Meny

Ett sätt för Skatteverket att genomföra sina utredningar, t.ex. kontroller av inlämnade deklarationer, är genom s.k. skrivbordskontroll.

Olika kontrollformer

Den så kallade utredningsskyldigheten innebär att Skatteverket ska se till att ärenden blir tillräckligt utredda.

Utredningar i ärenden, bl.a. kontroll av deklarationer och andra uppgifter, kan göras på olika sätt.

Av tradition talar vi inom Skatteverket om kontrollformerna skrivbordskontroll, besök och revision. Preciserade i lag finns utredningsformerna föreläggande och revision samt tvångsåtgärder i form av vitesföreläggande och bevissäkring. Även vissa kontrollbesök i särskilda branscher finns reglerade i lagstiftningen.

Den mest ändamålsenliga kontrollformen ska väljas. Om myndigheten har flera möjligheter att inhämta eftersträvad information så ska den åtgärden som innebär minsta graden av intrång användas. Innebär en kontrollform oförsvarligt stort merarbete eller orimlig lång handläggningstid kan det ibland vara nödvändigt att använda en mer ingripande kontrollform.

Vid val av kontrollform och vid bedömning av om en utredning ska genomföras måste också bl.a. proportionalitetsprincipen beaktas.

Normalt sett är skrivbordskontroll och besök en billigare kontrollform än revision både för myndigheten och för den enskilda.

Skrivbordskontroll

I normalfallet kan ofta tillräcklig utredning genomföras vid skrivbordet genom att den enskilda tillfrågas om sakförhållanden eller ombeds eller föreläggs att lämna uppgifter.

Inom ramen för de allmänna rättsprinciperna i samband med utredningsåtgärder kan Skatteverket agera ganska fritt för att klarlägga relevanta sakförhållanden.

Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer anses en myndighet ha möjlighet att formlöst ställa frågor till den enskilda som kontrolleras i sådana avseenden där föreläggande skulle kunna beslutas enligt lag. Ett tänkt föreläggande ger alltså ramen för vad man får fråga om och Skatteverket får inte i en fråga begära in mer uppgifter än vad som kan begäras in genom ett föreläggande. Det är därför viktigt att en fråga formuleras på sådant sätt att syftet med denna klart framgår.

En fråga för att få vissa upplysningar kan ske muntligt eller skriftligt, till skillnad mot ett föreläggande som ska vara skriftligt.

Skatteverket kan också själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, när detta behövs. Det finns inget som hindrar att upplysningar hämtas in muntligt när så är lämpligt.

Skatteverket kan genom så kallat tredjemansföreläggande hämta in uppgifter från andra än den som kontrolleras. Det är också möjligt att i undantagsfall fråga efter konkreta uppgifter från tredje man trots att det inte hade varit möjligt att i ett föreläggande begära in uppgifter.

Frivilliga besök

I skatteförfarandelagen finns ingen reglering av besök i utredningssyfte. Detta ansågs inte behövas eftersom det ligger i sakens natur att en myndighet och en enskild alltid kan komma överens om ett besök – där den självklara grunden ska vara frivillighet. Ett sådant besök får närmast jämställas med en formlös fråga som också besvaras formlöst (prop. 2010/11:165 s. 412).

Myndigheten ska innan besöket ha kommit överens med den enskilda om besöket och vad detta ska handla om. Den enskilda ska också vara införstådd med att besöket är frivilligt.

Gränsdragning mot revision

Vid skrivbordskontroll kan frågan uppkomma om gränsdragningen mot revision, d.v.s. frågan om vad som får begäras in och i vilken omfattning.

Skatteverkets uppfattning är att föreläggande för kontroll av egen uppgiftsskyldighet enligt 37 kap. 6 § SFL kan användas så, att de uppgifter som kan inhämtas genom revision också kan inhämtas genom föreläggande. Skatteverket kan alltså t.ex. begära att få utdrag ur huvudboken för att stämma av dessa uppgifter mot deklarationsuppgifter eller annat kontrollmaterial.

Gränsen mot revision måste dock beaktas. Skatteverket ska enligt förarbetena till skatteförfarandelagen inte använda föreläggandebefogenheten för att kontrollera hela verksamheter eller verksamhetsdelar, utan för sådana omfattande kontroller ska revisionsbefogenheten användas. Vad som också måste vägas in i bedömningen är att den minst ingripande kontrollbefogenheten ska användas och att det får anses vara mindre ingripande att bli förelagd än att bli reviderad (prop. 2010/11:165 s. 852).

Det är inte möjligt att ange en gräns för när kontrollformen revision ska användas utan detta måste bedömas i det enskilda fallet. En samlad bedömning ska göras där hänsyn tas till ingreppets omfattning, hur den enskilda kan uppleva ingreppet, tidsåtgång och den effekt utredningen förväntas ge.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Propositioner

  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande