Uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd är ett villkor för folkbokföring

En utländsk medborgare som måste ha uppehållsrätt eller uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige får bara folkbokföras om detta villkor är uppfyllt.

Medborgare i de nordiska länderna är undantagna från kravet på uppehållstillstånd (2 kap. 8 b § 1 UtlL). Undantag från kravet på uppehållsrätt eller uppehållstillstånd gäller även när det finns synnerliga skäl för att en person ändå ska folkbokföras (4 § första stycket FOL). Synnerliga skäl har enligt lagens förarbeten ansetts gälla i följande fall:

• Personer för vilka uppehållstillståndet endast prövas formellt, till exempel när utländska adoptivbarn flyttar hit till sina adoptivföräldrar eller när minderåriga barn återförenas med sina föräldrar som har uppehållstillstånd här (prop. 2012/13:120 s. 148).
• Personer som har avvisats eller utvisats från Sverige men som ändå kan antas komma att vistas i Sverige en längre tid eftersom det finns ett beslut om att avvisningsbeslutet inte kan verkställas (prop. 1990/91:153 s. 134). Detta gäller när avvisningsbeslutet inte kan verkställas på grund av risk för exempelvis dödsstraff, kroppsstraff eller tortyr.

Enligt Skatteverkets bedömning finns det normalt synnerliga skäl även när det gäller inflyttande barn som är födda av en surrogatmor och faderskapet ännu inte är fastställt men mannen är bosatt i Sverige och svensk medborgare.

En utländsk medborgare som har fått uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd vid massflykt enligt 21 kap. 1 § UtlL ska inte bli folkbokförd (4 § andra stycket FOL). Detta gäller om personen kan antas komma att vistas i Sverige med stöd av det beviljade uppehållstillståndet under en kortare tid än tre år. Personen kan dock folkbokföras om personen har fått en flyktingförklaring eller ett resedokument, eller om det i övrigt finns synnerliga skäl för folkbokföring. Det är Europeiska unionens råd som under vissa förutsättningar kan besluta att det är en massflyktssituation (prop. 2001/02:185 s. 1).

Bevis om uppehållstillstånd ska visas upp vid flytt till Sverige

En utländsk medborgare som har beviljats uppehållstillstånd och som anmäler flytt till Sverige ska visa upp sitt uppehållstillståndskort hos Skatteverket för att kunna bli folkbokförd. Personer som har ett pass eller en motsvarande handling ska även visa upp denna för att styrka sin identitet.

Migrationsverket utfärdar uppehållstillståndskort för den som har uppehållstillstånd i Sverige. Kortet utfärdas även för barn. Uppehållstillståndskortet innehåller bland annat individuppgifter, fotografi samt uppgifter om typ av tillstånd och hur länge kortet gäller. Uppehållstillståndskortet är inte någon identitetshandling, utan ett bevis om att personen har tillstånd att vistas i Sverige. Mer information om uppehållstillståndskortet och klassningskoder för uppehållstillstånd finns på Migrationsverkets webbplats.

Uppehållstillståndet kan vara tidsbegränsat eller permanent

Migrationsverket utfärdar uppehållstillstånd som antingen är permanenta eller tidsbegränsade. Ett permanent uppehållstillstånd gäller så länge personen bor kvar i Sverige och kan bara återkallas i särskilda fall. Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd gäller under en bestämd tid men kan förlängas om kraven för att få bo kvar i Sverige är uppfyllda. En utländsk medborgare som har tänkt vistas i Sverige för exempelvis studier eller arbete kan få ett tidsbegränsat uppehållstillstånd

Migrationsverket kan som huvudregel inte bevilja tidsbegränsade uppehållstillstånd för en längre period än vad personens pass är giltigt (4 kap. 23 § UtlF). Migrationsverket utfärdar ett nytt uppehållstillståndskort vid varje ny tillståndsperiod.

En person som måste ha ett uppehållstillstånd för att få vistas i Sverige kan bara folkbokföras om personen har uppehållstillstånd vid tidpunkten för anmälan (4 § FOL). För att personen ska kunna folkbokföras krävs också att det kan antas att personen kommer att tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år (3 § FOL).

Tidsbegränsat uppehållstillstånd

Högsta förvaltningsdomstolen har klargjort att det inte är en nödvändig förutsättning för folkbokföring att personens uppehållstillstånd är giltigt i ett år (HFD 2017-06-05, mål nr 3113-16).

Målet gällde en maka till en redan folkbokförd doktorand med uppehållstillstånd. Högsta förvaltningsdomstolen drog slutsatsen att det kunde antas att makan skulle komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år, trots att hennes uppehållstillstånd endast var giltigt i nio månader. I domen vägde Högsta förvaltningsdomstolen in att hennes avsikt var att bosätta sig i Sverige med sin make, att maken redan var folkbokförd i Sverige och att maken hade en anställning som doktorand som innebar att han kunde antas komma att stanna i landet i minst ett år framöver. Mot denna bakgrund, och då något annat inte hade framkommit, konstaterade Högsta förvaltningsdomstolen att det vid tidpunkten för makans anmälan kunde antas att hon skulle komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet under minst ett år. Hon skulle därför folkbokföras enligt sin anmälan.

Skatteverkets inställning är att uppehållstillståndets längd är en omständighet som ska vägas in i bedömningen av varaktigheten av en persons vistelse i landet. Uppehållstillståndets giltighetstid är dock inte ensamt avgörande, utan ska ses som en av flera omständigheter av betydelse för bedömningen. För att en person med ett uppehållstillstånd med kortare giltighetstid än ett år ska kunna folkbokföras, krävs att det finns andra omständigheter som gör det antagligt att personens vistelse i landet kommer att uppgå till minst ett år.

Även i situationer där det återstår mindre än ett år av tillståndstiden när personen reser in i Sverige ska på motsvarande sätt återstående tillståndstid ses som en av flera omständigheter av betydelse för bedömningen av om personen kan folkbokföras.

Exempel på omständigheter som kan vara av betydelse för bedömningen av varaktigheten av en persons vistelse i landet är:

• tillståndets giltighetstid
• tid som återstår av tillståndet när personen reste in i Sverige
• på vilken grund personen har fått uppehållstillstånd
• personens anställnings- eller studieförhållanden eller motsvarande.

Om personen har fått uppehållstillstånd på grund av anknytning till en annan person med uppehållstillstånd (anknytningsperson) kan anknytningspersonens situation, till exempel dennes anställnings- eller studieförhållanden, påverka bedömningen.

Om det finns omständigheter som gör att det kan antas att personens vistelse i landet inte kommer att uppgå till minst ett år, ska Skatteverket inte folkbokföra personen. Det kan exempelvis gälla säsongsarbetare eller andra arbetstagare som endast ska vistas i landet en kortare tid och har ett uppehållstillstånd som är kortare än ett år.

Personer som har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd som skyddsbehövande, till exempel flyktingar (se 5 kap UtlL) kan normalt antas komma att vistas i Sverige under minst ett år. Personen kan därmed folkbokföras om inte personens avsikt eller övriga omständigheter talar mot att personens vistelse kommer uppgå till minst ett år. Detta även om uppehållstillståndet är giltigt kortare tid än ett år eller om personen reste in i Sverige när det återstod mindre än ett år av tillståndet.

I situationer när personen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på någon annan grund än som skyddsbehövande, gör Skatteverket en bedömning om det utifrån personens avsikt med vistelsen och med hänsyn till exempelvis anställning eller anknytningspersonens anställning och övriga omständigheter kan antas att personens vistelse i Sverige kommer att uppgå till minst ett år. Om det kan antas att vistelsen kommer att uppgå till minst ett år ska Skatteverket folkbokföra personen. Detta även om uppehållstillståndet är giltigt kortare tid än ett år eller även om det återstår mindre än ett år av tillståndet vid personens resa in i Sverige. Vid denna bedömning kan hänsyn tas till att vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd inte kan förlängas vilket kan medföra att det inte kan antas att vistelsen kommer att uppgå till minst ett år. Exempel på ett uppehållstillstånd som inte kan förlängas är så kallade ferietillstånd som kan utfärdas till ungdomar som är medborgare i vissa länder.