Befrielse från skatt på bränsle kan åstadkommas på flera sätt. Ett av dessa sätt är genom återbetalning av skatten i efterhand.
Reglerna om återbetalning av och kompensation för skatt finns i 9 kap. LSE. Där regleras
Termen kompensation används avseende begränsning av svavelutsläpp i stället för återbetalning, men innebörden är i praktiken densamma.
Skatteverket medger efter ansökan återbetalning av energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som har förvärvats av:
Den som inte omfattas av återbetalningsrätten i 9 kap. 1 § LSE, men som ändå har rätt att förvärva bränsle utan skatt till följd av lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen eller direkt tillämpliga EU-bestämmelser, får utöva den rätten genom en ansökan om återbetalning av skatten (64 kap. 6 § SFL).
Vid återbetalning av skatt enligt 9 kap. 1 § LSE eller 64 kap. 6 § SFL, d.v.s. vid återbetalning till utländska beskickningar, internationella organisationer, diplomater m.fl. i Sverige, gäller förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. I 2 § i denna förordning finns bestämmelser om ansökan om sådan återbetalning. Nedan redogörs för dessa bestämmelser.
Ansökan ska göras skriftligen av chefen för beskickningen eller konsulatet eller av den som i Sverige får företräda den internationella organisationen eller av den som i övrigt är berättigad till återbetalning.
En särskild ansökan ska ges in för beskickningen, konsulatet, organisationen eller den som i övrigt är berättigad till återbetalning. En särskild ansökan ska även ges in för varje fysisk person som är berättigad till återbetalning.
Ansökan ska ges in till Skatteverket och omfatta inköpen under ett kalenderkvartal. Med ansökan ska en faktura bifogas. Fakturan får inte vara betald tidigare än ett år före den dag då ansökan lämnades in, om inte sökanden har hanteringsmässiga eller andra liknande särskilda skäl för att åberopa en faktura som är betald tidigare. Fakturan ska innehålla uppgift om säljarens och köparens namn och adress, dagen för leveransen eller tillhandahållandet, priset, i förekommande fall varans volym eller vikt och, om inköpet avser bensin eller motorbrännolja, fordonets registreringsnummer.
Skatteverket har tagit fram blanketter som kan användas vid ansökan om återbetalning, SKV 5648 och SKV 5650.
Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. LSE medger Skatteverket efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet (9 kap. 2 § första stycket LSE).
Med anledning av EU:s regler om statligt stöd finns det bestämmelser i andra stycket i 9 kap. 2 § LSE om att vissa villkor måste vara uppfyllda för att återbetalning ska kunna medges enligt 9 kap. 2 § LSE. Villkoren är tillämpliga endast i de fall skattebefrielsen enligt 6 a kap. utgör en stödordning enligt 1 kap. 11 a § LSE.
Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 b § eller 2 c § LSE (biogas och vissa andra biobränslen som förbrukas för uppvärmning) medges endast i den utsträckning avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 § LSE (9 kap. 2 § tredje stycket LSE). Avdragsrätten enligt 7 kap. 3 § LSE gäller biogas och vissa andra biobränslen som sålts som bränsle för uppvärmning till någon som inte är en stödmottagare. I princip rör det sig om avdragsrätt för försäljning till privatpersoner (prop. 2015/16:159 s. 76).
Genom tredje stycket i 9 kap. 2 § LSE klargörs det att återbetalning inte ska ske när det finns avdragsrätt för den som är skattskyldig även om den sistnämnde ännu inte utnyttjat avdragsrätten när någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare söker återbetalning. Genom bestämmelsen säkerställs att återbetalning till annan än skattskyldig inte följs av omprövning av skattskyldig för samma skattebelopp (prop. 2015/16:159 s. 78).
Rätten till återbetalning är generell om förutsättningar för skattebefrielse enligt 6 a kap. LSE finns. Även i de fall skatt har betalats till Tullverket kan återbetalning alltså ske om bränslet används för något av de ändamål som anges i 6 a kap. LSE. Den som är skattskyldig för bränslet är dock hänvisad till avdrag i sin punktskattedeklaration för att åstadkomma skattebefrielsen.
Den som är godkänd som skattebefriad förbrukare kan inte få återbetalning för bränsle som denne köpt inklusive skatt. Den skattebefriade förbrukaren måste istället se till att redan vid inköpet få skattebefrielsen direkt av leverantören.
Skatteverket medger efter ansökan återbetalning enligt 9 kap. 3 § LSE av energi-, koldioxid- och svavelskatt om någon har förbrukat vissa bränslen i luftfartyg, skepp och vissa båtar för annat än privat ändamål.
Närmare information om skattebefriad förbrukning i skepp, båtar och luftfartyg finns under Skepp och båtar och Luftfartyg och luftfartygsmotorer i provbädd.
Skatteverket medger efter ansökan från förbrukaren återbetalning av skatt på el och bränsle som denne förbrukat för framställning av värme eller kyla som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9, 10, 11 eller 16 LSE eller enligt 11 kap. 9 § första stycket 2, 3 eller 5 LSE (9 kap. 5 § första stycket LSE).
Information om skattebefrielse för bränsle och el som används för att framställa värme eller kyla som levererats för dessa ändamål finns under Framställning av värme eller kyla som levererats för vissa ändamål.
Om svavelskatt har tagits ut och någon som inte är skattskyldig har begränsat utsläppet av svavel enligt 7 kap. 5 § LSE medger Skatteverket efter ansökan kompensation för den svavelskatt som belastat bränslet med 30 kr per kg som utsläppet har minskat (9 kap. 6 § LSE).
Det är här fråga om att någon ska ha begränsat utsläppet av svavel genom rengingsåtgärd eller genom bidning i någon produkt eller i aska i samband med förbrukning av det skattepliktiga bränslet.
Läs om begränsning av svavelutsläpp och om hur sådan begränsning ska beräknas.
För återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE gäller särskilda bestämmelser om bl.a. ansökningsperiod, senaste ansökningstidpunkt och lägsta belopp för ansökan.
Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE ska lämnas elektroniskt (9 kap. 7 § LSE). Skatteverket har utfärdat föreskrifter om elektronisk ansökan om återbetalning (SKVFS 2017:1, vilka ändrats genom SKVFS 2018:1).
Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE ska omfatta en period om ett kalenderkvartal, utom i de fall enligt 9 kap. 2 § LSE som avser återbetalning för bränsle som förbrukas i yrkesmässig vattenbruks, jordbruks-, eller skogsbruksverksamhet (9 kap. 7 § första stycket LSE).
Återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 10, 11 eller 2 a § LSE, d.v.s. bränsle som förbrukats i yrkesmässig vattenbruks-, jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, ska omfatta en period om ett kalenderår. Om sökanden beräknas förbruka bränsle i större omfattning får Skatteverket medge att ansökan görs per kvartal. Ett sådant beslut får återkallas om sökanden begär det eller förutsättningar för medgivande inte finns (9 kap. 7 § första stycket LSE).
Skatteverket får medge att en sådan ansökan får göras per kalenderkvartal om årsförbrukningen för vilken återbetalning kan medges beräknas uppgå till
Vad som avses med större omfattning framgår av 15 § FSE.
Ansökan om återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2–6 §§ LSE ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet (9 kap. 7 § andra stycket LSE).
Enligt vedertagen rättspraxis, som gäller generellt vid all rättstillämpning, står avsändaren risken för förseningar vid postbefordran. Rätten till återbetalning eller kompensation går alltså förlorad, om ansökan kommer in till Skatteverket för sent, även om ansökan postats flera veckor före fristens utgång.
Ansökan ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE). Eftersom ansökan ska lämnas elektroniskt sker undertecknandet elektroniskt.
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
I 9 kap 8 § finns bestämmelser om olika beloppsbegränsningar avseende återbetalning eller kompensation enligt 9 kap. 2, 3, 5, 5 a och 6 §§ LSE.
Rätt till återbetalning eller kompensation föreligger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till
Hela beloppet återbetalas, d.v.s. från första kronan, när gränsen 1 000 kr respektive 500 kr uppnås. Sådan återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 10, 11 eller 2 a § LSE, d.v.s. för bränsle som förbrukas i viss yrkesmässig vattenbruks-, jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, får göras när den sammanlagda ersättningen uppgår till minst 500 kr per kalenderår (9 kap. 8 § andra stycket LSE).
Hela beloppet återbetalas, d.v.s. från första kronan, när gränsen 500 kr uppnås.
Rätt till återbetalning enligt 9 kap. 5 och 5 a §§ LSE föreligger endast för den del av den sammanlagda ersättningen som överstiger 2 000 kr per kalenderkvartal (9 kap. 8 § tredje stycket LSE).
Detta betyder att av det sammanlagda betalda skattebeloppet, för den el och det bränsle som förbrukats för samtliga de nedsättningsberättigande ändamålen under kalenderkvartalet, återbetalas endast den del av nedsättningen som överstiger detta tröskelvärde. De företag som har en förbrukning som är för låg för att nå över gränsen för när återbetalning medges får alltså inte nedsatt skatt och de företag som har en förbrukning som medför att gränsen passeras får rätt till återbetalning endast för den överskjutande delen av nedsättningen (jfr prop. 2017/18:1 s. 444).
Vissa skattebefrielser på bränsleskatteområdet utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Vissa skattebefrielser som åstadkoms genom återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE omfattas av dessa regler. Detta gäller återbetalning som sker med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11 eller 17 LSE eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b eller 2 c § LSE. Detta gäller även återbetalning som sker med stöd av 9 kap. 5 § LSE.
Begreppet stödordning definieras i 1 kap. 11 a § LSE och omfattar de skattebefrielser enligt LSE som utgör statligt stöd enligt EU-rätten.
De skattebefrielser som utgör stödordningar och som är aktuella vid återbetalning enligt 9 kap. 2 och 5 §§ LSE anges i följande tabell.
Stödordning |
Skattebefriat användningsändamål1 |
Bestämmelse i LSE |
EU-rättslig statsstödsgrund |
1 |
Tillverkningsindustri samt värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar inom EU ETS2 |
6 a kap. 1 § 9 a och 17 a |
GBER |
2 |
Tillverkningsindustri utanför EU ETS |
6 a kap. 1 § 9 b |
GBER |
3 |
Uppvärmningsbränslen inom vattenbruk |
6 a kap. 1 § 10 |
FIBER |
4 |
Uppvärmningsbränslen inom jordbruk och skogsbruk |
6 a kap. 1 § 11 |
GBER |
6 |
Annan värmeproduktion inom EU ETS |
6 a kap. 1 § 17 b |
EAG |
7 |
Dieselbränsle för drift av skepp och vissa båtar samt vissa fordon inom jordbruk och skogsbruk |
6 a kap. 2 a § första stycket 1 |
GBER |
8 |
Dieselbränsle för drift av skepp och vissa båtar samt vissa fordon inom vattenbruk |
6 a kap. 2 a § första stycket 2 |
FIBER |
9 |
Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt biogas som bränsle för uppvärmning |
6 a kap. 2 b och 2 c §§ |
EAG |
12 |
Framställning av värme/kyla |
9 kap. 5 § (utgör stödordning tillsammans med 9 kap. 5 a §) |
FIBER |
1 De skattebefriade användningsändamålen anges översiktligt i tabellen, för exakt omfattning se respektve bestämmelse i LSE.
2 EU:s system för handel med utsläppsrätter
I de fall skattebefrielsen enligt 6 a kap. utgör en stödordning enligt 1 kap. 11 a § LSE medges återbetalning av skatten enligt 9 kap. 2 § LSE endast om förbrukaren inte är ett företag utan rätt till statligt stöd (9 kap. 2 § andra stycket LSE). Detta krav gäller även skattebefrielse som medges genom återbetalning enligt 9 kap. 5 eller 5 a § LSE (9 kap. 8 § tredje stycket LSE).
Vid vissa beloppsgränser är sökanden skyldig att lämna uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet för att medges återbetalning enligt 9 kap. 2, 5 och 5 a §§ LSE (9 kap. 2 § andra stycket och 8 § fjärde stycket LSE).
Med företag utan rätt till statligt stöd menas
1. företag i ekonomiska svårigheter och
2. företag som är föremål för betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden (1 kap. 12 § LSE).
Kravet på att förbrukaren inte får vara ett företag utan rätt till statligt stöd gäller vid det tillfälle då stödet anses beviljat. För de aktuella återbetalningarna anses stödet beviljat vid den tidpunkt då någon ansöker om återbetalning av skatt (jfr prop. 2015/16:159 s. 44).
Begreppet stödmottagare definieras i 1 kap. 11 b § LSE.
Vid återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE är det den som förbrukat bränslet som är stödmottagare, d.v.s. sökanden.
Stödmottagare vid sådan framställning av värme eller kyla som avses i 9 kap. 5 och 5 a §§ LSE är den aktör som förbrukat el eller bränsle för framställningen av värmen eller kylan (1 kap. 11 b § 3 LSE). Även i dessa fall är det alltså sökanden som är stödmottagare.
Med uppgifter om stödmottagare avseende återbetalning enligt 9 kap. 2, 5 eller 5 a § LSE avses uppgifter om sökanden i tre avseenden:
Utan uppgifter från uppgiftslämnaren i samtliga dessa tre avseenden föreligger inte ”uppgifter om stödmottagare” (jfr prop. 2015/16:159 s. 73). Återbetalning enligt 9 kap. 2, 5 eller 5 a § LSE kan då inte medges om det ansökta återbetalningsbeloppet överstiger den beloppsgräns som gäller för att det ska föreligga krav på att lämna uppgifter om stödmottagare.
Den som ansöker återbetalning av skatt på bränsle och enligt 9 kap. 2 § andra stycket LSE är skyldig att lämna uppgifter om stödmottagare ska ange:
Den som ansöker om återbetalning av skatt enligt 9 kap. 5 § eller 5 a § LSE och enligt 9 kap. 8 § tredje stycket LSE är skyldig att lämna uppgifter om stödmottagare ska ange:
Om bränsle eller el har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden ska uppgifterna avse den region respektive det verksamhetsområde där förbrukningen motsvarar den största andelen av stödmottagarens skattenedsättning. Motsvarande gäller om både bränsle och el har förbrukats i flera regioner eller inom flera verksamhetsområden (15 b § andra stycket FSE).
För att medges återbetalning är sökanden vid vissa beloppsgränser skyldig att lämna uppgifter om stödmottagare för sin verksamhet.
För att medges återbetalning enligt 9 kap. 2 § LSE ska uppgifter om stödmottagare enligt andra stycket i samma paragraf lämnas om återbetalning söks med belopp som medför att sökandens sammanlagda återbetalning inom stödordningen per kalenderår uppgår till minst
För att medges återbetalning enligt 9 kap. 5 och 5 a § LSE ska uppgifter om stödmottagare lämnas om den sammanlagda nedsättningen inom stödordningen genom återbetalningen överstiger 50 000 euro under kalenderåret (9 kap. 8 § fjärde stycket LSE). Observera att skattebefrielsen enligt 9 kap. 5 § LSE utgör en stödordning tillsammans med skattebefrielsen enligt 9 kap. 5 a § LSE (1 kap. 11 a § LSE).
De belopp i euro som anges i LSE ska för varje kalenderår omräknas enligt den kurs i svenska kronor för euro som gällde den första vardagen i oktober året innan och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (1 kap. 16 § LSE).
Enligt eurons växelkurs den 1 oktober 2019 som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning motsvaras 1 euro av 10,8043 svenska kronor. Detta innebär att för 2020 motsvaras 15 000 euro av 162 064 kronor och 200 000 euro av 2 160 860 kronor.
Återbetalning av skatt kan medges efter ansökan om en oljeprodukt har försetts med märkämne som avses i 2 kap. 9 a § LSE innan den har förts in till Sverige och oljeprodukten därefter har beskattats i Sverige enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE. Återbetalning medges endast om oljeprodukten har förbrukats i Sverige för uppvärmning eller för drift av stationära motorer (9 kap. 8 a § första stycket LSE).
Skatteverket medger återbetalning av ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattebelopp som betalats för produkten enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE (högbeskattad olja) och det skattebelopp som gäller enligt 2 kap.1 § första stycket 3 a LSE (lågbeskattad olja) (9 kap. 8 a § första stycket LSE).
Denna återbetalning aktualiseras sällan. Det kan röra sig om fall då en oljeprodukt har frigjorts för konsumtion i ett annat EU-land och alltså beskattats där och som därefter förts in till Sverige under sådana förhållanden att skatt ska betalas här i landet, exempelvis genom privat införsel. För att olja ska beskattas enligt den lägre energiskattesatsen enligt 2 kap. 1 § 3 a LSE krävs förutom det EU-gemensamma märkämnet även att det nationella färgämnet tillsatts. Om oljan är märkt med det EU-gemensamma märkämnet, men inte det svenska färgämnet medför detta att oljan ska beskattas enligt den högre energiskattesatsen enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 b LSE (högbeskattad olja). Detta gäller även om oljan före införseln till Sverige tillsats ett färgämne som används för färgning av olja i ett annat EU-land. I syfte att säkerställa att energiskatt tas ut enligt 2 kap. 1 § första stycket 3 a LSE (lågbeskattad olja) finns därför en möjlighet att ansöka om återbetalning av skillnaden mellan de högre och lägre energiskattebeloppen (prop. 2006/07:123 s. 17).
Ansökan om återbetalning ska omfatta ett kalenderkvartal och ska lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång (9 kap. 8 a § andra stycket LSE).
En ansökan om återbetalning för viss märkt olja som förts in till Sverige för förbrukning för uppvärmningsändamål ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
Huvudprincipen inom EU är att bränsle i de flesta fall endast ska beskattas i det land där det förbrukas. Det finns därför möjlighet att under vissa förutsättningar få tillbaka den svenska skatten om beskattade varor flyttas till ett annat EU-land under sådana förhållanden att skatt ska betalas där eller flyttningen sker för förbrukning för ett i det andra EU-landet skattebefriat ändamål (9 kap. 10 § LSE).
Bestämmelsen i 9 kap. 10 § LSE grundar sig på artiklarna 33.6 och 36.5 i punktskattedirektivet.
Vid distansförsäljning av bränsle från Sverige till ett annat EU-land föreligger under vissa förutsättningar rätt till återbetalning av den skatt som betalats för bränslet i Sverige (9 kap. 10 § LSE).
För att Skatteverket ska medge återbetalning vid distansförsäljning krävs att den sökande visar att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige (9 kap. 10 a § första stycket LSE). Den sökande kan visa detta t.ex. med en faktura eller ett kvitto där det framgår att priset är inklusive skatt. Skatteverket kan på sedvanligt sätt kontrollera att säljaren eller eventuellt tidigare leverantör redovisat och betalat in skatten.
Det krävs också att den sökande visar att bränslet har beskattats i mottagarlandet eller är avsett att användas där för ett skattebefriat ändamål (9 kap. 10 a § första stycket LSE). Detta kan den sökande visa t.ex. genom ett intyg från mottagarlandets myndighet om att skatten betalats där eller att användningsområdet är skattebefriat.
Ansökan om återbetalning vid distansförsäljning ska omfatta en period om ett kalenderkvartal och lämnas in till Skatteverket inom tre år efter kvartalets utgång (9 kap. 10 a § andra stycket LSE).
Ansökan för ett visst kalenderkvartal ska omfatta alla leveranser som skett under kvartalet (prop. 94/95:54 s 134, prop. 94/95:56 s 101).
Bestämmelsen grundar sig på artikel 36.5 i punktskattedirektivet.
Även vid andra flyttningar till ett annat EU-land än vid distansförsäljning, d.v.s. då bränslet flyttas till näringsidkare, myndigheter, organisationer m.fl. i andra EU-länder, kan återbetalning under vissa förutsättningar ske av den skatt som har betalats för bränslet i Sverige (9 kap. 10 § LSE).
För att Skatteverket ska medge återbetalning i dessa fall krävs att den sökande visar att den skatt som ansökan avser har betalats i Sverige (9 kap. 10 b § första stycket LSE). Den sökande kan visa detta t.ex. med en faktura eller ett kvitto där det framgår att priset är inklusive skatt. Skatteverket kan på sedvanligt sätt kontrollera att säljaren eller eventuellt tidigare leverantör redovisat och betalat in skatten.
Skatteverket återbetalar skattebeloppet sedan sökanden visat att
Bestämmelsen grundar sig på artikel 33.6 i punktskattedirektivet.
Ansökan om återbetalning ska lämnas till Skatteverket (9 kap. 10 b § första stycket LSE).
Det finns inte några bestämmelser om när ansökan om återbetalning senast ska lämnas till Skatteverket.
En ansökan om återbetalning vid flyttningar till ett annat EU-land ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan om återbetalning som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap. 12 § andra stycket LSE).
Om bränsle som flyttas enligt ett uppskovsförfarande inte når angiven destination eller beskattat bränsle inte når angiven mottagare, ska bränslet beskattas i Sverige under vissa förutsättningar (4 kap. 2, 2 a och 2 b §§ LSE).
Om sådan beskattning skett och den skattskyldige inom tre år efter det att flyttningen påbörjades visar att bränslet beskattats i ett annat EU-land, ska den skatt som betalats i Sverige återbetalas. Återbetalning ska dock endast ske om det andra EU-landets skatteanspråk är befogat (9 kap. 11 § LSE).
Återbetalningsbestämmelsen grundar sig på artiklarna 10.5 respektive 38.3 i punktskattedirektivet.
I prop. 2009/10:40 hänvisas i författningskommentaren till 9 kap. 11 § LSE till författningskommentaren till 29 § LTS i samma prop. I denna hänvisas till författningskommentaren till 29 § LTS i prop. 2000/01:118. Där uttalas följande avseende återbetalning av skatt när beskattning skett enligt 27 § LTS, vilken motsvarar 4 kap. 2 § LSE:
Det är dock långt ifrån säkert att medlemsländerna kommer att vara ense om var beskattning skall ske när varor, som transporteras under skatteuppskov, försvinner på grund av oegentligheter eller överträdelser.
Det kan dock mycket väl tänkas att beskattnings-myndigheten anser att det andra EG-landets tolkning av artikel 20 är felaktig och att det är Sverige som har beskattningsrätt. I sådana fall bör beskattningsmyndigheten inte vara skyldig att betala tillbaka den skatt som påförts med stöd av 27 § (prop. 2000/01:118 s. 123).
Hänvisningen i ovanstående citat till artikel 20 avser artikel 20 i det s.k. cirkulationsdirektivet, vilken motsvaras av artikel 10 i punktskattedirektivet.
En ansökan om återbetalning av skatt på bränsle som beskattats enligt 4 kap. 2, 2 a eller 2 b § LSE ska vara undertecknad av sökanden eller av den som är ombud eller annan behörig företrädare för sökanden (9 kap. 12 § första stycket LSE).
En ansökan om återbetalning som lämnats för en sökande som är en juridisk person anses ha lämnats av sökanden, om det inte är uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda sökanden (9 kap.12 § andra stycket LSE).