsningen på 5 000 kr gäller (12 kap. 2 § tredje stycket IL).

Avdrag får göras för:

  • Skyddsutrustning och skyddskläder (12 kap. 32 § IL), till exempel hjälm, hörselskydd, tandskydd, benskydd och ishockeyhandskar. Med skyddskläder menas sådana kläder och skor som har särskilda skyddsegenskaper mot bland annat mekaniska skador.
  • Idrottsredskap som är nödvändiga för att kunna utöva sporten, till exempel klubba, racket, bollar, skridskor, skidor och stavar. Även skor kan i vissa fall vara idrottsredskap, men de ska då avvika från vanliga träningsskor så mycket att de i praktiken bara kan användas vid utövande av sporten, t.ex. fotbollsskor med dobbar och skidpjäxor.
  • Domarutrustning, till exempel visselpipa, stoppur, signalkort och flaggor.

Avdrag medges som direktavdrag eller förslitningsavdrag

Avdrag för kostnaden för utrustningen medges antingen genom direktavdrag eller som förslitningsavdrag.

Avdraget ska i vissa fall reduceras

Avdraget ska reduceras om utrustningen även har karaktär av personlig levnadskostnad, eller om den kan utnyttjas även i annan verksamhet. I så fall får en skälig del av anskaffningskostnaden dras av.

Det här kan man inte få avdrag för

Avdrag får inte göras för:

  • Inköp av kläder och skor som inte är skyddskläder eller idrottsredskap, till exempel tävlingskläder, domarkläder, träningsoverall, träningsskor, regnkläder och underställ. Det gäller även om kläderna bara används i tjänsten eller i tävlingssammanhang.
  • Utgifter för tvätt av kläder.
  • Utgifter för egna motions- eller träningspass och liknande, även om till exempel spelare och domare kan ha höga krav på fysisk förmåga i sina uppdrag.

Man får inte göra avdrag för utrustning som erhållits kostnadsfritt.

Schablonavdrag i vissa fall

Som alternativ till avdrag för övriga utgifter enligt vanliga regler kan man av praktiska skäl i vissa fall göra avdrag med ett skäligt belopp i form av ett schablonbelopp. Avdrag kan göras enligt en schablon under följande förutsättningar:

  • Idrottaren ska själv ha stått för den huvudsakliga delen av kostnaderna för den idrottsliga verksamheten.
  • Inkomsterna från den idrottsliga verksamheten ska inte vara utövarens huvudsakliga inkomster, utan de ska komma från någon annan anställning eller verksamhet.

Kostnaderna får då schablonmässigt beräknas till samma belopp som bruttoersättningen för uppdraget, men högst 3 000 kr. I bruttoersättningen ska man räkna in samtliga skattepliktiga ersättningar och förmåner från den idrottsliga verksamheten, men inte avdragsgilla traktamenten och reseersättningar vid tjänsteresor. Schablonavdraget anses omfatta idrottarens samtliga avdragsgilla övriga utgifter i den idrottsliga verksamheten, förutom utgifter för resor och ökade levnadskostnader. Den allmänna avdragsbegränsningen på 5 000 kr gäller även när kostnaderna beräknas enligt en schablon. Om schablonregeln används får underskott inte uppkomma.

Administrativa ledare får inte använda schablonavdraget. Inte heller kursledare, cirkelledare m.fl. som leder kvällskurser eller liknande i motion, gymnastik eller andra idrottsaktiviteter och som får ersättning per timme, per kväll, per månad eller liknande har rätt att göra schablonavdrag. För dessa svarar i regel arbetsgivaren eller uppdragsgivaren för merparten av kostnaderna och de är vanligtvis helt jämställda med lärare i andra kurser. Kursledare, cirkelledare m.fl. får i stället göra avdrag enligt de allmänna reglerna för de faktiska kostnaderna de haft.

Tjänsteställe och den vanliga verksamhetsorten

Begreppen ”tjänsteställe” och ”den vanliga verksamhetsorten” har betydelse för de avdrag som idrottaren kan göra.

För idrottare och tävlingsfunktionärer är tjänstestället normalt den lokal eller arena där förberedelser, träningar och tävlingar regelmässigt äger rum. För funktionärer med administrativa arbetsuppgifter kan en klubblokal eller liknande plats vara tjänsteställe.

Idrottsdomares tjänsteställe

När man bedömer idrottsdomares tjänsteställen skiljer man på domare som anlitas av olika idrottsföreningar, och domare som anlitas av ett idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå.

Domare som anlitas av olika idrottsföreningar

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom klargjort tjänsteställets placering för idrottsdomare som har anlitats av olika idrottsföreningar. Idrottsdomaren ansågs ha utfört sina domaruppdrag åt de olika idrottsföreningar som arvoderat domaren, och de platser där matcherna spelats var tjänsteställen (HFD 2015 not 68). Domen bekräftar Skatteverkets ställningstagande att en idrottsdomare normalt har sitt tjänsteställe på den plats där matchen eller tävlingen äger rum när hen anlitas och ersätts av en lokal idrottsförening eller annan arrangör för att döma i en match eller tävling.

Domare som anlitas av ett idrottsförbund

En idrottsdomare som anlitas och ersätts av ett idrottsförbund på riks- eller distriktsnivå för att inom sitt uppdrag döma matcher eller tävlingar anses däremot normalt ha sitt tjänsteställe i bostaden och inte på de platser där tävlingarna äger rum. Detta gäller även om den lokala idrottsföreningen betalar ut en mindre del av ersättningen till domaren, till exempel reseersättning. Att ett riks- eller distriktsförbund utser vilken idrottsdomare som ska döma i en viss match innebär inte att domaren är anlitad av förbundet.

Resor i tjänsten

Vid resor i tjänsten, till exempel i samband med matcher och tävlingar på bortaplan, får man göra avdrag enligt reglerna för tjänsteresor (12 kap. 5 § IL). Det gäller under förutsättning att idrottaren själv har betalat för tjänsteresan och gäller utgifter för tåg eller buss etc. För tjänsteresa med egen bil får avdrag göras med schablonbeloppet, 18,50 kr per mil. För resa med förmånsbil får avdrag göras med 6,50 kr per mil för diesel och med 9,50 kr per mil för bensin och övriga drivmedel för den som själv betalat drivmedlet.

Resor som görs i allmänt studiesyfte för att titta på matcher eller liknande, till exempel av en domare eller spelare, bör normalt inte anses som tjänsteresor utan som privata resor.

Avdrag för ökade levnadskostnader under tjänsteresor med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten tillåts enligt allmänna regler (12 kap. 5–17 §§ IL). Om idrottaren vid tjänsteresa med övernattning har fått ersättning för ökade utgifter för måltider m.m. med schablonbelopp (traktamente) eller för logikostnad som hen själv betalt eller med schablonbelopp (nattraktamente) får man inte göra avdrag.

Resor till och från arbetet

Avdrag för utgifter för resor mellan bostaden och tjänstestället får göras enligt de generella reglerna i 12 kap. 26–30 § IL.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om beskattning av idrottsersättningar att tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 2009 [1]

Domar & beslut

  • HFD 2015-12-16, mål nr 7004-7007-14 [1]

Lagar & förordningar

Ställningstaganden

  • Avdrag för underskott av tjänsteinkomst [1]
  • Tjänsteställe för idrottsdomare [1]