OBS: Detta är utgåva 2020.4. Visa senaste utgåvan.

Det finns olika sekretessregler som gäller i en myndighets verksamhet på skatteområdet. Vissa gäller till skydd för den enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.

Dessutom finns det regler om behandling av uppgifter i beskattningsverksamheten.

Beskattningsverksamheten är en egen verksamhetsgren inom Skatteverket

Beskattningsverksamheten har organisatoriskt sett en så fristående ställning inom Skatteverket att den utgör en egen självständig verksamhetsgren. Detta har betydelse bl.a. eftersom en sekretessbelagd uppgift hos en självständig verksamhetsgren inte får röjas för en annan självständig verksamhetsgren om det inte finns särskilt föreskrivet i lag (8 kap. 2 § OSL).

Sekretess i den egentliga verksamheten med att besluta om skatt och fastighetstaxering

Sekretess gäller för alla uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden när uppgifterna finns i en myndighets verksamhet av visst angivet slag på skatteområdet (27 kap. 1 § första stycket OSL). Verksamheten ska avse något av följande alternativ:

  • bestämmande av skatt
  • fastställande av underlag för bestämmande av skatt
  • fastighetstaxering.

Sekretessen omfattar

  • den som är föremål för bestämmande av skatt etc.
  • uppgifter som rör annan fysisk eller juridisk person.

Sekretessen omfattar enskildas förhållanden och därför gäller bestämmelsen inte

  • kommunala företag som jämställs med myndighet enligt 2 kap. 3 § OSL (RÅ 2001 ref. 79)
  • en kommun som är part i ett skatteärende (RÅ 2001 not. 161).

Som framgår ovan är uppgift som rör annan fysisk person än den som är föremål för bestämmande av skatt etc. också sekretessbelagd. Detta gäller emellertid inte för handläggares eller andra anställdas uppgifter som finns i ärendet. Vid tillämpningen av 27 kap. 1 § OSL är den anställda inte att anse som en fysisk person utan som en representant för myndigheten. Skattesekretessen gäller därför inte handläggare och andra anställda som har deltagit i handläggningen av ärendet. För deras uppgifter kan istället andra sekretessbestämmelser bli tillämpliga.

Sekretessens styrka

Sekretessen enligt 27 kap. OSL är med några få undantag absolut. Det innebär att det inte behöver finnas någon risk för skada för att en uppgift ska vara sekretessbelagd. Om en uppgift är hänförlig till det sekretesskyddade området och ingen sekretessbrytande regel är tillämplig får uppgiften inte lämnas ut.

Vad ingår i ”skatt”?

Följande skatter och avgifter ingår i uppräkningen i 27 kap. 1 § tredje stycket OSL över vad som avses med respektive jämställs med begreppet skatt:

  • inkomstskatt och annan direkt skatt, t.ex. kupongskatt
  • indirekt skatt, t.ex. mervärdesskatt och särskild löneskatt
  • arbetsgivaravgift
  • prisregleringsavgift och liknande
  • avgift enligt lag (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund
  • skattetillägg
  • förseningsavgift
  • expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lag (2004:629) om trängselskatt.

Kostnadsränta och intäktsränta

Ärenden som gäller kostnadsränta och intäktsränta (65 kap. SFL) omfattas inte av skattesekretessen.

Vad ingår i ”bestämmande av skatt och fastställande av underlag för bestämmande av skatt”?

Med begreppen ”bestämmande av skatt och fastställande av underlag för bestämmande av skatt” i 27 kap. 1 § första stycket OSL avses eller jämställs följande:

  • bestämmande av preliminär skatt
  • bestämmande av slutlig skatt
  • bestämmande av mervärdesskatt och annan indirekt skatt
  • ändrad beräkning av avdrag för preliminär skatt
  • befrielse från skatt (60 kap. SFL)
  • bestämmande av pensionsgrundande inkomst
  • ärenden om skattereduktion för rot- och rut-arbeten
  • registerföring och annan verksamhet som har anknytning till förfarandet men saknar ärendekaraktär
  • verksamhet att företräda det allmänna som part i skatteprocess i domstol
  • punktskattebesök (6 kap. lag [1998:506] om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter)
  • vissa dispensärenden, t.ex. avdrag för pensionsförsäkringspremier
  • ärenden om beskattning av utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige
  • ärenden om förhandsbesked i skattefrågor.

Följande ärendeslag räknas inte hit:

  • kompensation för eller återbetalning av skatt
  • anstånd med erläggande av skatt.

Dessa typer av ärenden regleras i 27 kap. 2 § OSL.

Vad ingår i ”fastighetstaxering”?

Med fastighetstaxering avses verksamhet enligt FTL.

Namnteckning

En skattskyldigs underskrift på inkomstdeklarationen är sekretessbelagd. Det beror på att underskriften anses vara ett personligt förhållande i verksamheten som avser bestämmande av skatt (KRNG 1995-02-06, mål nr 440-1995).

Beskattningsdatabasen

Sekretessen gäller även i en myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt SdbL (27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL). De flesta uppgifter i beskattningsdatabasen omfattas i princip av skattesekretessen. Beskattningsdatabasen består av en uppgiftsdel och en handlingsdel. Uppgiftsdelen innehåller uppgiftssamlingar, t.ex. slutskatteuppgifter. Handlingsdelen innehåller handlingar bl.a. i ärenden som handläggs elektroniskt, t.ex. i Moms AG-systemet, Tina, BORIS m.fl. ärendehanteringssystem.

Eftersom skattesekretessen som huvudregel är absolut har det ansetts nödvändigt att göra det möjligt att ibland lämna ut vissa uppgifter ur beskattningsdatabasen (27 kap. 7 § 2 OSL). I SdbL finns det därför en bestämmelse som innebär att för vissa uppgifter i beskattningsdatabasen gäller sekretess med ett kvalificerat rakt skaderekvisit, vilket innebär att utgångspunkten är att uppgifterna är offentliga (2 kap. 5 § SdbL). Följande uppgifter i skattedatabasen får lämnas ut till en enskild under förutsättning att det inte finns särskild anledning att anta att den enskilda som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs:

  1. namn och personnummer
  2. organisationsnummer, namn, firma och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § SFL
  3. registrering enligt SFL samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer
  4. på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person
  5. registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter
  6. slag av näringsverksamhet
  7. beslut om likvidation eller konkurs
  8. huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi och i sådana fall från vilken tidpunkt.

När det gäller punkterna 3–8 i bestämmelsen är Skatteverkets uppfattning att uppgift bara kan lämnas om att en namngiven enskild är registrerad eller inte. Skattesekretessen förhindrar Skatteverket att lämna ut sammanställningar som visar vilka enskilda som är registrerade enligt dessa punkter inom t.ex. ett visst geografiskt område. Dessutom gör Skatteverket bedömningen att bestämmelsen i 2 kap. 5 § SdbL även måste anses omfatta utlämnande till myndighet. Skatteverket anser att det skulle få orimliga konsekvenser om myndigheter skulle hamna i ett sämre läge än enskilda.

Adressuppgift för fysisk person

Uppgift om adress för en fysisk person får inte lämnas ut från beskattningsdatabasen. Däremot får alla verksamhetsgrenar hos Skatteverket, i likhet med andra myndigheter, ha direktåtkomst till sådana adressuppgifter i folkbokföringsdatabasen (2 kap. 8 § första stycket FdbL).

När folkbokföringsuppgifter är elektroniskt tillgängliga för beskattningsverksamheten ska sekretessbestämmelsen som gäller för folkbokföringsverksamheten bli tillämplig även inom beskattningsverksamheten (11 kap. 4 § första stycket OSL). Detta gäller dock inte när det finns en annan primär sekretessbestämmelse hos den mottagande myndigheten (11 kap. 8 § OSL). Det innebär att den absoluta sekretessen enligt 27 kap. 1 § OSL gäller för uppgift om adress i beskattningsverksamheten som har hämtats via direktåtkomst från folkbokföringsdatabasen.

Deklarationsombud

Uppgift om vem som är eller har varit deklarationsombud är sekretessbelagt med stöd av 27 kap. 1 § OSL. Uppgiften kan därför inte lämnas ut till tredje man.

Är en deklaration lämnad?

En uppgift om att en deklaration har kommit in eller inte omfattas inte av något beslut. Det är därför ingen offentlig uppgift.

Registrering till frivillig mervärdesskatteskyldighet

Det finns en möjlighet för fastighetsägare att begära s.k. frivillig skattskyldighet enligt 9 kap. ML för uthyrning av fastighet. Sekretess enligt 27 kap. 1 § OSL gäller för

  • ansökan
  • beslut
  • övriga handlingar och uppgifter i ett sådant ärende
  • uppgift om vilken fastighet och lokal registreringen avser.

Uppgift om en sådan registrering är normalt sett offentlig enligt reglerna i 2 kap. 5 § SdbL.

Huvudman för en mervärdesskattegrupp

Skatteverket kan besluta att beskattningsbara personer får bilda en mervärdesskattegrupp efter en ansökan av de beskattningsbara personer som önskar ingå i gruppen (5 kap. 3 § SFL och 6 a kap. 4 § ML). Den grupphuvudman som utses ska redovisa, lämna skattedeklaration och betala den mervärdesskatt som hänför sig till mervärdesskattegruppens verksamhet och i övrigt företräda gruppen i frågor som rör sådan skatt.

Registrering av en grupphuvudman för en mervärdesskattegrupp omfattas av uppräkningen i 2 kap. 5 § SdbL. Grupphuvudmannens registreringsnummer för mervärdesskatt och det särskilda registreringsnummer som Skatteverket tilldelar mervärdesskattegruppen är ett sådant särskilt registrerings- eller redovisningsnummer som avses i 2 kap. 5 § 3 SdbL. Uppgiften om vilka bolag som ingår i en mervärdesskattegrupp är däremot sekretessbelagd med stöd av 27 kap. 1 § OSL eftersom dessa inte ska registreras till mervärdesskatt (7 kap. 1 § SFL). En sammanställning av de företag som tillhör en viss mervärdesskattegrupp kan därför inte lämnas ut (KRNS 2010-03-01, mål nr 7163-09).

Registrering av representant 5 kap. 2 § SFL

Skatteverket får besluta att en av delägarna i ett enkelt bolag eller ett partrederi ska svara för redovisning och betalning av skatteavdrag, arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt samt i övrigt företräda företaget i frågor som rör sådana skatter och avgifter (5 kap. 2 § SFL). Denna verksamhet har bedömts utgöra sådan verksamhet som avses i 9 kap. 1 § första stycket SekrL, nuvarande 27 kap. 1 § OSL (KRNS 2003-11-28, mål nr 6375-03).

Uppgifter till grund för en brottsanmälan

Uppgifter som ligger till grund för en brottsanmälan är sekretessbelagda enligt bestämmelserna i 27 kap. OSL (KRNS 2003-09-15, mål nr 5471-03).

Skalbolagsdeklarationer och säkerheter

Skatteverket kan besluta att säkerhet ska ställas för att skalbolagsbeskattning inte ska ske. Skatteverket anser att sekretess enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL gäller för handlingar och uppgifter i ärenden rörande skalbolagsdeklarationer och de säkerheter som är kopplade till dessa. Säkerhetens storlek bestäms i ett särskilt beslut och även beslutet får anses vara sekretessbelagt.

Beslut i verksamheten med att besluta om skatt och fastighetstaxering

I beskattningsverksamheten förekommer det många olika slags beslut. Vilken typ av skattebeslut det handlar om har betydelse i sekretesshänseende.

Beslut på skatteområdet är ofta offentliga

De flesta besluten inom beskattningsverksamheten är offentliga, eftersom de är beslut som innebär att skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms och beslut där underlag för bestämmande av skatt fastställs (27 kap. 6 § OSL). Exempel på beslut som är offentliga är

  • beslut om slutlig skatt
  • beslut om skatteavdrag
  • beslut om arbetsgivaravgifter
  • beslut om mervärdesskatt
  • beslut om punktskatt
  • beslut om fastighetstaxering.

Även domar från förvaltningsdomstolarna i vilka skatt fastställs som tas in i ett ärende i beskattningsverksamheten är offentliga eftersom de utgör beslut. Ett exempel på detta är en dom från förvaltningsrätten om höjning av inkomst av tjänst. Domar från allmänna domstolar i t.ex. brottmål blir däremot inte offentliga när de tas in i ett ärende i beskattningsverksamheten.

När blir ett beslut offentligt?

Beslut om slutlig skatt fattas i flertalet fall genom automatiserad behandling. Besluten förses genom ett tekniskt förfarande med ett ”lås” så att de inte senare kan ändras på annat sätt än genom ett omprövningsbeslut eller genom ändrad debitering. När låsning har skett kan beskattningsuppgifterna sägas ingå i en allmän handling, beskattningsdatabasen. När Skatteverket avviker från en inkomstdeklaration skrivs i de flesta fall beslutet på en pappersbaserad eller elektronisk handling. Den särskilda beslutshandlingen blir allmän när den expedieras.

Det är först när ett beslut har blivit en allmän handling som det måste lämnas ut till den som begär att få ta del av det.

Beslutet som sådant är offentligt

Det är enbart själva beslutet som sådant som är offentligt. Uppgifter som finns i ett offentligt beslut är ofta sekretessbelagda i andra sammanhang, t.ex. i ett ärende (NJA 2003 s. 447). Om man exempelvis hämtar uppgift om skattskyldiga ur offentliga skattebeslut och sammanställer uppgifterna i ett nytt dokument i beskattningsverksamheten är dokumentet sekretessbelagt (27 kap. 1 § OSL).

Vad ingår i ett beslut?

Ett beslut består av såväl själva avgörandet som motiveringen. Att ett beslut är offentligt innebär därför att båda delarna blir offentliga.

Att tänka på när ett beslut utformas

Om en revisionspromemoria eller något annat dokument omnämns i ett beslut, innebär det inte att hela den åberopade handlingen kommer att ingå i beslutet och därmed omfattas av beslutsoffentligheten. Om den åberopade revisionspromemorian tas in som en bilaga till beslutet kommer den däremot att ingå i beslutet och bli offentlig.

Observera att en noggrann bedömning måste göras när ett skattebeslut utformas. Beslutet ska uppfylla kravet på beslutsmotivering i 32 § FL samtidigt som det inte ska innehålla fler uppgifter än de som åberopas till stöd för beslutet. Om det t.ex. är en revisionspromemoria som ligger till grund för beslutet ska endast de uppgifter i promemorian som är nödvändiga för att motivera beslutet tas med. Uppgifter om ägarförhållanden, verksamhet och andra kringuppgifter är många gånger inte nödvändiga för den sakfråga som behandlas i beslutet. Sådana uppgifter ska därför inte tas med. Det är ofta direkt olämpligt att använda sig av allt som står i ett förslag till beslut genom att konvertera detta till ett beslut när själva beslutet skrivs.

Vissa beslut på skatteområdet är sekretessbelagda

Vissa beslut är uttryckligen undantagna från beslutsoffentligheten (27 kap. 6 § OSL). Dessa beslut är

  • förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga
  • beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden
  • prissättningsbesked vid internationella transaktioner.

Ett beslut om trängselskatt är delvis sekretessbelagt. Sekretess gäller för uppgift om vilken betalstation eller kontrollpunkt som bilen har passerat och tidpunkten för denna passage (27 kap. 6 § andra stycket OSL). Detta beror på att enskilda ska skyddas från obehörig kartläggning.

En del beslut inom skatteområdet är sekretessbelagda eftersom de inte innebär att skatt bestäms eller att underlag för bestämmande av skatt fastställs. Detta gäller bl.a. för

  • avskrivningsbeslut
  • avvisningsbeslut
  • beslut om revision
  • beslut om anstånd med lämnande av deklaration
  • beslut om godkännande eller återkallelse som upplagshavare enligt LAS, LTS och LSE
  • beslut om godkännande eller återkallelse som varumottagare enligt LAS, LTS och LSE
  • beslut om godkännande eller återkallelse som registrerad avsändare enligt LAS, LTS och LSE
  • beslut om godkännande eller återkallelse som lagerhållare enligt LTS, LSE, LSKE och LSNP
  • beslut om att godkänna eller återkalla representant vid distansförsäljning enligt LAS, LTS och LSE
  • beslut om jämkning av säkerhet enligt LAS, LTS och LSE
  • beslut om medgivande eller återkallelse enligt 2 kap. 9 § LSE
  • beslut om godkännande eller återkallelse som frivillig skattskyldig enligt LSE
  • beslut om storlek på säkerhet för skalbolag
  • beslut om frivillig skattskyldighet enligt 9 kap. ML för uthyrning av fastighet
  • beslut om befrielse för stiftelser, ideell föreningar eller registrerade trossamfund från skyldighet att lämna särskild uppgift enligt 33 kap. 4 § SFL.

Rättsfall: beslut om godkännande som upplagshavare

Vid prövning av ansökningar och beslut om godkännande som upplagshavare enligt lagen om alkoholskatt fattar Skatteverket i praktiken ett beslut om den sökande ska omfattas av ett uppskovsförfarande. Ett sådant beslut kan enligt kammarrättens mening närmast jämföras med ett beslut i ett dispensärende och ansågs inte utgöra ett beslut varigenom skatt bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Det är därför undantaget från beslutsoffentligheten i 27 kap. 6 § OSL (KRNS 2012-05-08, mål nr 1553-12).

Skattereduktion för rot- och rutarbeten

Skattereduktion kan medges med en del av arbetskostnaden för s.k. rot- och rutarbeten om vissa förutsättningar är uppfyllda. Det är utföraren av tjänsten som ansöker om beställarens avdrag och det är även utföraren som begär utbetalning från Skatteverket.

När köparen eller någon annan frågar gäller sekretess för uppgift om att en begäran om utbetalning har kommit in till Skatteverket och även att ett beslut om utbetalning har fattats. En skriftlig begäran om utbetalning från utföraren till Skatteverket är sekretessbelagd.

Beslut om utbetalning för rot- och rutarbete till utföraren innehåller uppgift om köparens preliminära skattereduktion. Denna uppgift är sekretessbelagd. Undantagen för beslut enligt 27 kap. 6 § OSL kan inte tillämpas här, eftersom detta inte är ett beslut där skatt bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs.

Uppgift om en fastighets ägare

Skatteverket anser att uppgift om en fastighets ägare är sekretessbelagd. Uppgift om en fastighets ägare ingår inte i fastighetstaxeringsbeslutet. Ägare av en fastighet delges fastighetstaxeringsbeslutet genom att en underrättelse skickas ut. Underrättelsen anses inte ingå i själva fastighetstaxeringsbeslutet (1 kap. 1 § FTL). Fastighetstaxeringsbeslutet är kopplat till fastigheten och inte till dess ägare. Eftersom ägaruppgiften inte ingår i fastighetstaxeringsbeslutet blir den inte heller offentlig med stöd av 27 kap. 6 § OSL. Även uppgift om adress till en fastighet är sekretessbelagd men den blir offentlig om den skrivs ut i beslutet om fastighetstaxering. Observera att ett utdrag ur fastighetstaxeringsregistret inte är samma sak som själva beslutet om fastighetstaxering.

Rättsfall: fastighet som har bytt ägare

När en fastighet har bytt ägare har sekretesskyddet för fastighetsdeklarationen inte ansetts gälla i förhållande till den nya ägaren av fastigheten. Högsta förvaltningsdomstolen anser att den fasta egendomen upphör att vara en del av den tidigare ägarens personliga eller ekonomiska förhållanden genom att hen har sålt den. Skatteverket anser att det är uppgifter om själva fastigheten, d.v.s. uppgifterna som ingår i fastighetstaxeringen, som upphör att vara en del av den tidigare ägarens personliga och ekonomiska förhållanden i och med att ägaren säljer den.

Andra uppgifter som visserligen kan finnas med i deklarationen men som inte är en del av själva fastighetstaxeringen, såsom namn på den tidigare ägaren, adress och telefonnummer och andra eventuella kontaktuppgifter, får däremot anses vara en del av den tidigare ägarens personliga förhållanden som omfattas av sekretesskydd i 27 kap. 1 § OSL. Dessa uppgifter ska då döljas vid ett utlämnande till den nuvarande ägaren (RÅ 1986 ref. 163).

Uppskov för kapitalvinst vid fastighetsförsäljning

Uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid avyttring av privatbostad kan under vissa förutsättningar medges vid bostadsbyte. Detta sker genom att ett uppskovsbelopp fastställs vid avyttringen av privatbostaden (ursprungsbostaden). Detta uppskovsbelopp tas upp till beskattning senast när den nya bostaden (ersättningsbostaden) säljs. Bestämmelserna om uppskovsbelopp finns i 47 kap. IL. Uppskov med sådan beskattning av kapitalvinst är inte ett beslut i formell mening och det är därför inte offentligt.

Beslut om återkallelse av behörighet som deklarationsombud

I SFL finns bestämmelser om deklarationsombud (6 kap. 4–8 §§ SFL). Ett beslut om återkallelse av behörighet som deklarationsombud får anses ha en sådan anknytning till skatteförfarandet att det omfattas av verksamhet som avser bestämmande av skatt m.m. Beslutet gäller en uppgift om såväl deklarantens som deklarationsombudets personliga eller ekonomiska förhållanden och är därför sekretessbelagt enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL. Det är inte ett sådant beslut enligt 27 kap. 6 § OSL som undantas från sekretess och det blir därmed inte offentligt (KRNS 2015-03-13, mål nr 1344-15).

Övriga undantag från sekretessen

Vissa slag av ärenden och uppgifter som förekommer i beskattningsverksamheten är inte sekretessbelagda.

Ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning

Skatteverkets handläggning av ärenden enligt 43 kap. SFL om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning kan inte anses rymmas inom den verksamhet som avses i 27 kap. 1 § OSL. Sekretess enligt någon annan bestämmelse i OSL kan inte heller tillämpas på dessa ärenden. Skatteverkets bedömning är att de handlingar vars innehåll uteslutande avser ersättningsärendet är offentliga. Om en begäran om ersättning framställs i en handling som i övrigt ingår i beskattningsärendet är enbart de delar som avser ersättningsfrågan offentliga. Detsamma gäller andra handlingar som avser både ersättnings- och beskattningsärendet.

Rådgivning samt frågor och svar

Den rådgivningsverksamhet i form av telefonpaneler, brevsvar och liknande som Skatteverket bedriver omfattas inte av sekretessen i 27 kap. OSL (prop. 1979/80:2 Del A s. 258). Detta innebär att skriftliga frågor och svar är offentliga allmänna handlingar.

Vissa företag ingår en avsiktsförklaring om s.k. fördjupad samverkan med Skatteverket. Fördjupad samverkan har av Högsta förvaltningsdomstolen bedömts som en form av kontinuerlig rådgivning och faller därmed utanför det område som är sekretessreglerat enligt 27 kap. 1 § OSL (HFD 2013 ref. 48). Detsamma måste anses gälla för sådana brevfrågor, dialogfrågor och liknande frågor som enskilda ställer till Skatteverket vari enskildas ekonomiska förhållanden mer eller mindre utförligt beskrivs. Även Skatteverkets svar på dessa frågor faller utanför det sekretessreglerade området (KRNS 2015-02-25, mål nr 9847-14 och KRNS 2015-09-25, mål nr 6737-15). Mot bakgrund av dessa domstolsavgöranden saknas det förutsättningar för att hävda att rådgivning respektive frågor och svar som har ett nära samband med ett särskilt ärende är sekretessbelagda, även om det särskilda ärendet omfattas av sekretess. Domstolarna gör bedömningen att eftersom rådgivningen respektive frågorna och svaren inte omfattas av det skatteförfarande som regleras av SFL eller någon annan författning med anknytning till skatteförfarandet, så ingår dessa inte heller i det sekretessreglerade området enligt 27 kap. 1 § OSL.

Tilldelning av organisationsnummer

Enligt Högsta förvaltningsdomstolens praxis är ärenden rörande tilldelning av organisationsnummer inte hänförliga till verksamhet som avser bestämmande av skatt (RÅ 1996 ref. 82). Uppgifter i dessa ärenden är därför offentliga. Detsamma gäller ärenden om avregistrering av organisationsnummer (KRNS 2015-10-01, mål nr 6802-15).

Sekretess för vissa ärendetyper med anknytning till beskattningsverksamheten

I 27 kap. 2 § OSL finns bestämmelser om sekretess i vissa ärenden som har anknytning till, men ändå ligger något vid sidan om, den verksamhet som regleras i 27 kap. 1 § OSL. Ordet skatt i 27 kap. 2 § OSL har samma betydelse som i 27 kap. 1 § OSL. Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i följande ärenden som beskrivs nedan.

Revision och annan kontroll

Sekretess gäller i särskilda ärenden om revision eller annan kontroll beträffande skatt eller säkringsåtgärd i samband med sådan kontroll. Med ”särskilt ärende” avses skattekontroll m.m. som inte ingår som ett led i ett ärende om bestämmande av skatt eller liknande utan är ett fristående förfarande.

Som exempel på ärenden som omfattas av 27 kap. 2 § 1 OSL kan nämnas

  • revision enligt 41 kap. SFL
  • skattekontroll för vissa branscher enligt 42 kap. SFL
  • bevissäkring enligt 45 kap. SFL.

Observera att sekretessen även gäller för beslut i ärenden som omfattas av 27 kap. 2 § första stycket 1 OSL, t.ex. beslut om revision (27 kap. 2 § tredje stycket OSL).

Kompensation för eller återbetalning av skatt

Sekretess gäller i ärenden om kompensation för eller återbetalning av skatt när återbetalningen utgör ett självständigt ärende (27 kap. 2 § första stycket 2 OSL). T.ex. avses ärenden enligt förordningen (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl. Besluten i dessa ärenden är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 1 OSL).

Anstånd

Sekretess gäller i ärenden om anstånd med betalning av skatt enligt 63 kap. SFL. Besluten i dessa ärenden är offentliga (27 kap. 2 § första stycket 3 OSL).

Kassaregister

Sekretess gäller i ärenden om kassaregister enligt SFL (27 kap. 2 § första stycket 1 OSL). Beslut om att medge undantag från skyldigheter som gäller kassaregister enligt 39 kap. 9 § SFL och beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. SFL är däremot offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 2 och 3 OSL och prop. 2006/07:105 s. 79).

Ärenden om dokumentationsavgift

Sekretess gäller i ärenden om dokumentationsavgift enligt 49 b kap. SFL (27 kap. 2 § första stycket 5 OSL). Besluten i dessa ärenden är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 4 OSL).

Personalliggare

Personalliggare ska föras i vissa verksamheter och vid kontrollen får det ske en avstämning av dessa uppgifter (39 kap. SFL). Kontrollavgift ska tas ut i vissa fall (50 kap. SFL). Beslut om kontrollavgift är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 3 OSL). Däremot är beslut om kontrollbesök sekretessbelagda och detsamma gäller för övriga handlingar och uppgifter i sådana ärenden (27 kap. 2 § första stycket 1 OSL).

Borgenärsuppgifter

Beträffande Skatteverkets borgenärsarbete är det i sekretesshänseende viktigt att skilja på om uppgiften ingår i handläggningen av ett ärende enligt BorgL eller i annan handläggning, t.ex. enligt SFL. Det är också av betydelse om uppgiften finns i Boris, det elektroniska ärendehanteringssystem som skapats för borgenärsarbetet.

Grunden för Skatteverkets borgenärsarbete utgörs bl.a. av bestämmelser i BorgL som innebär att Skatteverket mera generellt ska företräda staten som borgenär beträffande sådana fordringar som handläggs som allmänna mål. Sekretess gäller i ärenden enligt BorgL för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilda eller någon närstående till denne lider skada eller men (27 kap. 2 § andra stycket OSL). Sekretessen gäller med ett omvänt skaderekvisit, vilket innebär att utgångspunkten är sekretess. Följande ärendetyper räknas upp i BorgL:

  • ackord
  • nedsättning av fordran
  • skuldsanering och F-skuldsanering
  • konkurs
  • likvidation
  • företagsrekonstruktion
  • företrädaransvar
  • ansökan om boutredningsman
  • förlängning av preskription av skattefordringar
  • borgenärsutredning.

Beslut i ärenden enligt BorgL är offentliga (27 kap. 2 § tredje stycket 1 OSL). Med beslut avses slutliga beslut och sådana meddelas av Skatteverket i följande ärenden:

  • ackord
  • nedsättning av fordran.

Även domstolsbeslut som tillförs ansöknings- och bevakningsärenden, t.ex. konkursärenden, är offentliga.

Skatteverket har ytterligare borgenärsuppgifter som grundas på andra författningar, t.ex. SFL, SFF och UB. Ärenden i borgenärsarbetet som inte berörs av BorgL är t.ex.

  • ärenden om betalningssäkring
  • återkallelse av godkännande för F-skatt
  • betalningsanstånd.

Absolut sekretess gäller för uppgifter i sådana ärenden och i alla ärenden om borgenärsuppgifter som behandlas i beskattningsdatabasen.

I borgenärsverksamheten används det särskilda registrerings- och ärendehanteringssystemet Boris. Boris ingår i beskattningsdatabasen. Detta innebär att om endast uppgifter ur Boris efterfrågas gäller absolut sekretess (27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL) med de undantag som anges i 2 kap. 5 § SdbL. Om det som efterfrågas däremot uttryckligen avser handlingar eller uppgifter i ett visst ärende enligt BorgL tillämpas 27 kap. 2 § andra stycket OSL. Då ska en skadeprövning göras före ett eventuellt utlämnande. Detta gäller oavsett om själva ärendet existerar i form av en elektronisk akt eller som en pappersakt.

Skattekontot

Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som finns på skattekontot är sekretessbelagda med stöd av såväl 27 kap. 1 § första stycket som andra stycket 1 OSL. Detta grundar sig i att den verksamhet som regleras i SFL i fråga om skattekontot och de registreringsåtgärder som görs med anledning av den regleringen är en del i Skatteverkets verksamhet att bestämma skatt (27 kap. 1 § första stycket OSL). Skattekontot är dessutom en del av beskattningsdatabasen. Det innebär att uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts skattekontot förekommer i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen (27 kap. 1 § andra stycket).

Beslutsoffentligheten enligt 27 kap. 6 § OSL är tillämplig endast på sådana poster på skattekontot som avser beslut varigenom Skatteverket skilt sig från ett beskattningsärende. Sådana poster är exempelvis debiterad preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt för viss period, avdragen skatt och slutlig skatt.

Kammarrätten har prövat frågan om sekretess för uppgifter på skattekontot och delar Skatteverkets bedömning att uppgifter i beskattningsverksamheten om skattebetalning m.m. omfattas av absolut sekretess (KRNS 2019-08-23, mål nr 2832-19).

Tidigare:

Sekretess i Skatteverkets verksamhet inom skattebetalningsområdet

Det saknas en enhetlig reglering av vilken sekretess som gäller i Skatteverkets verksamhet inom skattebetalningsområdet. Därför måste man för varje slag av ärende eller verksamhet som är hänförlig till detta område göra en bedömning av i vilken utsträckning de uppgifter som förekommer omfattas av sekretessen på skatteområdet, av andra sekretessregler eller om de saknar sekretesskydd.

Nedan följer en uppräkning av vissa allmänt förekommande ärendetyper inom området skattebetalning och vilka sekretessregler som gäller. En del av dessa ärendetyper kommenteras också i andra avsnitt.

Ärendetyp

Sekretess för uppgift i ärendet

Offentliga beslut

Särskild beräkningsgrund för skatteavdrag

Ja, 27 kap. 1 § OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Vilken preliminärskatt som ska betalas

Ja, 27 kap. 1 § OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Tillämplig skattetabell

Ja, 27 kap. 1 § OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Jämkningsärende

Ja, 27 kap. 1 § OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Ärende om förtida återbetalning

Ja, 27 kap. 1 § OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Ansökan om F-skatt godkänns/avslås

Ja, 27 kap. 1 § OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Återkallelse av F-skatt

Ja, 27 kap. 1 § OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Anstånd med erläggande av skatt

Ja, 27 kap. 2 § första stycket 3 OSL

Ja, 27 kap. 2 § tredje stycket OSL

Ansvar när skatteavdrag inte har gjorts med rätt belopp, 59 kap. 2-6 §§ SFL

Ja, 27 kap. 1 § första stycket OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Företrädaransvar,

59 kap. 12–14 och 19-20 §§ SFL

Ja, 27 kap. 1 § första stycket OSL

Även en fullföljd

överenskommelse är sekretessbelagd.

Ja, 27 kap. 6 § OSL. Domstolsbeslutet är offentligt även i företrädaransvarsärendet.

Ansvar när anmälan om F-skatt inte har gjorts, 59 kap. 7–9 §§ SFL

Ja, 27 kap. 1 § första stycket OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Betalningsmottagarens ansvar för arbetsgivaravgifter, 59 kap. 10 § SFL

Ja, 27 kap. 1 § första stycket OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Ansvar för delägare i ett svenskt handelsbolag, 59 kap. 11 § SFL

Ja, 27 kap. 1 § första stycket OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Ansvar för redare, 59 kap. 22 § SFL

Ja, 27 kap. 1 § första stycket OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Ansvar för beskattningsbara personer i en mervärdesskattegrupp, 59 kap. 23 § SFL

Ja, 27 kap. 1 § första stycket OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Ansvar för den som har avyttrat ett skalbolag, 59 kap. 24 § SFL

Ja, 27 kap. 1 § första stycket OSL

Ja, 27 kap. 6 § OSL

Tidigare:

Kravverksamhet

För uppgifter i den verksamhet hos Skatteverket som skulle kunna kallas kravverksamhet råder ingen sekretess. Den del av skattebetalningsverksamheten som avser indrivning av tidigare beslutade skatter och avgifter ryms inte under 27 kap. 1 § OSL. Detta innebär att t.ex. följande uppgifter inte omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 § OSL:

  • huruvida skatt har betalats in eller inte
  • om betalningsanmaningar.

Dödsbodelägares ansvar för obetalda skatter och avgifter

Ärenden rörande ansvar för dödsbo för skatt som skulle ha betalts av den avlidne eller av boet regleras inte särskilt i SFL. Skatteverket anser dock att en dödsbodelägare kan göras ansvarig för obetalda skatter och avgifter hos dödsboet med stöd av reglerna om företrädaransvar i 59 kap. 12–15 §§ SFL. Sekretess gäller därför för uppgifter i dessa ärenden (27 kap. 1 § första stycket OSL), men besluten är offentliga (27 kap. 6 § OSL).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2013 ref. 48 [1]
  • KRNG 1995-02-06, mål nr 440-1995 [1]
  • KRNS 2003-09-15, mål nr 5471-03 [1]
  • KRNS 2003-11-28, mål nr 6375-03 [1]
  • KRNS 2010-03-01, mål nr 7163-09 [1]
  • KRNS 2012-05-08, mål nr 1553-12 [1]
  • KRNS 2015-02-25, mål nr 9847-14 [1]
  • KRNS 2015-03-13, mål nr 1344-15 [1]
  • KRNS 2015-09-25, mål nr 6737-15 [1]
  • KRNS 2015-10-01, mål nr 6802-15 [1]
  • KRNS 2019-08-23, mål nr 2832-19 [1]
  • NJA 2003 s. 447 [1]
  • RÅ 1986 ref. 163 [1]
  • RÅ 1996 ref. 82 [1]
  • RÅ 2001 not. 161 [1]
  • RÅ 2001 ref. 79 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1979/80:2 Förslag till Sekretesslag m.m. Del A [1] [2]
  • Proposition 2006/07:105 Konkurrens på lika villkor i kontantbranschen [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 1 [1]
  • Proposition 2010/11:166 Följdändringar med anledning av införandet av skatteförfarandelagen [1]

Ställningstaganden

  • Uppgifter i beskattningsverksamheten om skattebetalning m.m. omfattas av absolut sekretess [1]