Meny

Det går inte att utbyta uppgifter fritt mellan Skatteverkets olika verksamhetsgrenar eftersom eventuell sekretess gäller mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet.

Sekretessgränser inom en myndighet

En myndighet kan ha flera olika verksamheter. En grundläggande princip i OSL är att sekretess inte enbart gäller mot enskilda utan också mellan myndigheter och mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet (8 kap. 2 § OSL). Det är två faktorer som avgör om det råder sekretess mellan olika verksamheter inom en myndighet. Om olika delar av myndighetens verksamhet ska tillämpa olika sekretessbestämmelser utgör de olika verksamhetsgrenar i OSL:s mening. Därefter måste det göras en bedömning av om de också har organiserats på ett sådant sätt att de förhåller sig självständigt till varandra (prop. 2008/09:150 s. 360). Om verksamhetsgrenarna är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra räknas de som olika myndigheter vid tillämpningen av TF och OSL (2 kap. 11 § TF och 8 kap. 2 § OSL). Det innebär att en handling som skickas mellan dem blir en allmän handling (prop. 2005/06:200 s. 146). Det innebär i sin tur att bestämmelserna i OSL om sekretess, uppgiftslämnande och överföring av sekretess gäller på samma sätt mellan verksamhetsgrenarna inom en myndighet som mellan två olika myndigheter. För att kunna lämna ut en sekretessbelagd uppgift från en verksamhetsgren till en annan verksamhetsgren inom Skatteverket krävs det alltså en sekretessbrytande bestämmelse.

Att det har skett en uppdelning på organisatoriska enheter inom en myndighet är inte ett tillräckligt kriterium för att sekretess ska gälla mellan myndighetens olika verksamhetsgrenar. Ett organ inom en myndighet som exempelvis har egen beslutanderätt i vissa typer av ärenden, förvaltar viss egendom eller kan vidta vissa faktiska åtgärder självständigt bör kunna betraktas som självständigt i förhållande till myndigheten i övrigt. Det ska tilläggas att ett organs självständighet kan vara begränsad till vissa särskilda situationer eller ärenden (prop. 1975/76:160 s.152). Se även JO 2006/07:JO1 s. 510.

Skatteverkets självständiga verksamhetsgrenar

Inom Skatteverket finns följande verksamhetsgrenar som betraktas som självständiga i förhållande till varandra:

  • beskattningsverksamheten inklusive fastighetstaxeringen
  • folkbokföringsverksamheten
  • den brottsbekämpande verksamheten
  • registreringen av bouppteckningar
  • id-kortsverksamheten
  • Spar-verksamheten
  • skaderegleringsverksamheten
  • äktenskapsregistret
  • personalansvarsnämnden.

Eftersom verksamhetsgrenarna är självständiga i förhållande till varandra innebär det att sekretess gäller mellan dem (8 kap. 2 § OSL). OSL:s bestämmelser om sekretess, uppgiftslämnande och överföring av sekretess ska tillämpas på samma sätt mellan verksamhetsgrenarna inom Skatteverket som de tillämpas mellan Skatteverket och andra myndigheter. För att kunna lämna ut en sekretessbelagd uppgift från en verksamhetsgren till en annan verksamhetsgren inom Skatteverket krävs det alltså att någon sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig.

Uppräkningen av självständiga verksamhetsgrenar är inte uttömmande. Det kan finnas situationer där verksamheter eller organ inom de uppräknade verksamheterna kan anses vara självständiga i TF:s och OSL:s mening. Bedömningen ska göras i enlighet med det som anges ovan där hänsyn ska tas till om den aktuella verksamheten har att tillämpa sekretessregler som inte den övriga verksamheten har, och om den är organisatoriskt avskild. En verksamhet inom beskattningen som är att anse som en egen verksamhet men inte självständig enligt TF och OSL är tilldelning av organisationsnummer till stiftelser och föreningar.

Rättsfall: personalansvarsnämnden är ett självständigt organ

Högsta förvaltningsdomstolen har ansett att Kriminalvårdens personalansvarsnämnd är ett självständigt organ i förhållande till myndigheten i övrigt, i den mening som avses i 2 kap. 11 § TF (tidigare 2 kap. 7 § TF). Handlingar som hade lämnats från Kriminalvårdens rättsenhet till nämnden var därför allmänna handlingar (HFD 2015 ref. 12).

Rättsfall: skyddsombud har självständig ställning i förhållande till kommunstyrelse

Kammarrätten har ansett att ett skyddsombud har en särreglerad ställning på en arbetsplats. Ombudet företräder normalt personalen i egenskap av facklig förtroendeman. Skyddsombudet har rättigheter som i väsentlig utsträckning skiljer sig från andra arbetstagare. Ett skyddsombud måste därför anses ha en sådan självständig ställning i förhållande till kommunstyrelsen som avses i 2 kap. 8 § TF (KRNS 2015-04-07, mål nr 297-15).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2015-03-06, mål nr 4189-14 [1]
  • KRNS 2015-04-07, mål nr 297-15 [1]

Lagar & förordningar

  • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) [1] [2] [3]
  • Tryckfrihetsförordning (1949:105) [1] [2] [3]

Referenser inom dataskydd & sekretess