Meny

De termer och uttryck som används i IL omfattar i princip motsvarande utländska företeelser. Det gäller om det inte anges eller framgår av sammanhanget att det bara är svenska företeelser som avses.

Allmänna riktlinjer om utländska motsvarigheter till svenska företeelser

Inkomstskattelagens termer och uttryck omfattar i princip både svenska och utländska företeelser. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § IL innebär att utländska motsvarigheter likställs med svenska företeelser vid tillämpningen av IL. Ett exempel på när även utländska motsvarigheter omfattas är regeln om periodiskt understöd i 10 kap. 6 § IL. Vid tillämpning av bestämmelsen på en utbetalning från en utländsk stiftelseliknande företeelse (t.ex. en trust eller en foundation) ska det prövas om denna i tillräcklig utsträckning motsvarar en svensk stiftelse.

Utländska företeelser omfattas inte av bestämmelser där det uttryckligen anges att det bara är svenska företeelser som avses. I vissa fall framgår det istället av sammanhanget att det bara är svenska företeelser som avses.

Högsta förvaltningsdomstolen har lagt stor vikt vid den civilrättsliga jämförelsen när man bedömt om en utländsk och en svensk företeelse motsvarar varandra (RÅ 2009 ref. 100 och HFD 2016 ref. 22, jfr även RÅ 1992 ref. 53).

När det gäller regler som avser staten, regeringen, landsting, kommuner och kommunalförbund är det bara svenska subjekt som menas och inte deras utländska motsvarigheter.

Hur vet man när bara svenska företeelser omfattas?

När det bara är svenska företeelser som omfattas kan detta anges på olika sätt. Ordet ”svensk” används i vissa lagrum, t.ex. ett svenskt aktiebolag (24 kap. 5 § IL). I vissa andra situationer anges att en regel gäller för vissa företeelser enligt ett svenskt lagrum, t.ex. räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395), 9 kap. 7  § IL. Utländska motsvarigheter omfattas alltså inte när det står ”svensk” eller ”enligt lagen …”. Om det däremot står ränta ”av det slag som avses i lagen” eller att något görs ”på det sätt som anges i lagen” omfattas både svenska och motsvarande utländska företeelser (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 519).

Att det är bara svenska företeelser som omfattas kan också framgå av sammanhanget. När det t.ex. finns regler om avdrag som har gjorts, om intäkter som ska tas upp eller om skattemässiga värden får det anses framgå av sammanhanget att det är avdrag, intäkter och värden vid den svenska taxeringen som menas (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 21 f.).

Hur nära behöver en utländsk företeelse överensstämma med en svensk?

Det är inte möjligt att ange hur nära en utländsk företeelse ska överensstämma med en svensk för att anses motsvara denna. En sådan bedömning är beroende av vilken slags företeelse och vilken regel det handlar om (prop. 1999/2000:2 del 1 s. 519).

Det som ska bedömas är om något enligt den utländska rätten är sådant att den aktuella företeelsen skulle kunna falla in under den svenska termen som den används i IL, vilket ska ses ur både ett svenskt och ett utländskt perspektiv (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 22).

När det gäller frågan vilka utländska företeelser som kan tänkas motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening har lagstiftaren uttalat att det ligger i sakens natur att de svenska associationsformerna aktiebolag och ekonomisk förening inte alltid har en identiskt lika motsvarighet i utländska stater. Det behöver därför inte föreligga absolut identitet, utan det får i de enskilda fallen avgöras om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 22).

Exempel på utländska företeelser som har bedömts

Nedan ges exempel på hur olika utländska företeelser har bedömts antingen av Skatteverket eller i domstol.

Aktiebolag

Frågan om utländska motsvarigheter till aktiebolag vid reglerna om näringsbetingade andelar har bedömts i ett antal förhandsbesked och domar från Högsta förvaltningsdomstolen. Det behandlas på sidan Andelar i utländska juridiska personer.

CFC-bolag

Skatteverket anser att andelar i CFC-bolag kan omfattas av 57 kap. IL.

I utlandet delägarbeskattade juridiska personer

Skatteverket har tagit ställning till när en utländsk juridisk person är jämförlig med ett handelsbolag i Skatteverkets ställningstagande Beskattning av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och deras delägare.

Fonder

Skatteverket har bedömt vilka utländska fonder som kan anses motsvara svenska värdepappersfonder och specialfonder.

Ägarlägenheter

Skatteverket anser att utländska s.k. ägarlägenheter motsvarar begreppet småhus som det används i 47 kap. 5 § och 2 kap. 13 § IL.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2016 ref. 22 [1]
  • RÅ 2009 ref. 100 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3] [4]
  • Studiestödslag (1999:1395) [1]

Propositioner

  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 1 [1] [2]
  • Proposition 1999/00:2 Inkomstskattelagen del 2 [1] [2] [3]

Ställningstaganden

  • Beskattning av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och deras delägare [1]
  • Omfattas andelar i cfc-bolag av bestämmelserna i 57 kap. IL om utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag? [1]
  • Utländska motsvarigheter till svenska värdepappersfonder och specialfonder [1]
  • Utländska s.k. ägarlägenheter vid tillämpning av inkomstskattelagen [1]