Meny

När någon flyttar till Sverige och blir folkbokförd första gången ska Skatteverket bedöma och registrera vissa uppgifter om personens identitet och familjerättsliga förhållanden i folkbokföringen.

Vilka uppgifter kan Skatteverket registrera i folkbokföringen?

Skatteverket kan bland annat registrera följande uppgifter i folkbokföringen (1 § FOL, 2 kap. 3 § FdbL):

  • födelsetid
  • namn
  • födelseort
  • bosättningsland som personen flyttar från
  • medborgarskap
  • civilstånd med datum
  • relationer till folkbokförda respektive aldrig folkbokförda personer, inklusive adoptivförhållande, med datum
  • vårdnadshavare med datum
  • eventuellt personnummer i annat nordiskt land
  • uppgift om en person har folkbokförts med uppehållsrätt.

Den inflyttande ska styrka sin identitet

Begreppet identitet är inte uttryckligen definierat i lag. Vägledning kan fås utifrån vilka uppgifter som ska finnas i en godkänd resehandling, nämligen medborgarskap, fullständigt namn, födelsedatum och födelseort (2 kap. 4 § andra stycket 1 UtlF).

Uppgift om kön framgår av födelsenumret i ett personnummer (18 § andra stycket FOL). Uppgiften finns även normalt i resehandlingar. I folkbokföringssammanhang kan därför även uppgift om kön sägas vara en del av en persons identitetsuppgifter.

De personuppgifter som behandlas i folkbokföringen ska vara korrekta. Den som anmäler en flytt till Sverige ska därför styrka sin identitet och andra personuppgifter så långt det är möjligt. Identiteten ska i första hand styrkas med ett hemlandspass eller annat tillförlitligt identitetsdokument i original (KRSU 2017-10-30, mål nr 3261-16). Skatteverket kan godta ett utländskt främlingspass eller resedokument som pass om det uppfyller motsvarande krav som ställs på ett hemlandspass (2 kap. 18 § UtlF). För att personens identitet ska anses vara styrkt måste passhandlingen vara utfärdad på ett ur identitetssynpunkt säkert sätt. Det innebär bland annat att personen måste ha inställt sig personligen när hen ansökte om passet (KRNG 2012-12-19, mål nr 889-12). Passhandlingen ska dessutom innehålla vissa uppgifter.

Den som är EES-medborgare kan även styrka sin identitet med ett nationellt identitetskort i original (9 § 1 FOF och 10 § första stycket 1 FOF). Se även Uppehållsrätt.

Även den som flyttar till Sverige från ett annat nordiskt land ska visa upp ett pass eller motsvarande handling vid flytt till Sverige.

För personer som har fått uppehållstillstånd av Migrationsverket, men som inte kan styrka sin identitet med ett pass eller motsvarande handling, registrerar Skatteverket som utgångspunkt personens uppgifter enligt vad som framgår av uppehållstillståndskortet. Detta gäller bland annat sådana personer som har bedömts vara skyddsbehövande.

Vilka uppgifter ska framgå av en passhandling?

En resehandling som används som pass ska innehålla följande uppgifter:

  • personens medborgarskap, fullständiga namn, födelsedatum och födelseort
  • handlingens giltighetstid
  • innehavarens namnteckning
  • namn på myndigheten som utfärdat handlingen
  • handlingens giltighet för resa i Sverige
  • ett välliknande foto på innehavaren.

För att Skatteverket ska kunna godta en resehandling som pass ska den vara utfärdad av en behörig myndighet i personens medborgarskapsland. Handlingen ska vara upprättad på svenska, danska, norska, engelska, franska, italienska, spanska eller tyska eller så ska handlingen innehålla en bestyrkt översättning till något av dessa språk. Handlingen får inte godtas som pass om den inte tillåter återresa till hemlandet eller inresa till tredje land (2 kap. 4 § UtlF).

Handlingar som inte styrker en persons identitet

Det finns handlingar som är vanligt förekommande men som inte ensamma styrker en persons identitet. Exempel på handlingar som normalt inte är tillräckliga för att ensamma styrka en persons identitet är:

  • identitetskort för inrikes bruk
  • resehandlingar som har utfärdats av Röda korset eller någon annan intresseorganisation
  • främlingspass eller resedokument som innehåller en reservation för att innehavarens identitet inte är styrkt
  • födelseattest, dopattest, vigselbevis och liknande handlingar
  • betyg, arbetsplatslegitimation, studentlegitimation och andra legitimationer utfärdade av olika organisationer
  • utländska körkort
  • Migrationsverkets LMA-kort och bevis om uppehållstillstånd.

Migrationsverket utfärdar främlingspass och resedokument

Migrationsverket kan utfärda främlingspass för personer som inte har och som inte kan skaffa sig ett hemlandspass (2 kap 13 § UtlF). Migrationsverket kan också utfärda resedokument för den som är flykting eller statslös (2 kap. 7 § UtlF).

Dessa handlingar utfärdas vanligtvis först efter det att en person har folkbokförts och kan därmed inte alltid visas upp av den som anmäler flytt till Sverige. Den som har permanent uppehållstillstånd i Sverige behöver inte ha ett pass för att få vistas här i landet (2 kap. 1 § första stycket UtlF). Detsamma gäller den som har beviljats uppehållstillstånd enligt 2 kap. 1 a § UtlF. I dessa fall får personen folkbokföras med stöd av Migrationsverkets bevis om uppehållstillstånd.

Undantag för barn födda i Sverige

Ett barn fött i Sverige, som inte har folkbokförts vid födelsen, behöver, enligt Skatteverkets bedömning, inte styrka sin identitet med ett pass eller motsvarande handling när vårdnadshavarna senare anmäler flytt till Sverige för barnet. För att Skatteverket ändå ska bedöma att barnets identitet har styrkts på ett godtagbart sätt ska samtliga följande förutsättningar ska vara uppfyllda:

  • Barnet är fött i Sverige på ett sjukhus eller enskilt sjukhem och vårdgivaren har anmält födelsen till Skatteverket enligt 24 § andra stycket FOL.
  • Den förälder som har fött barnet har vid födelsen visat upp en id-handling som visar vem hen är.
  • Barnet är ett år eller yngre.
  • Faderskapet eller föräldraskapet för barnet är fastställt i Sverige.
  • Barnet och barnets far eller förälder enligt 1 kap. 9 § FB är svenska medborgare.
  • Vårdnadshavarna visar upp sitt pass, sitt nationella id-kort, sitt LMA-kort eller annan jämförbar handling.
  • Vårdnadshavarna visar upp utdrag ur journaler från sjukhuset och mödravården där det framgår vem som har fött barnet.

Skatteverket registrerar de uppgifter som finns i passet eller andra handlingar

När Skatteverket folkbokför en person är det uppgifterna i hemlandspasset eller motsvarande handling som ligger till grund för registreringen av identitetsuppgifter i folkbokföringen.

Även andra uppgifter som ska registreras, såsom civilstånd och relationer, ska normalt styrkas med handlingar. Handlingarna ska vara utfärdade av en behörig myndighet i utlandet och personen ska visa upp dem i original eller som bestyrkt kopia.

När registrerar Skatteverket andra uppgifter än de i passet?

I vissa fall kan Skatteverket registrera andra uppgifter än de som finns i passet när en person folkbokförs.

När uppgiften om födelsetid är ofullständig

I vissa utländska pass saknas uppgift om den fullständiga födelsetiden och endast födelseåret framgår. Skatteverket registrerar då den fullständiga födelsetiden enligt någon annan handling eller enligt sökandens egen uppgift avseende månad och dag, om någon handling inte finns. Normalt registreras födelsetiden i enlighet med vad som framgår av sökandens uppehållstillståndskort.

När födelsenummer saknas

För vissa födelsetider saknas födelsenummer att tilldela i folkbokföringen. Detta gäller i första hand den 1 januari och 1 juli vissa år. Om det saknas födelsenummer för en viss födelsetid, får dagen för födelsetiden i stället anges med en närliggande dag i samma månad (18 § tredje stycket FOL). Den korrekta födelsetiden registreras som en separat uppgift i folkbokföringen.

När efternamn saknas

I många länder används inte efternamn på samma sätt som i Sverige, det vill säga ett namn som är gemensamt för en familj och som överförs mellan generationerna. Skatteverket registrerar normalt det sista av personens namn som efternamn och övriga namn som förnamn, om personen kommer från ett land där efternamn inte används. Om endast ett namn finns angivet i passet registreras detta namn som efternamn i folkbokföringen.

Transkribering av namn

I Sverige och många andra länder används det latinska alfabetet. I pass från länder som använder ett annat skriftspråk eller alfabet brukar innehavarens namn anges dels med det inhemska alfabetet, dels med det latinska. Den namnform som anges med det latinska alfabetet är en transkribering av namnet från ursprungsalfabetet.

Tolkningen eller transkriberingen kan variera beroende på vilket språk som namnet transkriberats till. Till exempel transkriberas ett arabiskt namn i ett pass med fransk text på ett annat sätt än i ett pass med engelsk text.

Skatteverket folkbokför normalt personer från länder med ett annat alfabet i enlighet med den transkribering som finns i passet. Om personen önskar att namnet ska transkriberas på ett annat sätt måste hen lämna in en skriftlig begäran där det tydligt framgår hur hen istället vill att namnet ska transkriberas. Den önskade stavningen måste ligga inom ramen för vad som är en möjlig transkribering. Med en sådan begäran kan det exempelvis undvikas att medlemmar i en och samma familj folkbokförs med olika stavning av namnet.

När namnet på en födelseort eller ett födelseland har ändrats

Som princip gäller att Skatteverket ska registrera födelseorten och födelselandet så som orten eller landet hette vid tiden för personens födelse även om namnet har ändrats senare på grund av administrativa, politiska, språkliga eller andra skäl. Detsamma gäller även om staten numera har upphört att existera, till exempel Östtyskland eller Jugoslavien.

Skatteverket kan ta viss hänsyn till om det har stor betydelse för den enskilde att bli registrerad i folkbokföringen som född i staten med det nya namnet, om personen är född i ett land som efter personens födelse blivit självständigt eller av annan anledning bytt namn. Till exempel kan en person som är född 1963 i Kiev, Sovjetunionen på egen begäran i stället registreras som född i Kiev, Ukraina.

Namn på födelseort och födelseland registreras med svensk namnform

Skatteverket registrerar namn på födelseort och födelseland med en svensk namnform om en sådan finns och är mer allmänt använd. Exempelvis registreras Köpenhamn, och inte København. Finska ortnamn har ofta dels en finskspråkig och en svenskspråkig namnform. Skatteverket använder då den svenska namnformen i folkbokföringen.

När en person har flera medborgarskap

Skatteverket registrerar normalt den inflyttandes medborgarskap enligt uppgifterna i passet. När ett barn till en svensk förälder flyttar till Sverige ska Skatteverket pröva om barnet har förvärvat svenskt medborgarskap även om barnet enligt de uppvisade handlingarna har ett utländskt medborgarskap. Skatteverket registrerar inte ett eventuellt utländskt medborgarskap för den som är svensk medborgare. En svensk medborgare som har förvärvat ett utländskt medborgarskap kan enligt äldre bestämmelser före den 1 juli 2001 i vissa fall automatiskt ha förlorat det svenska medborgarskapet.

Om Skatteverket får in motstridiga uppgifter

Ibland förekommer det att personer som anmäler flytt till Sverige visar upp handlingar som innehåller motstridiga uppgifter eller lämnar motstridiga uppgifter till Skatteverket. I dessa fall ska personen, så långt det är möjligt, klargöra motstridigheterna, exempelvis genom att rätta påstått felaktiga uppgifter hos den myndighet som utfärdat handlingen. I vissa fall får Skatteverket registrera den uppgift som är mest sannolik.

Den inflyttande ska styrka uppgifter om familjeförhållanden

Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhällsfunktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder (2 § andra stycket förordning [2017:154] med instruktion för Skatteverket). Den som anmäler en flytt till Sverige ska därför styrka sin identitet och familjeförhållanden så långt det är möjligt. Om det finns skäl att anta att personen kan visa dokumentation som styrker hens civilstånd eller andra familjeförhållanden ska Skatteverket begära att hen visar upp den. Skatteverket kan även besluta att förelägga en person att lämna uppgifter om sitt civilstånd eller andra familjeförhållanden (31 § FOL).

Civilstånd

När det på denna sida talas om äktenskap, avses även registrerat partnerskap.

Skatteverket registrerar uppgift om civilstånd och relation till eventuell make eller tidigare make för den som folkbokförs vid flytt till Sverige.

Ibland kan en person som flyttar till Sverige inte styrka vilket civilstånd hen har. Det kan bero på att handlingar saknas eller att de handlingar som visas upp har ett lågt bevisvärde och därför inte kan styrka civilståndsuppgiften. Om en person inte kan styrka sitt civilstånd måste Skatteverket ändå besluta vilken civilståndsuppgift som ska registreras i folkbokföringen.

Skatteverket kan registrera en civilståndsuppgift som inte är styrkt, under förutsättning att civilståndet genom trovärdiga, sammanhängande och detaljerade uppgifter har gjorts sannolikt. En handling som inte ensam kan styrka att en person är gift, skild, änka eller änkling kan i kombination med personens egna uppgifter vid en sammantagen bedömning göra det sannolikt att hen har ingått ett rättsligt giltigt äktenskap eller att ett sådant äktenskap har upplösts genom skilsmässa eller dödsfall.

För att ett visst civilstånd för en person ska anses vara sannolikt måste det finnas tillräckligt med uppgifter i ärendet. Exempelvis måste det när det gäller utländsk vigsel i utlandet finnas så mycket uppgifter om vigseln att en bedömning av dess giltighet kan göras utifrån bestämmelsen i 1 kap. 7 § IÄL. Om underlaget är bristfälligt eller oklart ska Skatteverket inte registrera vigseln (RÅ 2000 not. 122).

Den som tidigare har varit folkbokförd måste styrka ett ändrat civilstånd

En utflyttad person som tidigare har varit folkbokförd i Sverige och som vid en återflytt till Sverige skriver i sin anmälan att hen har ändrat civilstånd i utlandet måste styrka sin nya civilståndsuppgift. Eftersom personen i denna situation tidigare har varit folkbokförd, finns redan en uppgift om civilstånd registrerad i folkbokföringen. Det finns en stark presumtion för att en uppgift om civilstånd som är registrerad i folkbokföringen är korrekt. Det måste ställas höga beviskrav avseende den nya uppgiftens korrekthet för att en ändring ska komma till stånd (KRNJ 2018-03-14, mål nr 274-17).

Ogift

Den som flyttar till Sverige och uppger att hen aldrig tidigare har ingått något äktenskap, ska registreras som ogift i folkbokföringen om det är sannolikt att hen aldrig har varit gift. Personen behöver normalt inte visa upp någon dokumentation som styrker att hen är ogift eftersom det då handlar om att styrka att personens civilstånd inte har ändrats. Om det finns oklarheter kring civilståndet och det därför inte är sannolikt att personen är ogift kan personen däremot behöva lämna ytterligare uppgifter eller dokumentation om sitt civilstånd.

Exempel: uppger ogift men har barn födda i ett äktenskap

A lämnar in en anmälan om flytt till Sverige och uppger att hon är ogift. A:s tre barn flyttar med henne till Sverige och hon skriver i anmälan att hon var gift med barnens far när barnen föddes. Skatteverket skickar en förfrågan till A och ber henne lämna mer information om äktenskapet med barnens far. Hon förklarar då bland annat att hon och barnens far bodde ihop som man och fru men att de aldrig gift sig. A registreras därför som ogift i folkbokföringen.

Gift eller registrerad partner

För att en utländsk vigsel i utlandet ska kunna registreras i folkbokföringen måste det finnas lagstöd för att erkänna vigseln i Sverige. Den som flyttar till Sverige ska som utgångspunkt visa en handling i original eller som bestyrkt kopia som styrker att hen är gift, till exempel ett vigselbevis, domstolshandling eller civilregisterutdrag.

Om personen endast har handlingar med mycket lågt bevisvärde, eller inga handlingar alls som styrker vigseln kan personens egna trovärdiga, sammanhängande och detaljerade uppgifter om sin vigsel ligga till grund för att göra det sannolikt att hen har ingått ett rättsligt giltigt äktenskap i utlandet.

För att Skatteverket ska kunna bedöma om det utländska äktenskapet är giltigt och kan erkännas i Sverige behöver personen bland annat lämna uppgifter om

  • make eller maka: namn, födelsetid, medborgarskap och hemvist
  • vigseldatum
  • ålder på parterna när äktenskapet ingicks
  • vigselland
  • äktenskapsform, t.ex. religiös eller borgerlig
  • typ av vigselförrättare
  • om båda parter var närvarande när äktenskapet ingicks
  • om vigseln är registrerad och i så fall var den är registrerad.

Exempel: vigsel har bedömts vara sannolik när handlingar saknas

A anmäler flytt till Sverige från Irak och skriver att hon är gift. A fick inte med sig några handlingar till stöd för att hon är gift när hon flyttade från Irak, men lämnar bland annat följande uppgifter om sitt äktenskap:

  • Hon har gift sig religiöst i Irak den 27 september 2007 och vigseln förrättades av en imam.
  • Hon har registrerat äktenskapet hos familjedomstolen (Personal Status Court) dagen efter att äktenskapet ingicks.
  • Hon och hennes make var båda 20 år vid vigseltillfället.

Skatteverket bedömer utifrån omständigheterna i ärendet att A inte kan anskaffa någon handling som styrker hennes äktenskap i och med att handlingar från Irak normalt har ett lågt bevisvärde. A har dock genom de uppgifter hon lämnat gjort sannolikt att hon ingått ett rättsligt giltigt äktenskap som kan erkännas i Sverige. Hon registreras därmed som gift i folkbokföringen i enlighet med sin anmälan.

Exempel: religiös vigsel utan juridisk giltighet

H anmäler flytt till Sverige från Tyskland och uppger i anmälan att han är gift med W. H visar en religiös vigselhandling. Efter förfrågan från Skatteverket uppger H att han har gift sig religiöst i Tyskland, och att något borgerligt äktenskap inte har ingåtts. H uppger vidare att han inte heller har ingått något annat äktenskap än det religiösa med W. Eftersom endast borgerliga vigslar är giltiga i Tyskland kan H:s äktenskap inte erkännas i Sverige och ska därför inte registreras i folkbokföringen. H registreras därför som ogift i folkbokföringen.

Skild eller skild partner

För att en utländsk dom eller beslut om äktenskapsskillnad ska kunna registreras i folkbokföringen måste det finnas lagstöd för att erkänna äktenskapsskillnaden i Sverige.

Den som flyttar till Sverige ska som utgångspunkt visa en handling i original eller som bestyrkt kopia som styrker att hen är skild, till exempel skilsmässodom, skilsmässointyg eller civilregisterutdrag.

Om personen endast har handlingar med mycket lågt bevisvärde, eller inga handlingar alls, kan personens egna trovärdiga, sammanhängande och detaljerade uppgifter ligga till grund för att göra det sannolikt att hens äktenskap är slutligt upplöst.

För att Skatteverket ska kunna bedöma om den utländska skilsmässan är giltig och kan erkännas i Sverige behöver personen bland annat lämna uppgift om

  • make eller maka: namn, födelsetid, medborgarskap och hemvist
  • skilsmässodatum
  • skilsmässoland
  • vem och vilken myndighet som har beslutat om skilsmässan
  • typ av skilsmässa, om det är möjligt att skilja sig på olika sätt i skilsmässolandet
  • om skilsmässan är registrerad och i så fall var den är registrerad
  • om skilsmässan har vunnit laga kraft och i så fall när den vunnit laga kraft.

Exempel: skilsmässa har bedömts vara sannolik när handlingar har lågt bevisvärde

G anmäler flytt till Sverige från Syrien och uppger att hon är skild. G visar upp ett utdrag från det syriska civilregistret, där det är antecknat att hon är frånskild. G visar också upp en handling från en syrisk domstol, där det framgår att domstolen har beviljat skilsmässa mellan G och hennes make. I domstolshandlingen anges att skilsmässan är oåterkallelig. De uppgifter som G själv har lämnat om äktenskapet och skilsmässan stämmer överens med de uppgifter som finns i de syriska handlingar som hon har visat. Enligt Skatteverkets bedömning kan syriska handlingar inte styrka exempelvis ett äktenskaps upplösning. Sammantaget har G dock med uppvisade handlingar och de uppgifter hon lämnat gjort sannolikt att äktenskapet är slutligt upplöst genom skilsmässa.

G registreras därför som skild i folkbokföringen, i enlighet med sin anmälan.

Exempel: äktenskapsskillnad utan något myndighetsbeslut

R anmäler flytt till Sverige från Afghanistan och uppger att han är skild. R visar upp en handling från afghanska ambassaden i Iran. Av handlingen framgår att tre vittnen intygar att R genom så kallad förskjutning (talaq) skilt sig från sin maka S (se Äktenskapsskillnad enligt muslimsk rätt under Övriga utländska beslut). R uppger att han och S registrerade sitt äktenskap vid en domstol i Ghazni i Afghanistan när R var 20 år och S var 14 år. R uppger att han inte har ingått något annat äktenskap.

Eftersom det är en privaträttslig skilsmässa utan beslut av någon myndighet, så kan den inte erkännas i Sverige. När det gäller vigseln så var S mycket ung när äktenskapet ingicks och det skulle strida mot grunderna för svensk rättsordning att erkänna äktenskapet i Sverige (7 kap 4 § IÄL). R registreras därför som ogift i folkbokföringen.

Änka eller änkling

Den som flyttar till Sverige ska som utgångspunkt visa en handling i original eller som bestyrkt kopia som styrker att hen är änka eller änkling, till exempel ett dödsbevis eller ett civilregisterutdrag som visar att maken eller makan har avlidit.

Om en person endast har handlingar med mycket lågt bevisvärde, eller inga handlingar alls, kan en trovärdig, sammanhängande och detaljerad beskrivning av omständigheterna kring dödsfallet ligga till grund för att göra det sannolikt att personen är änka eller änkling. Det måste framstå som sannolikt att personens make eller maka är avliden, och exempelvis inte endast försvunnen eller saknad. Det får inte heller finnas oklara eller motstridiga uppgifter kring dödsfallet.

För att Skatteverket ska kunna bedöma uppgifterna om en makes eller makas dödsfall behöver personen bland annat lämna uppgift om

  • namn och födelsetid för den avlidna maken eller makan
  • datum för dödsfallet
  • omständigheter kring dödsfallet
  • i vilket land personen har avlidit
  • om dödsfallet är registrerat och i så fall var det är registrerat
  • om personen är gravsatt eller kremerad och i så fall var personen är gravsatt eller kremerad.

Exempel: egna uppgifter kan tillsammans med kopia på handlingar göra makens dödsfall sannolikt

F anmäler flytt till Sverige från Jemen och uppger att hon är änka. F har inte något dödsbevis för maken, men visar upp en obestyrkt kopia av en vårdnadsdom. I domen anges att F får vårdnaden över sina barn, då hennes make och barnens far är avliden. F lämnar detaljerade uppgifter om att maken dog i tuberkulos för två år sedan. De uppgifter om makens namn och födelsetid samt datum för dödsfallet som F lämnar stämmer överens med det som framgår av vårdnadsdomen. Skatteverket bedömer att F har gjort sannolikt att hon är änka utifrån de uppgifter som hon lämnat och den uppvisade handlingen. Hon registreras därmed som änka i folkbokföringen i enlighet med sin anmälan.

Relation mellan barn och föräldrar

Med barn menas i denna text även barn över 18 år.

I samband med att ett barn eller en förälder flyttar till Sverige prövar Skatteverket om en relation mellan familjemedlemmarna ska registreras i folkbokföringen. Denna prövning sker oavsett om samtliga familjemedlemmar flyttar till Sverige eller om någon av dem är fortsatt bosatt i utlandet. För att en relation mellan en förälder och ett barn ska registreras i folkbokföringen ska relationen som utgångspunkt vara styrkt. Det är normalt inte tillräckligt att en förälder eller ett barn enbart intygar relationen i sin anmälan, utan förekomsten av en relation ska som huvudregel även framgå av dokumentation såsom födelsebevis, förlossningsjournaler, uppehållstillstånd från Migrationsverket eller domstolsbeslut.

I svensk rätt finns det inte några uttryckliga bestämmelser som anger förutsättningarna för fastställelse av moderskap. Den som fött barnet presumeras vara barnets rättsliga mor. Vem som registreras som pappa till ett barn i folkbokföringen avgörs med hjälp av svensk eller utländsk rätt bland annat beroende på var barnet är fött. Läs mer om faderskap, moderskap med internationell anknytning och faderskap med internationell anknytning.

Om ett barn har adopterats i utlandet prövar Skatteverket om det utländska beslutet om adoption gäller i Sverige. När barnet i samband med en adoption flyttar till Sverige och ska folkbokföras, ska anmälan innehålla även de uppgifter som får registreras i folkbokföringen. Det gäller exempelvis både barnets biologiska föräldrar, om de är kända, och adoptivföräldrar

Vårdnadshavare

Skatteverket registrerar uppgift om vårdnadshavare för ett barn under 18 år som folkbokförs efter att ha flyttat till Sverige. Om ett barn flyttar in från utlandet och det inte finns något beslut om vårdnad som gäller i Sverige ska Skatteverket normalt registrera vårdnaden om barnet enligt svenska principer.

Relation till någon annan person än en förälder

Om ett barn under 18 år folkbokförs hos en annan vuxen person än en förälder kan Skatteverket registrera en relation till denna person (2 kap 3 § första stycket 10 FdbL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNG 2012-12-19, mål nr 889-12 [1]
  • KRNJ 2018-03-14, mål nr 274-17 [1]
  • KRSU 2017-10-30, mål nr 3261-16 [1]
  • RÅ 2000 not. 122 [1]

Lagar & förordningar

  • Folkbokföringsförordning (1991:749) [1] [2]
  • Folkbokföringslag (1991:481) [1] [2] [3] [4] [5]
  • Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap [1] [2]
  • Lag (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet [1] [2]
  • Utlänningsförordning (2006:97) [1] [2] [3] [4] [5] [6]