Meny

En företrädare kan i vissa fall ha rätt att begära ut sekretessbelagda uppgifter om den som företräds. Det finns olika typer av företrädare och förutsättningarna för dessa att ta del av sekretessbelagda uppgifter om den som företräds skiljer sig åt.

Företrädare för fysiska personer

Att den som sekretessen skyddar har en företrädare betyder inte att företrädaren automatiskt förfogar över sekretessen. Vid en begäran om utlämnande kan det därför uppstå problem med att avgöra vem som kan efterge sekretessen: företrädaren, den som uppgifterna avser eller båda i förening.

Frågeställningen blir aktuell när sekretessen gäller personliga förhållanden.

Vårdnadshavare

Är båda föräldrarna vårdnadshavare måste båda ha samtyckt till att uppgifter om en underårig lämnas ut. När det gäller ungdomar är, beroende på ålder och utveckling, ungdomens eget samtycke många gånger tillräckligt. Här emellan ligger de fall då samtycke för utlämnande bör krävas både från den underåriga och från hens vårdnadshavare (prop. 1979/80:2 Del A s. 330).

Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller i princip även i förhållande till vårdnadshavaren. Sekretessen får inte brytas gentemot vårdnadshavaren om det kan antas att den underåriga lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren (12 kap. 3 § OSL).

Förmyndare

Förmyndare för underårig kan vara

  • båda föräldrarna
  • en av föräldrarna

en särskilt förordnad vårdnadshavare en av rätten förordnad förmyndare.

En förmyndare till en underårig har till uppgift att förvalta barnets egendom och att företräda barnet i ekonomiska angelägenheter.

En förmyndare bör därför ha rätt att ta del av sådana sekretessbelagda beskattningsuppgifter som behövs för förvaltningen som hen ansvarar för, jfr RÅ 1999 ref.38.

God man

Att någon har förordnats en god man medför inte att den personen förlorar sin rättshandlingsförmåga. Den gode mannen företräder huvudmannen endast om denna har samtyckt till rättshandlingen, om inte huvudmannens tillstånd hindrar att samtycke lämnas eller hens mening inte kan inhämtas av annan orsak.

För utlämnande av sekretessbelagd uppgift rörande huvudmannen, t.ex. ur huvudmannens deklaration, krävs att hen begär ut uppgiften eller häver sekretessen. Är huvudmannen i sådant dåligt tillstånd att hens uppfattning inte kan inhämtas ska den gode mannen visa det på lämpligt sätt (RÅ 1999 ref. 38).

Förvaltare

Den som har en förvaltare förlorar sin rättshandlingsförmåga för de angelägenheter som förordnandet gäller.

Förvaltaren bör ha rätt att ta del av sådana sekretessbelagda beskattningsuppgifter som behövs för förvaltningen, jfr RÅ 1999 ref. 38.

För utlämnande till tredje man krävs samtycke från förvaltaren.

Bodelningsförrättare

Om makar inte kan enas om en bodelning kan domstol förordna någon att vara bodelningsförrättare (17 kap. 1 § ÄktB). Uppdraget som bodelningsförrättare innebär inte att man företräder makarna på ett sådant sätt att hen intar ställning som part. Sekretessbelagda uppgifter kan därför inte lämnas ut till en bodelningsförrättare utan fullmakt från parten.

Ny ägare av enskild firma

En ny ägare av en enskild firma har inte rätt att ta del av uppgifter i den förre ägarens deklaration, exempelvis näringsverk­samhetsbilagor som rör den övertagna affärsrörelsen, utan samtycke av den förra ägaren.

Fastigheter

En fastighetsägare har rätt att få ta del av en fastighetsdeklaration som lämnats av tidigare ägare av fastigheten (RÅ 1986 ref. 163).

Om en fastighet har flera ägare bör en fastighetsdeklaration som lämnats av en av delägarna kunna lämnas ut till den delägare som inte har lämnat fastighetsdeklarationen. Skatteverket anser att ett sådant utlämnande kan göras med stöd av 12 kap 1 § OSL. Om den enskilda begär partsinsyn kan bestämmelserna i 10 kap. 3 § OSL tillämpas.

Skattereduktion för rot- och rutarbeten

Skatteverket anser inte att en delägare har rätt att få ta del av sådana uppgifter om reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad i ärenden enligt lag (2009:194) om förfarandet vid rot- och rutarbete som finns i en annan delägares inkomstdeklaration.

Företrädare för juridiska personer

En juridisk person har alltid en eller flera behöriga företrädare. Vem som kan vara behörig företrädare för en juridisk person framgår av civilrättslig lagstiftning. Som exempel kan nämnas ABL, HBL och EFL.

Aktiebolag

Ett aktiebolag företräds av dess styrelse. Styrelsen kan ge en enskild styrelseledamot, vd eller någon annan rätt att företräda bolaget och teckna dess firma, s.k. särskild firmatecknare.

En behörig företrädare för ett aktiebolag får ta del av sekretessbelagda uppgifter som rör bolaget.

Den som i egenskap av behörig firmatecknare har undertecknat ett aktiebolags självdeklaration har inte rätt att ta del av deklarationen sedan uppdraget som firmatecknare upphört.

Handelsbolag

Om inget annat har avtalats företräds ett handelsbolag av var och en av bolagsmännen. Bolagsmännen bestämmer gemensamt vem eller vilka som ska ha firmateckningsrätt i handelsbolaget.

Behörig företrädare för ett handelsbolag får ta del av sekretessbelagda uppgifter som rör handelsbolaget.

En bolagsman som inte har firmateckningsrätt, eller som tecknar firman gemensamt med någon annan, kan med stöd av reglerna om partsinsyn i 10 § FL ha rätt att ta del av handelsbolagets deklaration i den utsträckning det behövs för att hen ska kunna ta till vara sin rätt vid t.ex. fördelningen av handelsbolagets inkomst.

En kommanditdelägare är inte behörig att företräda ett kommanditbolag.

Prokura

Prokura är en handelsrättslig skriftlig eller muntlig fullmakt. Kännetecknande för en prokura är dess vidsträckta omfattning och kan lämnas av bl.a. handelsbolag och kommanditbolag. Innehavare av en prokura kallas prokurist.

En prokurist är en behörig företrädare för handelsbolaget och har därför rätt att ta del av sekretessbelagda uppgifter som rör handelsbolaget.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

Lagar & förordningar

  • Förvaltningslag (2017:900) [1]
  • Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) [1]
  • Äktenskapsbalk (1987:230) [1]

Propositioner

  • Proposition 1979/80:2 med förslag till sekretesslag m.m. [1]

Referenser inom dataskydd & sekretess