Meny

Värderingsmetoden för vattenkraftverken är grundad på en avkastningsberäkning enligt FTL. Den gällande värderingsmodellen bygger på värdet i kronor per kilowattimme för ett genomsnittligt vattenkraftverk, ett s.k. normkraftverk. Här får du veta vad riktvärde och riktvärdeangivelser är och hur de olika faktorer som ingår i formeln för hur man beräknar riktvärdena har fastställts.

Läs mer om hur vattenkraftverk delas in i värderingsenheter.

Innehållsförteckning

För vilka värderingsenheter bestäms riktvärdet?

Den grundläggande bestämmelsen om riktvärde för ett vattenkraftverk i dess helhet finns i 15 kap. 2 § FTL. Riktvärdet för ett vattenkraftverk ska bestämmas för följande värderingsenheter:

  • vattenkraftverket (anläggningen) i dess helhet
  • marken till ett vattenkraftverk
  • kraftverksbyggnaderna.

Till grund för att bestämma riktvärdet för en värderingsenhet ligger olika värdefaktorer som först ska bestämmas. Vilka dessa är kan du läsa om nedan. Riktvärdet bestäms med utgångspunkt i riktvärdeangivelserna (uppgifter om värdenivån) för varje värdeområde (1 kap. 2 § FTF).

Riktvärdeangivelsen talar om normkraftverkets värde

Värderingsmetoden för vattenkraftverken enligt FTL är grundad på en avkastnings­beräkning. Den gällande värderingsmodellen bygger på värdet i kronor per kilowattimme för ett genomsnittligt vattenkraftverk, ett s.k. normkraftverk. För ett sådant kraftverk tas värdet fram från tillgängligt statistiskt material från bl.a den förtida uppgiftsinsamlingen (FUI), SCB:s och branschorganisationernas statistik och offentliga redovisningshandlingar om produktionsdata, priset på el samt kostnaderna för produktionen.

Den grundläggande regeln att värdet per kilowattimme för ett normkraftverk och mark för ett sådant verk ska anges i riktvärdeangivelsen finns i 15 kap. 3 § FTL. Hela riket (Sverige) ska i sin helhet utgöra ett värdeområde för vattenkraftverken och övriga elproduktionsenheter (22 § SKVFS 2018:8). Detta får till följd att riktvärdeangivelsen är densamma oavsett i vilket elområde som kraftverket är beläget. I 15 kap. 6 § FTL stadgas vidare att värdet per kilowattimme i riktvärdeangivelsen ska bestämmas både med utgångspunkt i en avkastningsberäkning och genom att man beaktar priserna vid köp av vattenkraftverk eller delar därav som är likartade normkraftverket. Läs om hur normkraftverk definieras.

I riktvärdeangivelsen anges således normkraftverkets värde i kr/kWh, dels för byggnader och mark, dels för mark. Beloppen anges med två decimaler (1 kap. 29 § FTF). Riktvärdeangivelsen per kilowattimme för byggnader och mark som tillhör ett normkraftverk finns i SKV A 2018:12.

Hur bestäms värdet per kWh?

Enligt huvudregeln bestäms värdet per kWh i riktvärdeangivelsen för normkraftverket enligt ortsprismetoden och med utgångspunkt i en avkastningskalkyl där man även tar hänsyn till lönsamheten (15 kap. 6 § första stycket FTL). Avkastningsberäkningen bestäms med ledning av genomsnittliga elpriser och de kostnader under nivååret och de fem närmast föregående åren som är nödvändiga för en uthållig produktion. Till grund för avkastningsberäkningen ska de elpriser ligga som under angivna tidsperiod noterats vid Nord Pool Spot AS för produkten Elspot, elområden SE1 – SE4. Vid beräkningen av genomsnittligt elpris ska beaktas hur produktionen vid vattenkraftverken varierar under året. Genomsnittspriset per kWh ska korrigeras så att det utgör det pris som kan förväntas för normkraftverket. Elpriser och kostnader ska räknas om till nivåårets penningvärde. Vid beräkning av avkastningsvärdet ska skatter beaktas från och med nivååret.

Värdet per kWh ska i riktvärdeangivelsen anges för ett kraftverk som ansluter till normkraftverket. Detta värde ligger till grund för formeln för hur man beräknar det enskilda vattenkraftverkets värde.

Läs mer nedan om hur man beräknar värdet per kWh för ett enskilt vattenkraftverk i dess helhet.

Formeln för riktvärde avseende vattenkraftverk (mark och byggnad)

För att bestämma riktvärdet för ett vattenkraftverk krävs

  • det värde (som anges i riktvärdeangivelsen) i kr/kWh för ett normkraftverk
  • verkets normalårsproduktion
  • de beräkningsfaktorer som bestämts för verket
  • korrektionerna hänförliga till värdefaktorerna utnyttjandetid, flerårsreglering, belägenhet och ålder (för flerårsreglering och ålder är faktorerna vid AFT 19 dock 1,0).

Följande formel föreskrivs i 1 kap. 26 § andra stycket FTF:

Rt = (Nt × fu × fr × fst × få + kb) × Wn × 0,75

Rt

riktvärdet för kraftverket (mark och byggnad)

Nt

värde (angivet i riktvärdeangivelsen) i kr/kWh för mark och byggnader som tillhör normkraftverket

fu

faktor för utnyttjandetid

fr

faktor för flerårsreglering

fst

faktor för storleksinverkan avseende värdet i kr/kWh för mark och byggnader som tillhör normkraftverket

faktor för ålder

kb

korrektion för belägenhet

Wn

Normalårsproduktionen

Riktvärde för marken till ett vattenkraftverk

De grundläggande reglerna om riktvärden för vattenkraftverk finns i 15 kap. 2 § FTL. Riktvärdet för mark utgör värdet av en värderingsenhet för mark som tillhör vattenkraftverket. Vad som avses med mark framgår av 15 kap. 1 § tredje stycket FTL.

Vad anger riktvärdeangivelsen för marken till ett normkraftverk?

I riktvärdeangivelsen ska värdet i kr/kWh anges för mark som tillhör normkraftverket (15 kap. 3 § FTL). Värdet av marken till normkraftverket ska bestämmas med hänsyn till hur stor del av det för normkraftverket angivna värdet, som med ledning främst av kostnaderna att uppföra ett helt nytt kraftverk, kan anses belöpa på marken (15 kap. 6 § andra stycket FTL). Teoretiskt kan man få ledning av marknadsvärdet på ett nybyggt kraftverk och av genomsnittliga kostnader för att uppföra ett nytt kraftverk. Inför AFT 19 behölls samma relation som användes vid AFT 13.

Hur bestäms riktvärdet för en värderingsenhet avseende mark till ett vattenkraftverk?

Riktvärdet för mark beräknas som produkten av kraftverkets normalårsproduktion i kilowattimmar och markens värde per kilowattimme. Det senare värdet bestäms genom att det värde i kr/kWh för marken till ett normkraftverk som anges i riktvärdeangivelsen korrigeras i de hänseenden som kraftverket avviker från normkraftverket när det gäller normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering eller belägenhet (15 kap. 7 § andra stycket FTL). Samtliga värdefaktorer som kan påverka det enskilda vattenkraftverkets värde i kr/kWh – förutom värdefaktorn ålder – ska tillämpas. Faktorn för flerårsreglering har enligt 1 kap. 32 § FTF bestämts till 1,0 och inverkar därför inte på markens värde.

Formeln framgår av 1 kap. 27 § andra stycket FTF och lyder:

Rm = (Nm × fu × fr + 0,6 × kb) × fsm × Wn × 0,75

Rm

riktvärdet för marken

Nm

i riktvärdeangivelsen angivet värde i kr/kWh av mark som tillhör normkraftverket

fu

faktor för utnyttjandetid

fr

faktor för flerårsreglering

fsm

faktor för storleksinverkan avseende värdet av mark som tillhör normkraftverket

kb

korrektion för belägenhet

Wn

normalårsproduktion

Kraftverksbyggnader till ett vattenkraftverk

För kraftverksbyggnader som tillhör ett vattenkraftverk bestäms i praktiken ingen värderingsenhet. Värderingsenhet är enligt generella normer den egendom som inte hänförts till markvärderingsenheten för den mark som tillhör vattenkraftverket. Riktvärdet för kraftverksbyggnaderna utgörs av skillnaden mellan riktvärdet för vattenkraftverket (anläggningen) och för mark som hör till verket (15 kap. 2 § tredje stycket FTL).

Riktvärdegrundande värdefaktorer

Vid fastighetstaxering värderar man fastigheter med utgångspunkt i värdefaktorer. Med värdefaktorer avses egenskaper som är knutna till fastigheten och som har betydelse för marknadsvärdet (7 kap. 1 § FTL).

Riktvärdena ska bestämmas för kombinationer av värdefaktorer som bl.a. har en särskild betydelse för marknadsvärdet (s.k. riktvärdegrundande värdefaktorer).

Värderingen av ett vattenkraftverk i sin helhet sker enligt 15 kap. 4 § FTL, i första hand med ledning av värdefaktorerna

  • normalårsproduktion
  • utnyttjandetid
  • flerårsreglering
  • belägenhet
  • ålder.

Regler om avrundning av värdefaktor storlek finns i 5 § SKVFS 2018:7. Där framgår att storleken av en värdefaktor ska anges med föreskriven noggrannhet och att om inget annat anges så ska matematisk avrundning enligt Svensk Standard 14141 regel A tillämpas.

För marken till ett vattenkraftverk bestäms riktvärdena utifrån samma värdefaktorer som för verket i dess helhet förutom värdefaktorn ålder (15 kap. 5 § FTL).

Värdefaktorerna flerårsreglering och ålder kommer inte att inverka på värdet vid AFT 19, enligt regler i 1 kap. 32 § och 32 b § FTF.

Värdefaktorn normalårsproduktion (Wn)

Värdefaktorn normalårsproduktion definieras i 15 kap. 4 § FTL. Med normalårsproduktion avses den produktion som i genomsnitt är tillgänglig per år vid kraftverket. Normalårsproduktionen anges i kilowattimmar. Normalårsproduktionen beräknas under nivååret och de nitton åren närmast före detta (1 kap. 28 § FTF). Normalårsproduktionen beräknas för de utbyggnadsförhållanden som gäller vid taxeringsårets ingång. Om utbyggnadsförhållandena som gäller vid taxeringsårets ingång har tillkommit efter det tjugoförsta året före taxeringsåret, ska genomsnittet endast beräknas för de år som de nya förhållandena gällt (1 kap. 28 FTF).

Normalårsproduktion betecknas Wn i de formler som används vid taxeringen (1 kap. 27 § FTF).

Kraftverk som producerar minst 50 miljoner kWh

Kraftverk med en produktion av minst 50 miljoner kWh per år ska beräkna årlig genomsnittsproduktion på följande sätt:

  1. Dividera varje års produktion med medelvattenföringen under året vid kraftverket uttryckt i kubikmeter per sekund.
  2. Multiplicera detta med medelvattenföringen under åren 1981−2010, uttryckt i kubikmeter per sekund.

Medelvattenföringen ska i första hand bestämmas med ledning av statistik från vattenregleringsföretagen. Om statistik saknas ska medelvattenföringen bestämmas i enlighet med SMHI:s statistik angett under åren 1981-2010.

Även övriga kraftverk får, efter begäran av fastighetsägaren, tillämpa denna beräkningsmetod.

Följande beräkning av normalårsproduktionen P tillämpas enligt FTF när årsproduktionen är minst 50 miljoner kWh:

Normalårsproduktion som inte överstiger 1 000 000 kWh

Normalårsproduktion som inte överstiger 1 000 000 kWh avrundas till hela 1 000 kWh.

Normalårsproduktion som överstiger 1 000 000 kWh

Normalårsproduktion som överstiger 1 000 000 kWh bestäms på följande sätt.

Normalårsproduktion som överstiger

bestäms till

1 000 000 kWh men inte 10 000 000 kWh

hela 10 000 kWh

10 000 000 kWh men inte 100 000 000 kWh

hela 100 000 kWh

100 000 000 kWh men inte 1 000 000 000 kWh

hela 1 000 000 kWh

1 000 000 000 kWh

hela 10 000 000 kWh

Faktor för storleksinverkan på värdet av vattenkraftverk (fst)

Genom faktorn storleksinverkan beaktas storleken av normalårsproduktionen särskilt när man beräknar riktvärdet för ett vattenkraftverk. Faktorn för storleksinverkan på värdet i kr/kWh för mark och byggnader (fst) ska bestämmas med ledning av kraftverkets normalårsproduktion (Wn) enligt följande formel:

fst = 1,143–71,7/Wn*1 000 000 om Wn > 500 000 000 kWh och

fst = -0,39*exp(Wn/(-34,7*1 000 000))-0,265*exp(Wn/(-2700*1 000 000))-0,45*exp(Wn/(-4,5*1 000 000))+1,22 om Wn <= 500 000 000 kWh

Faktorn ska anges med tre decimaler och får inte bestämmas till lägre än 0,350 eller högre än 1,092 (1 kap. 32 a § FTF).

Faktor för storleksinverkan på värdet av marken (fsm)

Värdet av marken till vattenkraftverket ska korrigeras med hänsyn till storleksinverkan på samma sätt som när man korrigerar värdet av vattenkraftverket (1 kap. 32 d § FTF).

Faktorn för storleksinverkan avseende värdet i kronor per kWh för mark (fsm) ska bestämmas med ledning av kraftverkets normalårsproduktion (Wn) enligt följande formel:

fsm = 0,2556 ln (Wn /1 000 000)-0,5886.

Ln är en förkortning av naturliga logaritmen.

Faktorn ska anges med tre decimaler. För kraftverk med en normalårsproduktion av 10 000 000 kWh eller lägre ska faktorn bestämmas till 0.

Värdefaktorn utnyttjandetid

Utnyttjandetiden är lika med kvoten mellan normalårsproduktionen och den installerade effekten i kW, enligt 15 kap. 4 § FTL.

Utnyttjandetiden ger uttryck för möjligheten att anpassa elproduktionen till tidsperioder med hög efterfrågan.

Faktor för utnyttjandetid – utnyttjandefaktorn (fu)

Värdefaktorn utnyttjandetid beaktas vid värderingen genom en faktor för utnyttjandetid, utnyttjandefaktorn, som föreskrivs i 1 kap. 31 § FTF. Utnyttjandefaktorn betecknas fu i de formler som används vid taxeringen.

Vid AFT 19 anpassas beräkningsmodellen för utnyttjandefaktorn till de fyra elområdena.

Utnyttjandefaktorn anger ett vattenkraftverks utnyttjandemöjligheter genom att ställa de elpriser som kraftverket kunnat uppnå i relation till de priser som i genomsnitt gällt för andra vattenkraftverk. Faktorn beskriver således det faktiska förhållandet avseende det ekonomiska utbytet av kort- och långtidsreglering för ett visst kraftverk i relation till det ekonomiska utbytet av kort- och långtidsreglering för Sveriges samtliga vattenkraftverk.

Utnyttjandefaktorn för ett kraftverk bestäms till medeltalet av de fem kvoter som erhålls då de med produktionen vägda elpriser som kunnat uppnås för vart och ett av nivååret och de fyra närmast föregående åren divideras med de med produktionen vägda elpriser som respektive år kunnat uppnås för samtliga vattenkraftverk.

Beräkning av vägda elpriser för ett vattenkraftverk

Det med produktionen vägda elpriset för ett vattenkraftverk beräknas genom att verkets nettoproduktion under året, uppdelat per timme, multipliceras med Nord Pools spotpriser per timme för det aktuella elområdet i vilket kraftverket är beläget. Summan av de erhållna produkterna divideras med verkets totala nettoproduktion.

Beräkning av vägda elpriser för Sveriges samtliga vattenkraftverk

Det med produktionen vägda elpriset för samtliga vattenkraftverk vars totala nettoproduktion registreras av Affärsverket Svenska kraftnät (Svenska kraftnät), uttryckt i kr/kWh, beräknas genom att verkens sammanlagda nettoproduktion under året, uppdelat per timme och elområde enligt den registrering av produktionen som Svenska kraftnät genomför, multipliceras med Nord Pools spotpriser per timme för respektive elområde. Summan av de erhållna produkterna divideras med verkens sammanlagda nettoproduktion under åren.

Det vägda elpriset för samtliga vattenkraftverk uppgår för åren 2013 - 2017 till följande belopp:

År

2013

2014

2015

2016

2017

Pris i öre/kWh

36,3

30,1

21,2

28,9

30,1

Kraftverk med en nettoproduktion mindre än 10 GWh

För kraftverk med en nettoproduktion på mindre än 10 GWh får utnyttjandefaktorn utan närmare utredning bestämmas till 0,950. Med nettoproduktion avses den del av produktionen som levererats till en mätpunkt på ett stamnät. Även små vattenkraftverk får, om så önskas, deklareras enligt redovisad modell.

Värdefaktorn flerårsreglering (fr)

Värdefaktorn flerårsreglering innebär att man genom reglering kan fördela produktionen mellan åren (15 kap. 4 § FTL). Möjligheten att reglera avgörs av

  • regleringsmagasinens volym
  • tillrinningen till magasinen
  • medelvattenföringen vid kraftverken.

I den nya modell som infördes inför AFT 13 för beräkning av utnyttjandefaktorn beaktas nyttan av flerårsreglering automatiskt. Beräkningsfaktorn för flerårsreglering har därför bestämts till 1,00 i FTF. Faktorn för flerårsreglering betecknas fr i de formler som används vid taxeringen (1 kap. 32 § FTF).

Värdefaktorn belägenhet (kb)

Värdefaktorn belägenhet definieras som kostnaden för inmatning av produktionen på stamnätet (15 kap. 4 § FTL).

Skillnader i kostnader för inmatning av produktionen på stamnätet beaktas genom en korrektion i kr/kWh som ger uttryck för en jämförelse med sådana kostnader för ett kraftverk i Ångermanälven (med biflöden) och norr därom till Gide älv, d.v.s. normkraftverkets läge. Inmatningskostnaderna avser såväl kostnaderna för överföring till stamnätet som avgifterna för inmatningen. Korrektionen regleras i 1 kap. 32 c § FTF.

Värdefaktorn ålder

Värdefaktorn ålder vid taxering av vattenkraftverk definieras i 15 kap. 4 § FTL. Åldern ger uttryck för kraftverkets sannolika återstående livslängd och anges genom det år då kraftverket togs i drift.

När man beräknar riktvärdet beaktas värdefaktorn ålder genom att man tillämpar en särskild faktor för ålder, föreskriven i FTF.

Förberedelsearbetet inför AFT 07 gav vid handen att åldern på beståndet av vattenkraftverk i stort sett saknar betydelse för vattenkraftverkens värde. Inte heller vid föreberedelsearbetet inför AFT 13 och AFT 19 har något annat framkommit. Faktorn för ålder har därför även vid AFT 19 bestämts till 1,0 för samtliga vattenkraftverk (1 kap. 32 b § FTF).

Beräkna riktvärden för vattenkraftverk inklusive mark och byggnader

Beräkningsgången för egendom på en elproduktionsenhet som utgörs av ett vattenkraftverk regleras i 15 kap. 7 § FTL.

Riktvärdet beräknas som produkten av vattenkraftverkets normalårsproduktion i kilowattimmar (kWh) och dess värde i kronor per kWh. Det senare värdet är det värde som står angivet i riktvärdeangivelsen för normkraftverkets produktion. Riktvärdet som man får fram genom en sådan beräkning är vid AFT 19 endast korrekt om värdefaktorerna normalårsproduktion, utnyttjandetid och belägenhet är samma för vattenkraftverket som för normkraftverket.

Bedöma värdefaktorerna

Om vattenkraftverket i fråga avviker från normkraftverket när det gäller ovan nämnda värdefaktorer ska värdet i riktvärdeangivelsen per kWh för normkraftverket korrigeras (15 kap. 7 § andra meningen FTL). I samma paragraf nämns även värdefaktorerna flerårsreglering och ålder. Som angetts ovan sker inte någon korrektion vid AFT 19 med anledning av att värdefaktorerna flerårsreglering och ålder har angetts till 1,0.

Sedan man bedömt de värdefaktorer som är riktvärdegrundande för vattenkraftverket ska man bestämma de beräkningsfaktorer och korrektioner som är föreskrivna i 1 kap. 28, 30, 31, 32 och 32 a–32 d §§ FTF.

Slutlig beräkning

Därefter sker den slutliga beräkningen av vattenkraftverkets riktvärde enligt formeln som föreskrivs i 1 kap. 26 § FTF.

Enligt formlen beräknas först vattenkraftverkets värde i kronor per kWh genom att motsvarande värde för normkraftverket multipliceras med de faktorer och korrektioner som är bestämda för vattenkraftverket enligt 1 kap. 26 § FTF.

Det korrigerade värdet i kronor per kWh multipliceras med verkets normalårsproduktion. Det framräknade resultatet utgör marknadsvärdet för vattenkraftverket i dess helhet, inklusive mark och byggnader. Detta värde ska räknas ned med 0,75 till taxeringsvärde­nivå.

Formeln för riktvärdeberäkningen är följande:

Rt = (Nt × fu × fr × fst × få + kb) × Wn × 0,75

Enligt 1 kap. 26 § FTF ska uttrycket (Nt × fu × fr × fst × få + kb) avrundas till kronor per kilowattimme med två decimaler.

Beräkna riktvärde för mark

Riktvärdet för mark beräknas som produkten av kraftverkets normalårsproduktion i kilowattimmar och markens värde per kilowattimme (15 kap. 7 § andra stycket första meningen FTL).

Huvudregeln för hur man beräknar riktvärdet för marken till ett vattenkraftverk är samma som när man beräknar riktvärdet för vattenkraftverket i dess helhet.

Principen är således att verkets normalårsproduktion ska multipliceras med det värde per kWh som angetts i riktvärdeangivelsen för normkraftverkets mark (15 kap. 7 § andra stycket första meningen FTL).

Korrigering av värde för mark till normkraftverk

Precis som när man beräknar riktvärde för vattenkraftverket i dess helhet måste det värde för marken till normkraftverket i kr/kWh som angetts i riktvärdeangivelsen korrigeras (15 kap. 7 § andra stycket andra meningen FTL). Korrigeringen ska göras i de fall det finns olikheter i de föreskrivna värdefaktorerna för marken när man jämför marken till vattenkraftverket och normkraftverket. Dessa föreskrivna värdefaktorerna är normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och belägenhet (15 kap. 5 § FTL). Läs mer om vilka riktvärdegrundande värdefaktorer som är knutna till vattenkraftverk högre upp på denna sida.

Beräkningsfaktorerna m.m. som föreskrivs i 1 kap. 28, 30, 31, 32, 32 a och 32 c–32 d §§ ska tillämpas. Beräkningsfaktorn för flerårsreglering har bestämts till 1,00.

På samma sätt som för vattenkraftverk i dess helhet ska det slutliga riktvärdet för marken beräknas enligt en formel som föreskrivs i 1 kap. 27 § FTF. Formeln lyder:

Rm = (Nm × fu × fr + 0,6 × kb) × fsm × Wn × 0,75

Uttrycket (Nm × fu × fr + 0,6 × kb) × fsm ska anges i kronor per kilowattimme med två decimaler (1 kap. 27 § FTF).

Formeln för riktvärdet för marken är i princip uppbyggd på samma sätt som formeln för riktvärdet för vattenkraftverken.

Beräkna riktvärde för kraftverksbyggnader

Riktvärdet för kraftverksbyggnader som hör till ett vattenkraftverk utgörs av skillnaden mellan riktvärdet för vattenkraftverket och riktvärdet för marken som hör till verket (15 kap. 2 § tredje stycket FTL).

Så här får man fram riktvärdet för kraftverksbyggnader:

  1. Beräkna riktvärdena för vattenkraftverket i dess helhet och för marken till kraftverket.
  2. Minska riktvärdet för vattenkraftverket (anläggningen) med riktvärdet för marken.

Exempel: beräkna riktvärdet för ett litet kraftverk

Ett vattenkraftverk har angett sin normalårsproduktion till 286 000 kWh. Riktvärdet är 3,14 kr/kWh och utnyttjandefaktorn schablonmässigt bestämd till 0,950. Belägenhetsklassen är 10 (söder om Dalälven) (kb) 0,23. Tilldelningen av elcertifikat upphör 2018-12-31.

Storleksfaktorn (Wn) kan bestämmas till 0,350.

Formel för att beräkna riktvärdet för kraftverket

Riktvärdet (efter eventuell avrundning) för kraftverket beräknas enligt följande formel:

Rt = (3,14 kr/kWh × 0,950 × 0,350 + 0,23) × 286 000 kWh × 0,75

Rt = 273 200 kr

Justering för värdeinverkan av elcertifikat beräknas inte.

Exempel: beräkna riktvärdet för ett större kraftverk

Ett vattenkraftverk har angett sin normalårsproduktion till 868 000 000 kWh. Riktvärdet är 3,14 kr/kWh respektive 1,12 kr/kWh (mark) och utnyttjandefaktorn (fu) har angetts till 0,993. Belägenhetsklassen är 4 (Gide älv och norr därom till Skellefte älv) (kb -0,01). Vattenkraftverket får tilldelning av elcertifikat för 2,3 % av produktionen och startår för utbetalningar var år 2010. Storleksfaktorerna kan bestämmas till 1,060 (fst) samt 1,141 (fsm mark). Ange värdet efter eventuell avrundning.

Formel för att beräkna riktvärdet för kraftverket med mark och byggnad

Riktvärdet (efter eventuell avrundning) beräknas enligt följande formel:

Rt = (3,14 kr/kWh × 0,993 × 1,060 - 0,01) × 868 000 000 kWh × 0,75

Rt = 2 145 000 000 kr

Formel för att beräkna riktvärdet för marken

Riktvärdet för marken beräknas enligt följande formel:

Rm = (1,12 kr/kWm × 0,993 + 0,6 × (-0,01)) × 1,141 × 868 000 000 kWh × 0,75

Rm = 821 000 000 kr

Formel för att beräkna riktvärdet för byggnaden

Riktvärdet för byggnaden beräknas enligt följande formel:

Rb = 2 145 000 000 kr - 821 000 000 kr

Rb = 1 324 000 000 kr

Formel för att beräkna värdeinverkan av elcertifikat

Värdeinverkan av elcertifikat beräknas enligt följande formel:

VE = (0,023 × 868 000 000 kWh) × 0,55 kr/kWh

VE = 10 980 000 kr

Beloppet läggs till byggnadsvärdet som justering.

Vattenkraftverk under uppförande

Värdet av en byggnad under uppförande ska bestämmas till hälften av den nedlagda kostnaden. Kostnaden ska omräknas till det genomsnittliga kostnadsläge som gällde under andra året före taxeringsåret (7 kap. 12 § FTL).

För kraftverk under uppförande gäller också vad som föreskrivs allmänt om byggnader under uppförande i 7 kap. 12 § FTL. Vilka omräkningsfaktorer som kan tillämpas framgår av SKVFS 2018:7.

Fördelning mellan kommuner

Om ett kraftverk som saknar strömfallsfastighet är beläget i flera kommuner och därför enligt 4 kap. 3 § FTL ska delas upp i flera taxeringsenheter, ska taxeringsvärdet först bestämmas som om egendomen varit en enda taxeringsenhet. Därefter fördelas de värdena mellan de taxeringsenheter som egendomen delats upp i, enligt vad som anges 1 kap. 5 § FTF.

Fördelning av markvärde

Markvärdet fördelas mellan taxeringsenheterna efter den fallhöjd som tillhör de fastigheter som ingår i taxeringsenheten, eller som sådana fastigheter genom servitut eller liknande har rätt till. Om flera strömfall med olika vattenföring har sammanförts till ett kraftverk, sker fördelningen med ledning av fallhöjd och normalårsvattenföring.

Fördelning av byggnadsvärde

Byggnadsvärdet fördelas mellan taxeringsenheterna med ledning av byggnadernas belägenhet.

De byggnader som ska beaktas när man fördelar byggnadsvärdet är de byggnader som tillhör kraftverkets ägare och som ligger på mark som tillhör fastigheten eller på mark som fastigheten har rätt till genom servitut eller liknande.

Avrunda riktvärdet

Om riktvärdet av en värderingsenhet överstiger 5 000 000 kronor ska värdet avrundas nedåt till närmaste hela 200 000-tal kronor. Överstiger riktvärdet 25 000 000 kronor ska det avrundas nedåt till närmast hela miljoner kronor (1 kap. 5 § första stycket FTF).

Referenser på sidan

Allmänna råd

  • Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter vid 2019 års allmänna fastighetstaxering [1]

Föreskrifter

  • Skatteverkets föreskrifter om allmänna taxeringsregler vid allmän och särskild fastighetstaxering 2019; [1] [2]
  • Skatteverkets föreskrifter om värderingen av hyreshus-, ägarlägenhets-, industri- och elproduktionsenheter vid 2019 års allmänna fastighetstaxering; [1]

Lagar & förordningar

Referenser inom fastighetstaxering