Gåvor och familjerättsliga fång

Gåvor är skattefria

En gåva som ges utan krav på motprestation är skattefri för mottagaren. (8 kap. 2 § IL). Om gåvan är en ersättning för utfört arbete eller annan motprestation är den skattepliktig för mottagaren.

En gåva kännetecknas av tre rekvisit: förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt.

Skatteverket anser att skattefriheten gäller även om gåvan ges till en näringsverksamhet, exempelvis ett bolag eller en stiftelse, och används för kostnader som dras av i näringsverksamheten.

För givaren är gåvan däremot aldrig avdragsgill.

I vissa fall ska överlåtelse av en fastighet till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som understiger fastighetens taxeringsvärde inte betraktas som en gåva. Bestämmelserna finns i 8 kap. 2 § andra stycket och en hänvisning dit finns i 42 kap. 3 § första stycket IL. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 augusti 2017 men tillämpas på överlåtelser av fastigheter som skett efter den 27 oktober 2016 (prop. 2016/17:99 s. 27 ff).

Gåvor från arbetsgivare är i allmänhet skattepliktiga

Gåvor från arbetsgivare är i allmänhet skattepliktiga som lön, om de inte är särskilt undantagna från skatteplikt, eftersom sådana gåvor förutsätts ha ett inslag av ersättning för arbete (remuneratorisk gåva). Av praxis framgår att gåvan ska inkomstbeskattas om det kan antas att den har sitt ursprung i en arbetsprestation (RÅ 80 1:61 och RÅ 1997 ref. 1).

Särskilt undantagna är jul-, minnes- och jubileumsgåvor som inte lämnas i pengar.

Gåvor till personer som har koppling till företaget kan i vissa fall vara skattefria

I vissa fall kan gåvor från en arbetsgivare ha en annan grund än anställningen, t.ex. en nära släkt- eller vänskapsrelation mellan givaren och mottagaren. Sådana gåvor ska inte inkomstbeskattas.

Högsta förvaltningsdomstolen har i tre avgöranden klargjort hur man ska bedöma förvärv som sker på förmånliga villkor i situationer som har en koppling till ett anställningsförhållande, d.v.s. om gåvan ska anses som skattepliktig eller inte (HFD 2017 ref. 38 I–III). För att avgöra om förvärvet ska anses ha sin grund i den personliga relationen mellan överlåtaren och förvärvaren, eller anses ha sin grund i en gjord eller framtida arbetsprestation, måste man göra en samlad bedömning av flera omständigheter.

De omständigheter som Högsta förvaltningsdomstolen lyfter fram och som särskilt ska beaktas är

• relationen mellan överlåtare och förvärvare
• syftet med överlåtelsen
• gåvans eller förmånens värde.

Relationen mellan överlåtare och förvärvare

Ett förvärv kan anses ha sin grund i ett anställningsförhållande även när det sker från någon annan än arbetsgivaren. Det förutsätter att det finns en ekonomisk intressegemenskap eller något annat samband mellan arbetsgivaren och den som förvärvet sker från som gör att detta kan härledas från arbetsgivaren. Så är exempelvis fallet om förvärvet sker från ägaren till det bolag där förvärvaren är anställd (RÅ 1997 ref. 1 och RÅ 1998 not. 91).

Relationen mellan överlåtaren och förvärvaren är en naturlig utgångspunkt för att bedöma om ett förvärv från arbetsgivaren eller någon med koppling till denne ändå ska anses vara av benefik karaktär. Nära släktskap talar för att överlåtelsen är benefik (se RÅ 1989 ref. 21, RÅ 2008 ref. 52 och HFD 2016 ref. 69).

När det gäller överlåtelser från föräldrar till barn kan det oftast antas att syftet är rent benefikt, om det inte finns någon särskild omständighet som talar emot att så här fallet. En sådan omständighet kan t.ex. vara att marknadsmässig ersättning inte har utgått för arbetet i förälderns företag.

Också i andra fall av nära släktskap och vänskap bör ett påstående om ett benefikt syfte kunna godtas, men då under förutsättning att det stöds även av omständigheterna i övrigt. Så skedde t.ex. i RÅ 1998 not. 91 men inte i RÅ 1997 ref. 1.

Syftet med överlåtelsen

Om en anställd på förmånliga villkor får förvärva aktier i arbetsgivarens bolag kan det ofta finnas anledning att anta att syftet antingen är att belöna den anställda för utfört arbete, eller att knyta den anställda närmare bolaget för att försäkra sig om den anställdas fortsatta arbete där. Förvärvet kan då anses vara ersättning för arbetsinsatser och ska därmed inkomstbeskattas (RÅ 1993 ref. 56 och HFD 2012 ref. 74). Om de inblandade har kunnat visa att transaktionen har skett i något annat syfte har beskattning däremot i vissa fall underlåtits.

Överlåtelser som görs som ett led i ett generationsskifte bör t.ex. i de flesta fall kunna ske utan beskattning (se RÅ 1998 not. 91 och RÅ 2001 ref. 10). Även andra uppgivna syften med transaktionen, som att åstadkomma rättvisa mellan syskon, kan leda till att den bedöms vara benefik (se RÅ 2008 ref. 52 I). Det som i denna del ska avgöras är om det uppgivna syftet, mot bakgrund av omständigheterna i övrigt, framstår som trovärdigt och kan läggas till grund för slutsatsen att överlåtelsen inte har skett som belöning för tidigare eller kommande arbetsprestationer.

Gåvans eller förmånens värde

Av praxis framgår även att storleken på det värde som förs över kan ha betydelse för bedömningen. Detta gäller särskilt om värdet är så stort att det rimligen inte kan vara fråga om ersättning för arbete (se HFD 2011 ref. 19).

En skattepliktig löneförmån kan dock uppkomma även vid överlåtelser som innebär att ett stort värde förs över till förvärvaren. Så var fallet i RÅ 1993 ref. 56 där det handlade om en värdeöverföring om drygt två miljoner kronor.

I bedömningen måste man också ta hänsyn till om det är en marknadsmässig ersättning eller inte.

Rättsfall: skattepliktig ersättning för arbete

Förvärvaren hade varit anställd som chef i bolaget i över 20 år, och hade haft en marknadsmässig lön. Han ägde sedan tidigare fem procent av aktierna i bolaget. Bolagets ägare avsåg att överlåta 45 procent av aktierna till den anställda genom en gåva. Överlåtelsen motiverades med att den var ett led i att trygga bolagets fortsatta drift.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att överlåtelsen inte kunde anses vara benefik och att den därmed skulle beskattas som ersättning för arbete hos den anställda. Överlåtelsen hade inte sin grund i den personliga relationen mellan överlåtaren och mottagare och var inte ett led i ett planerat generationsskifte.

Domstolen beaktade följande omständigheter:

• Den personliga relationen mellan överlåtaren och mottagaren var ensamt inte tillräckligt stark för att förvärvet skulle betraktas som benefik. Därför behövde gåvobeskattningen stödjas av omständigheter i övrigt.
• Överlåtaren ägde 95 procent av aktierna och ägde efter överlåtelsen 50 procent. Överlåtelsen kunde därmed inte anses vara ett led i ett planerat generationsskifte och på den grunden anses vara benefik.
• Mottagaren hade haft en marknadsmässig lön från bolaget vilket kan tala för att överlåtelsen inte skulle ses som ersättning för arbete.

Se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD 2017 ref. 38 I, förhandsbesked inkomstskatt avseende överlåtelse av aktier.

Rättsfall: skattefri gåva

En vd som ägde 12 procent av aktierna i ett bolag hade en barndomsvän som vad vice vd i bolaget. Vd:n ville överlåta en mindre andel av sina aktier till den vice vd:n, till ett värde av 80 miljoner kronor. Gåvan var föranledd av den nära vänskapen dem emellan och var inte förenad med några villkor.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att överlåtelsen hade sin grund i den personliga relationen mellan personerna och därmed var en skattefri gåva.

Domstolen beaktade följande omständigheter:

• Trots att det var fråga om ett förvärv från en minoritetsägare hade det kunnat finnas utrymme för att anse att förvärvet kunde härledas från arbetsgivaren. Detta hade förutsatt att övriga omständigheter tydligt talade för detta.
• Övriga omständigheter talade emot att förvärvet hade samband med anställningen. Överlåtaren och mottagaren var nära vänner sedan barndomen, och överlåtelsen hade sin grund i denna vänskap. Värdet på de aktier som skulle överlåtas var mycket stort och kunde därmed inte betraktas som ersättning för arbete. Dessutom hade mottagaren haft en marknadsmässig lön från bolaget.

Se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD 2017 ref. 38 II, förhandsbesked inkomstskatt avseende överlåtelse av aktier.

Rättsfall: skattefri gåva

Två personer som tidigare hade varit sambor och hade ett gemensamt barn hade sedan 2002 ett aktiebolag tillsammans. En av dem hade ägt alla aktierna i bolaget, men båda hade hela tiden arbetat heltid och tagit ut lika lön. Att endast en av dem ägde aktierna från början berodde på att den andra vid starten av bolaget hade skulder hos Kronofogden. Gåvan bestod av hälften av aktierna och syftade till att båda skulle vara formella ägare till bolaget.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att överlåtelsen av aktierna hade sin grund i den personliga relationen mellan personerna, och därmed var en sådan gåva som inte ska medföra någon inkomstbeskattning för mottagaren.

Domstolen beaktade följande omständigheter:

• Den personliga relationen mellan överlåtaren och mottagaren var ensamt inte tillräckligt stark för att förvärvet skulle betraktas som benefik. Därför behövde gåvobeskattningen stödjas av omständigheter i övrigt.
• Mottagaren hade haft en marknadsmässig lön från bolaget.
• Syftet med överlåtelsen var att komma till rätta med det förhållandet att mottagaren inledningsvis inte kunde gå in som delägare i bolaget.

Se Skatteverkets rättsfallskommentar HFD 2017 ref. 38 III, förhandsbesked inkomstskatt avseende överlåtelse av aktier.

Arv, testamente och bodelning

Vad som har tillfallit en part i en bodelning, eller vad som förvärvats genom arv eller testamente är skattefritt (8 kap. 2 § IL).Även kompensation från ett dödsbo till en eller flera dödsbodelägare, som i samband med dödsfallet och röjningen av boet utfört mer arbete än andra dödsbodelägare, är skattefritt då det anses höra till den privata sfären.

Utbetalning av kapital i enlighet med ett förordnande i ett testamente har i ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen jämställts med ett skattepliktigt periodiskt understöd från en familjestiftelse (HFD 2013 ref. 28).