Meny

En person kan förlora sitt efternamn genom att en domstol upphäver ett beslut om förvärv av efternamn.

Domstol kan upphäva ett felaktigt namnförvärv

Om någon felaktigt har förvärvat en annan persons efternamn, det vill säga utan att ha rätt till detta, kan den person vars namn har förvärvats begära att domstol (tingsrätten) upphäver namnförvärvet. Om det leder till besvär för personen att någon annan felaktigt bär dennes efternamn beslutar domstolen att den person som felaktigt har förvärvat efternamnet ska förlora det, om det inte finns särskilda skäl mot det (21 § PNL).

Fel som kan uppstå är exempelvis att ett nödvändigt samtycke saknas. Det kan även vara fråga om att Skatteverket har godkänt ett nybildat efternamn trots att det fanns hinder för bytet, t.ex. på grund av en förväxlingsrisk. Det har ingen betydelse huruvida beslutet är oriktigt på grund av att underlaget varit bristfälligt eller på grund av att det skett ett förbiseende eller annan oriktig handläggning av Skatteverket (prop. 2015/16:180 s. 114)

Om någon annan person (biperson) har förvärvat ett efternamn från den som har förlorat det, kan även den andra personen förlora namnet genom ett nytt domstolsbeslut. Detsamma gäller om den som felaktigt förvärvade efternamnet har avlidit men annars skulle ha förlorat namnet (21 § andra stycket PNL och prop. 2015/16:180 s. 114 f.).

Om det finns särskilda skäl kan domstolen besluta att en person ändå får behålla ett efternamn trots att det har förvärvats på felaktiga grunder. Bedömningen av om det finns särskilda skäl bör i första hand göras med beaktande av de konsekvenser en namnförlust kan få för förvärvaren (prop. 2015/16:180 s. 114).

Förlust av efternamn på grund av hävt faderskap eller föräldraskap

Ett barn som har förvärvat ett efternamn från sin far eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB kan förlora det genom ett domstolsbeslut, om faderskapet eller föräldraskapet har blivit hävt och barnet inte längre har någon rätt till efternamnet. Hävandet av faderskapet eller föräldraskapet medför inte i sig att barnet automatiskt förlorar sitt efternamn, utan det krävs att talan väcks om detta (prop. 2015/16:180 s. 57).

Om den som födde barnet bar samma efternamn som den felaktigt förmodade fadern eller föräldern vid barnets födelse har barnet rätt att behålla efternamnet.

Övergångsbestämmelse

Om ett beslut om hävt faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB har fattats före den 1 juli 2017, gäller bestämmelserna i 1982 års namnlag i fråga om eventuell förlust av barnets efternamn (punkten 5 i övergångsbestämmelserna).

Talan om upphävande ska väckas inom en viss tid

Den som vill väcka talan i domstol om förlust av efternamn måste göra detta senast fem år efter det att Skatteverkets namnbeslut fick laga kraft.

Om talan grundar sig på att ett faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § FB har hävts, ska talan väckas senast ett år efter beslutet om hävande (21 § tredje stycket PNL).

Domstolen ska fastställa vilket efternamn som förvärvas i stället

Om domstolen beslutar att någon förlorar ett felaktigt förvärvat efternamn, ska domstolen fastställa vilket efternamn som personen förvärvar i stället för det efternamn som har förlorats. Det ska vara något av de efternamn som personen har rätt att förvärva i familjerättslig ordning (22 § PNL).

När beslutet har vunnit laga kraft skickar domstolen en underrättelse till Skatteverket (9 § PNF).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2015/16:180 En ny lag om personnamn [1] [2] [3] [4]